Betänkande
FvUB
3
2019 rd
Förvaltningsutskottet
Regeringens proposition till riksdagen om ändring av lagar som gäller Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas ansvarsområde
INLEDNING
Remiss
Regeringens proposition till riksdagen om ändring av lagar som gäller Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas ansvarsområde (RP 10/2019 rd): Ärendet har remitterats till förvaltningsutskottet för betänkande. 
Sakkunniga
Utskottet har hört 
konsultativ tjänsteman
Isamaria
Mäkiaho
finansministeriet
konsultativ tjänsteman
Sari
Hosionaho
finansministeriet
specialsakkunnig
Virpi
Koivu
justitieministeriet
ledande expert
Noora
Kallio
Befolkningsregistercentralen
dataombudsman
Reijo
Aarnio
dataombudsmannens byrå
jurist
Aila
Heusala
Regionförvaltningsverket i Östra Finland, enheten för styrning och utveckling av magistrater
chef för magistraten
Jari
Taipale
magistraten i Västra Finland
direktör för den offentliga sektorn
Niko
Simola
Fackförbundet Pro rf.
Skriftligt yttrande har lämnats av 
inrikesministeriet
försvarsministeriet
kommunikationsministeriet
social- och hälsovårdsministeriet
sametinget
Finlands ortodoxa kyrkostyrelse
Statens ämbetsverk på Åland
Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL rf
professor
Olli
Mäenpää.
Inget yttrande av 
jord- och skogsbruksministeriet
arbets- och näringsministeriet
miljöministeriet
Svenska Finlands folkting
​Finlands Kommunförbund
Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU rf.
PROPOSITIONEN
Regeringen föreslår vissa lagstiftningsändringar som följer av att de uppgifter som åligger Befolkningsregistercentralen, magistraterna och enheten för styrning och utveckling av magistraterna vid Regionförvaltningsverket i Östra Finland sammanförs och förläggs till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
Propositionen innehåller också förslag till ändringar i lagstiftningen om register som ska föras av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och som inte följer direkt av omorganiseringen, men som det är ändamålsenligt att genomföra här. Regleringen av personregister som förs av magistraterna, Befolkningsregistercentralen och Statens ämbetsverk på Åland, med undantag för befolkningsdatasystemet, föreslås bli samlad i en ny lag om vissa personregister vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Lagen om vissa personregister vid magistraterna föreslås därför bli upphävd. Vidare ingår det preciseringar av frågor kring registerföringsansvaret vid behandling av personuppgifter samt ändringar som följer av dataskyddsförordningen och vissa andra ändringar. 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata inleder sin verksamhet den 1 januari 2020. Därför avses lagarna träda i kraft samma dag. 
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
Ändringar till följd av sammanslagna uppgifter och uppdrag
I februari i år antog riksdagen lagar som möjliggör att Befolkningsregistercentralen, magistraterna och enheten för styrning och utveckling av magistraterna vid Regionförvaltningsverket i Östra Finland sammanförs funktionellt och bildar en ny myndighet, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (FvUB 33/2018 rdRP 233/2018 rd). Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2020 samtidigt som den nya myndigheten inleder verksamheten. 
Den föreliggande propositionen innefattar mestadels tekniska ändringar till följd av omorganiseringen och de görs i lagarna om de samgående myndigheternas uppgifter och befogenhetsfördelningen mellan dem samt i andra lagar som hänvisar till de myndigheterna. Vidare upphävs de regionala befogenhetsbestämmelserna eftersom Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har hela landet som sitt ansvarsområde. 
Den nya myndighetens ansvarsområde täcker också in landskapet Åland, där Statens ämbetsverk på Åland sköter magistraternas lagstadgade uppgifter, bland annat att vara förmyndarmyndighet, förrätta vigslar och sköta uppdraget som notarius publicus, i enlighet med 3 § 2 mom.i lagen om registerförvaltningen (166/1996). Statens ämbetsverk på Åland kommer att ha oförändrad roll och behörighet. Det måste dock införas särlagstiftning om ämbetsverkets befogenheter eftersom lagen om registerförvaltningen upphävs när lagen om Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (304/2019) träder i kraft. 
