Senast publicerat 01-12-2021 15:45

Betänkande FvUB 17/2021 rd RP 164/2021 rd Förvaltningsutskottet Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice

INLEDNING

Remiss

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice (RP 164/2021 rd): Ärendet har remitterats till förvaltningsutskottet för betänkande. 

Sakkunniga

Utskottet har hört 

  • konsultativ tjänsteman Matti Sillanmäki 
    finansministeriet
  • ekonomichef Pasi Rentola 
    undervisnings- och kulturministeriet
  • konsultativ tjänsteman Susanna Grimm-Vikman 
    social- och hälsovårdsministeriet
  • specialsakkunnig Olli Riikonen 
    Finlands Kommunförbund.

PROPOSITIONEN

I propositionen föreslås det att lagen om statsandel för kommunal basservice ändras så att statsandelsprocenten för kommunal basservice sänks med 2,08 procentenheter. Det innebär att statsandelen från ingången av 2022 blir 23,59 procent och kommunernas självfinansieringsandel 76,41 procent. 

I den föreslagna ändringen av statsandelsprocenten beaktas som tillägg 0,30 procentenheter i anknytning till fullgörandet av nya och mer omfattande åligganden så att statsandelsprocenten är 100. Som nya och mer omfattande åligganden har man beaktat minimidimensioneringen av omsorgspersonalen i enlighet med äldreomsorgslagen (43,7 miljoner euro), revideringen av lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (28 miljoner euro), eftervården inom barnskyddet (12 miljoner euro), utvidgningen av screeningprogrammet (10 miljoner euro), stärkandet av elev- och studerandevården (8,4 miljoner euro), stödet för småbarnspedagogiken (6,25 miljoner euro), minimidimensioneringen av personalen inom barnskyddet (4,8 miljoner euro), utvidgningen av läroplikten (2,8 miljoner euro) och ändringen av sjukförsäkringslagen när det gäller bedömning av rehabiliteringsbehovet (1 miljon euro). I samband med ändringarna av åligganden beaktas en överföring till Statskontoret för kostnaderna för upprätthållandet av kommunernas automatiska ekonomiska rapportering (0,15 miljoner euro). Som tillägg har dessutom beaktats 0,80 procentenheter på grund av en separat höjning av statsandelen (245,7 miljoner euro). 

Vid ändringen har som avdrag beaktats 1,87 procentenheter i anslutning till neutraliseringen av justeringen av kostnadsfördelningen 2022 mellan kommunerna och staten (563,5 miljoner euro) samt 0,55 procentenheter i anslutning till de avdrag i indexhöjningarna 2016, 2018 och 2019 (168,5 miljoner euro) och 0,76 procentenheter i anslutning till det avdrag med koppling till konkurrenskraftsavtalet (233,6 miljoner euro) som ändras från temporära avdrag till permanenta avdrag. 

I propositionen föreslås bestämmelser om tidsbegränsade minskningar och ökningar av statsandelen för kommunal basservice 2022. I statsandelen görs motsvarande avdrag som för närvarande som anknyter till minskningen av utgifterna för pensionsstödet till långtidsarbetslösa (totalt 7,0 miljoner euro), finansieringen av sjukvårdshelikopter- och läkarhelikopterverksamhet (totalt 22,5 miljoner euro) och genomförandet av incitamentsystemet för digitalisering i kommunerna (totalt 10,0 miljoner euro). Statsandelarna ökas med totalt 2 miljoner euro i anslutning till kommunernas skyldighet att delta i beredningen av social- och hälsovårdsreformen. 

När det gäller justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna föreslås lagen få en bestämmelse som preciserar sättet att beräkna justeringen. Dessutom föreslås vissa tekniska ändringar i fråga om bestämmandet av skyldigheten att betala hemkommunsersättning, delgivningen av statsandelsbeslut och rättelseförfarandet. 

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2022 och avses bli behandlad i samband med den. 

Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2022. 

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

I den föreslagna lagen om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009) ingår förslag till statsandelsprocent för kommunal basservice samt till tidsbegränsade minskningar och ökningar av statsandelen för 2022. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2022. 

Statsandelen för kommunal basservice blir 23,59 procent från ingången av 2022 och kommunernas självfinansieringsandel är 76,41 procent. Statsandelsprocenten sjunker med 2,08 procentenheter jämfört med nuläget. 