I propositionen ingår en ändring av samiska språklagen (lagförslag 13) som innebär att tillämpningsområdet breddas och i fortsättningen också ska innefatta Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata med hela landet som ansvarsområde. I dagsläget tillämpas lagen bara inom det geografiska ansvarsområdet för magistraten i Lappland. För att tillgodose samernas språkliga rättigheter ska myndigheten se till att samiskspråkiga har faktiska möjligheter att kontakta myndigheten på samiska i sina egna ärenden eller i ärenden där de blir hörda. Ändringen ger samerna bättre språkliga rättigheter. Utskottet ser det som viktigt att det avsätts tillräckliga resurser för att genomföra ändringen även i detta avseende. 
Bestämmelser om behandling av uppgifter
Ett av syftena med propositionen är att samla hela regelverket om personregister som förs av magistraterna, Befolkningsregistercentralen och Statens ämbetsverk på Åland, med undantag för befolkningsdatasystemet, i den föreslagna lagen om vissa personregister vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (lagförslag 32). Dessa myndigheter för i dag totalt sex lagstadgade register, som regleras i olika lagar. Utskottet välkomnar den föreslagna sammanslagningen eftersom behandlingen av uppgifter blir mer enhetlig och lagstiftningen tydligare. 
Ett annat syfte är att i överensstämmelse med EU:s dataskyddsförordning, dvs. förordning (EU) 2016/679, föreskriva om ändamålet med behandlingen av personuppgifter, vilka uppgifter som får behandlas och vilka som får överföras. Också denna precisering är befogad, trots att dataskyddsförordningen innehåller de grundläggande bestämmelserna om behandling av personuppgifter. Lagförslaget uppfyller dessutom skyldigheten enligt 10 § 1 mom. i grundlagen, nämligen att det ska föreskrivas genom lag om behandling av personuppgifter. Bestämmelserna om befolkningsdatasystemet har redan tidigare anpassats till den reviderade lagstiftningen om dataskydd (FvUB 15/2018 rdRP 19/2018 rd). 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland kommer i fortsättningen att vara gemensamt personuppgiftsansvariga enligt artikel 26 i dataskyddsförordningen när det gäller befolkningsdatasystemet, registret över förmynderskapsärenden, vigselrättsregistret, registret över äktenskapsförordsärenden, registret över ärenden som gäller samboförhållanden och registret över gåvoärenden. Utskottet välkomnar förslaget och framhåller att de gemensamt personuppgiftsansvarigas uppdrag, ansvar och skyldigheter beskrivs på behörigt sätt i de föreslagna bestämmelserna. 
Genom ändringen i 76 § i den så kallade befolkningsdatalagen (661/2009) genomförs i överensstämmelse med dataskyddsförordningen den registrerades rätt till effektiva rättsmedel. Den registrerade har rätt att återföra ett beslut om rättelse av fel till den personuppgiftsansvarige för omprövning. Omprövningsförfarande utgör inget hinder för den registrerade att lämna in ett klagomål till en tillsynsmyndighet i enlighet med dataskyddsförordningen. 
Utskottet välkomnar att förhållandet mellan offentlighetslagen (621/1999) och befolkningsdatalagen förtydligas. Enligt uppgift har 77 § i befolkningsdatalagen ställt till med tolkningsproblem. Vidare har utskottet fått information som ger vid handen att bestämmelserna om tystnadsplikt och förbud mot utnyttjande i 23 § i offentlighetslagen är fullgoda. Följaktligen är det befogat att upphäva 77 § i befolkningsdatalagen. 
Myndighetens tjänster och verksamhetsställen
I dagsläget har magistraterna 36 och Befolkningsregistercentralen 3 verksamhets- eller arbetsställen runtom i landet. Enligt vad utskottet erfar kommer ändringen inte att ha några direkta effekter för antalet serviceställen eller deras placering vad beträffar de samgående verksamheterna. De orter där myndigheten inte har egentligt verksamhetsställe men ändå verksamhet klassas enligt planerna i stället som serviceställen i myndighetens arbetsordning. 
Enligt 2 § i den tidigare godkända lagen om Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (304/2019) ska det föreskrivas om myndighetens verksamhetsställen genom förordning av statsrådet. Dessutom kan det enligt 6 § i samma lag i arbetsordningen föreskrivas hur arbetet på myndigheten ska organiseras. Enligt motiven till den lagen (RP 233/2018 rd) kan myndigheten i detta syfte i arbetsordningen också exempelvis bestämma på vilka orter personalen ska arbeta utöver på verksamhetsställena. Arbetsordningen utfärdas av generaldirektören. 
Ett av syftena med reformen är att myndighetens rikstäckande behörighet i högre grad ska möjliggöra samordnade tillvägagångssätt och beslutspraxis. Av förarbetena (RP 233/2018 rd) till lagen om Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata framgår det att den rikstäckande behörigheten i kombination med regional närvaro ger personalen bättre möjligheter att specialisera sig inom olika områden på den nya myndigheten. Arbetsuppgifter kan exempelvis koncentreras till olika verksamhetsställen eller flexibelt skickas ut för handläggning och beslut till de ställen där det finns lämpliga personalresurser. Det låter sig ofta göras oberoende av var kunden rent fysiskt har aktiverat sitt ärende. Personalresurser kan också hänvisas till de arbetsuppgifter och de områden där de behövs. Utskottet välkomnar dessa syften och utgångspunkter. 
I 7 § 1 mom. i förvaltningslagen (434/2004) föreskrivs det att möjligheterna att uträtta ärenden och behandlingen av ärenden hos en myndighet, om möjligt, ska ordnas så att den som vänder sig till förvaltningen får behörig service och så att myndigheten kan sköta sin uppgift med gott resultat. Tanken med valet av egentliga verksamhetsställen och serviceställen för den nya myndigheten är att verksamheten ska vara kundnära. Kundernas behov har förändrats samtidigt som myndigheternas arbetsmetoder och kundtjänst har stöpts om, inte minst till följd av den tekniska utvecklingen. Förändringen möjliggör dels arbete oberoende av ort, dels arbete på flera orter samtidigt. Det är en verksamhetsmodell som går ut på att personalens arbetsplatser och myndighetens tjänster inte nödvändigtvis behöver vara förlagda till samma ort. 
Tanken är att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata med sina kommande verksamhetsställen ska erbjuda all service på de verksamhetsställen som det föreskrivs om i förordning av statsrådet under tjänstetid i enlighet med förordningen om öppethållandet av statens ämbetsverk (332/1994). I betänkandet (FvUB 33/2018 rd) om propositionen om Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata framhöll utskottet att en del av myndighetens uppgifter och tjänster är av den arten att de kräver personligt besök på myndigheten. Det gäller bland annat civil vigsel, bekräftelse av intyg hos notarius publicus, registrering av utlänningar och köpvittnestjänster. Också en del tjänster inom ramen för förmynderskap kräver regional närvaro av myndigheten, till exempel när någon ska höras personligen. Trots att e-tjänsterna vinner mark är det viktigt att komma ihåg att alla inte har tillgång till informationsteknik eller förmåga att använda tekniken. Utskottet understryker därför att myndigheterna måste se till att medborgarna har tillgång till personlig service på rimligt avstånd. Därför är det av stor vikt att också den nya myndigheten har tillräckligt många verksamhetsställen. 