Statsandelsprocenten påverkas av olika ökningar och minskningar av statsandelen. Som tillägg beaktas kommunernas nya och utvidgade uppgifter, där statsandelsprocenten enligt lagen ska vara 100. Som nya och utvidgade uppgifter har inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde beaktats minimidimensioneringen av omsorgspersonalen enligt äldreomsorgslagen, revideringen av lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården, eftervården inom barnskyddet, utvidgningen av screeningprogrammet, minimidimensioneringen av personalen inom barnskyddet samt ändringen av sjukförsäkringslagen när det gäller bedömning av rehabiliteringsbehovet. Inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde har man beaktat stärkandet av elev- och studerandevården, stödet till småbarnspedagogiken samt utvidgningen av läroplikten. 

Dessutom ökar statsandelen med 245,7 miljoner euro 2022 till följd av beslutet vid ramförhandlingarna om en separat höjning av statsandelarna. 

Det föreslås att förfarandet för justering av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna preciseras i syfte att förbättra förutsägbarheten i kommunernas ekonomi. Syftet med preciseringen av beräkningssättet är att minimera de stora årliga variationerna i justeringen av kostnadsfördelningen. Den justering som enligt det nya beräkningssättet görs i kostnadsfördelningen utifrån skillnaden mellan de faktiska kostnaderna 2019 och de kalkylerade kostnader som ligger till grund för statsandelen uppgår till 564 miljoner euro. Det föreslås en motsvarande minskning av statsandelen, eftersom den kommunala ekonomin har fått kraftigt stöd år 2020 och de direkta coronakostnaderna kompenseras kommunerna också 2021. 

Vid ändringen av statsandelsprocenten har man beaktat att de avdrag som hänför sig till indexhöjningarna 2016, 2018 och 2019 och det avdrag som hänför sig till konkurrenskraftsavtalet blir permanenta. År 2021 har konkurrenskraftsavdraget inte gjorts, vilket har stött kommunerna på grund av de ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin. 

Sänkningen av statsandelsprocenten minskar dock inte de facto statsandelarna jämfört med den nuvarande nivån. Trots sänkningen av statsandelsprocenten uppgår statsandelarna för basservicen år 2022 i sin helhet till sammanlagt 7 971 500 000 euro, vilket är cirka 300 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2021. 

Dessutom föreslås för 2022 temporära avdrag från statsandelen i anslutning till minskningen av utgifterna för pensionsstödet för långtidsarbetslösa, finansieringen av sjukvårdshelikopter- och läkarhelikopterverksamhet och genomförandet av kommunernas incitamentssystem för digitalisering. Statsandelarna 2022 ska ökas med totalt 2 miljoner euro i anslutning till kommunernas skyldighet att delta i beredningen av social- och hälsovårdsreformen. I likhet med de två tidigare åren föranleds år 2022 inga tidsbegränsade ökningar i statsandelarna för basservice av de ekonomiska konsekvenserna av coronavirusepidemin. 

Dessutom föreslås vissa tekniska lagändringar i fråga om bestämmandet av skyldigheten att betala hemkommunsersättning, delgivningen av statsandelsbeslut och rättelseförfarandet. 

Sammantaget anser utskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslaget utan ändringar. 

Kommunerna står inför stora förändringar. År 2022 är det sista gången de får finansiella resurser för social- och hälsovårdstjänster. Vid ingången av 2023 kommer kommunerna i och med social- och hälsovårdsreformen att fråntas sitt ansvar för social- och hälsovårdskostnaderna. Enligt utvecklingsprognosen för den kommunala ekonomin hösten 2021 undanröjs dock inte obalansen mellan kommunernas inkomster och utgifter. Även kommunernas ekonomiska differentiering väntas fortsätta. Förvaltningsutskottet understryker att kommunernas finansierings- och statsandelssystem måste utvärderas och utvecklas med hänsyn till behoven och förhållandena i den förändrade omvärld kommunerna befinner sig i. När det föreskrivs om kommunernas uppgifter måste det ses till att kommunerna har faktiska förutsättningar att klara av sina åligganden. 

FÖRSLAG TILL BESLUT

Förvaltningsutskottets förslag till beslut:

Riksdagen godkänner lagförslaget i proposition RP 164/2021 rd utan ändringar. 
Helsingfors 1.12.2021 

I den avgörande behandlingen deltog

ordförande 
Riikka Purra saf 
 
medlem 
Tiina Elo gröna 
 
medlem 
Jussi Halla-aho saf 
 
medlem 
Eveliina Heinäluoma sd 
 
medlem 
Hanna Huttunen cent 
 
medlem 
Aki Lindén sd 
 
medlem 
Mats Löfström rsv 
 
medlem 
Juha Pylväs cent 
 
medlem 
Piritta Rantanen sd 
 
medlem 
Matti Semi vänst 
 
medlem 
Kari Tolvanen saml 
 
medlem 
Heikki Vestman saml 
 
ersättare 
Mari Rantanen saf. 
 

Sekreterare var

utskottsråd Minna-Liisa Rinne.