På de serviceställen som ska ingå i arbetsordningen kan myndigheten tillhandahålla tjänster över ett flertal kanaler. Där kan myndigheten allt efter det lokala behovet erbjuda möjligheter till personliga besök, exempelvis via tidsbokning eller anpassade öppettider som avviker från förordningen om öppettider. Serviceställena behöver trots det inte ha öppet hela dagen. På de orter där det inte behövs personliga besök kan personalen arbeta med digitala tjänster. Dessutom kan tjänster tillhandahållas på den offentliga förvaltningens samservicekontor. 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata måste kunna tillhandahålla tjänster heltäckande över hela landet, påpekar utskottet. Den nya myndigheten har ett stort tjänsteutbud att ansvara för och måste således väga in kravet på heltäckande tjänster i valet av verksamhetsställen och serviceställen och vilken service de ska erbjuda. En del av befolkningen kan sakna både kunskaper och teknisk utrustning för att använda e-tjänster. Vidare kan nedsatt funktionsförmåga till följd av hög ålder eller sjukdom försvåra självständiga myndighetskontakter. Dessutom understryker utskottet att myndigheten måste se till att det finns högkvalitativa tjänster på båda nationalspråken och även på samiska i den utsträckning som lagstiftningen kräver.  
För att säkerställa tillgången till adekvat service föreslår utskottet att riksdagen godkänner följande uttalande: ”Riksdagen förutsätter att regeringen ser till att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata kan tillhandahålla tjänster av hög kvalitet i hela landet med hänsyn till bland annat behoven av personliga besök på myndigheten, bristande tillgång till it-utrustning och brister i it-kunskaperna hos en del av befolkningen, nedsatt funktionsförmåga till följd av hög ålder eller sjukdom, vilket försvårar kontakterna med myndigheten, och tillgången till språktjänster på båda national-språken och på samiska samt anknytande behov.” (Utskottets förslag till uttalande) 
Övrigt
Utskottet understryker att man i fortsättningen noga måste ge akt på lagstiftningen om Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och dess uppgifter och i förekommande fall ändra den för att lagstiftningen inte i onödan ska utgöra ett hinder för digital vidareutveckling av verksamheten och tjänsterna. Ett exempel på den typen av lagstiftning kom upp i utfrågningen av sakkunniga, nämligen en bestämmelse i ärvdabalken som kräver att magistraten ska göra en anteckning om beviljad fastställelse i en bestyrkt kopia av bouppteckningen (20 kap. 9 a §). En digitalisering av bouppteckningar och fastställelseförfarandet samt anknytande lagändringar bör dock i överenskommelse med god lagstiftningssed bedömas noggrant och fristående från de direkta och nödvändiga lagändringar som krävs till följd av omorganiseringen av myndigheten. 
I fråga om utveckling av lagstiftningen vill utskottet också lyfta fram minderåriga barns och deras vårdnadshavares möjligheter att anlita olika typer av digitala servicekanaler där det förekommer åldersgränser beroende på tjänstens art. I artikel 8.1 i dataskyddsförordningen sägs det att behandlingen av personuppgifter som rör ett barn är laglig, om samtycke till behandlingen har getts och när det gäller erbjudande av informationssamhällets tjänster direkt till ett barn förutsatt att barnet är minst 16 år. Medlemsstaterna får i sin nationella rätt föreskriva en lägre ålder i detta syfte. I Finland går åldersgränsen vid 13 år i dataskyddslagen (1050/2018). När dataskyddslagen stiftades framhöll utskottet att det i princip inte är alldeles lätt att lägga fast åldersgränser, inte minst med avseende på att barn och ungdomar utvecklas så individuellt. Men barns och ungas rätt att utnyttja informationssamhällets tjänster och medverka i den digitala kulturen ska ändå inte begränsas onödigt mycket (FvUB 13/2018 rd). Samtidigt gäller det att se till att vårdnadshavare får tillgång till information på behörigt sätt. 
Utskottet välkomnar att finansministeriet för närvarande utreder hur bilden av magistraterna som en traditionell institution (så kallat varumärke) kan nyttiggöras i den nya myndighetens verksamhet. Myndigheten kan och bör utnyttja varumärket åtminstone delvis i sin service eller sin externa kommunikation. 
Sammantaget anser utskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslagen i propositionen, men med följande kommentarer och ändringsförslag. Dessutom föreslår utskottet ett uttalande. 
DETALJMOTIVERING
1. Lag om ändring av äktenskapslagen
17 b §.
Utskottet har gjort en teknisk korrigering i 1 mom. Ändringen påverkar inte den svenska lagtexten. 
8. Lag om ändring av vallagen
143 §. Åtgärder när en presidentkandidat eller den som valts till president får bestående förhinder eller avlider.
Utskottet har ändrat utrikesministeriets namn på finska i 3 mom. i överensstämmelse med det nuvarande skrivsättet (FvUB 21/2017 rdRP 131/2017 rd), dvs. ulkoasiainministeriö ändras till ulkoministeriö. Ändringen påverkar inte den svenska lagtexten. 
32. Lag om vissa personregister vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata
8 §. Uppgifter som införs i registret över förmynderskapsärenden.
I registret över förmynderskapsärenden införs de uppgifter som avses i 1—3 mom. Dessutom är det enligt 4 mom. tillåtet att införa uppgifter om intressebevakningsfullmaktens innehåll samt de tilläggsuppgifter som behövs för registrets användningsändamål och inte är personuppgifter. I 9 § ingår ett bemyndigande att utfärda närmare bestämmelser om det detaljerade innehållet i de tilläggsuppgifter som avses i 8 § 4 mom. genom förordning av statsrådet. Enligt uppgifter till utskottet är 8 § 4 mom. och 9 § kopplade till varandra och bestämmer tillsammans innehållet i bemyndigandet. Därför föreslår utskottet att 8 § 4 mom. preciseras med att det i registret därutöver får införas uppgifter om innehållet i intressebevakningsfullmakten och tilläggsuppgifter om partiell fastställelse av fullmakten och om avslutad intressebevakning. Med denna formulering blir bestämmelsen mer exakt och bättre avgränsad. 
73. Lag om ändring av lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården
2 §. Tillämpningsområde.
Utskottet påpekar att personuppgiftslagen (523/1999) upphävdes när dataskyddslagen (1050/2018) trädde i kraft den 1 januari 2019. Dataskyddsförordningen tillämpas direkt på behandling av personuppgifter. Enligt dataskyddslagen är dataskyddsförordningen med vissa avgränsningar tillämplig också när behandling av personuppgifter inte ingår i tillämpningsområdet för dataskyddsförordningen eller direktivet om dataskydd i brottmål (2016/680). Utskottet stryker hänvisningarna till personuppgiftslagen i 2 mom. Utskottets uppfattning är att man i första hand bör ha en restriktiv hållning till informativa hänvisningar med hänsyn till att lagstiftningen bör vara enhetlig (FvUB 15/2018 rd). Följaktligen är det onödigt att här hänvisa till dataskyddslagen. 
Av motiven till propositionen framgår det att propositionen har samband med en kommande proposition med förslag till lag om elektronisk behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården och till vissa lagar som har samband med den. Den kommer enligt uppgift att lämnas till riksdagen någon gång i början av 2020. Utskottet föreslår därför att bara nödvändiga ändringar görs i paragrafen. Eventuella andra ändringar kan göras när den nya propositionen behandlas. 
78. Lag om ändring av 2 § i lagen om klienthandlingar inom socialvården
2 §. Tillämpningsområde.
Utskottet hänvisar till det som sägs ovan i detaljmotiveringen till 2 § i lagförslag 73. Utskottet stryker hänvisningen till personuppgiftslagen i 3 mom. Dessutom gör utskottet en teknisk ändring i rubriken på lag 617/2009 i samma moment. Ändringen påverkar inte den svenska lagtexten. Utskottet anser att hänvisningen till personuppgiftslagen också kan strykas i 2 mom., som inte föreslås bli ändrad i propositionen. Följaktligen måste också ingressen ändras. 
80. Lag om upphävande av 2 § i en lag om ändring av samiska språklagen
81. Lag om ändring av samiska språklagen
Lagförslag 80 och 81.
I propositionen föreslås 2 § i samiska språklagen (1086/2003) bli ändrad i lagförslag 13. Utskottet påpekar att lagen senast har ändrats genom lag 780/2019 och att 1 mom. 7 punkten då kompletterades med Utsökningsverket. Lagen har stadfästs och träder i kraft den 1 december 2020. För att lagändringarna ska träda i kraft i rätt ordning med det föreslagna innehållet föreslår utskottet ett nytt lagförslag 80 som upphäver lagen om ändring av 2 § i samiska språklagen (780/2019). Den lagen avses träda i kraft vid samma tidpunkt som lagförslagen i propositionen. Vidare föreslår utskottet en ny lag (lagförslag 81), där 2 § 1 mom. 7 punkten i samiska språklagen får den formulering som den är tänkt att ha efter det att Utsökningsverket och nu också Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, som föreslås i lagförslag 13, har lagts till i bestämmelsen. Utskottet föreslår att lagen träder i kraft den 1 december 2020 samtidigt som ändringarna med Utsökningsverket träder i kraft i annan lagstiftning.  
FÖRSLAG TILL BESLUT
Förvaltningsutskottets förslag till beslut:
Riksdagen godkänner lagförslag 2—7, 9—31, 33—72, 74—77 och 79 i proposition RP 10/2019 rd utan ändringar. 
Riksdagen godkänner lagförslag 1, 8, 32, 73 och 78 i proposition RP 10/2019 rd med ändringar. (Utskottets ändringsförslag) 
Riksdagen godkänner nya lagförslag 80 och 81. (Utskottets nya lagförslag) 
Riksdagen godkänner ett uttalande. (Utskottets förslag till uttalande) 
Utskottets ändringsförslag
1. 
Lag 
om ändring av äktenskapslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i äktenskapslagen (234/1929) 1 a och 10 §, 17 § 2 punkten, 17 a § 1 mom. 3 punkten och 2 mom., 17 b § 1 och 2 mom., 35 § 4 mom., 43 § 1 mom., 44 § 2 mom., 45 § 1 mom., 104 § 2 mom., 113 a § 2 mom., 127 § 2 mom. och 135 § 2 mom., 
sådana de lyder, 1 a § i lag 249/2016, 10 § i lag 618/1998, 17 § 2 punkten, 17 b § 1 och 2 mom. samt 113 a § 2 mom. i lag 572/2008, 17 a § 1 mom. 3 punkten och 2 mom. i lag 695/2016, 35 § 4 mom., 43 § 1 mom., 104 § 2 mom. och 135 § 2 mom. i lag 58/2005, 44 § 2 mom. och 45 § 1 mom. i lag 929/2002 och 127 § 2 mom. i lag 57/2019, som följer: 
1 a § 
Parterna i ett partnerskap som har registrerats i Finland kan omvandla sitt partnerskap till äktenskap genom att lämna in en gemensam anmälan om detta till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller, i landskapet Åland, till Statens ämbetsverk på Åland. Det registrerade partnerskapet fortsätter som äktenskap från den dag då myndigheten har tagit emot anmälan. 
10 § 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska undersöka om det finns något i lag angivet hinder mot ett äktenskap (hindersprövning). I landskapet Åland utförs hindersprövning av Statens ämbetsverk på Åland. Hindersprövning kan också ske hos den församling i den evangelisk-lutherska kyrkan eller i ortodoxa kyrkosamfundet där de förlovade eller den ena av dem är medlem. 
17 § 
Kyrklig vigsel får förrättas 
2) inom ett registrerat religionssamfund av den som har fått vigselrätt enligt lagen om vigselrätt ( / ). 
17 a § 
Skyldig att förrätta borgerlig vigsel är 
3) häradsskrivare och notarius publicus vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller vid Statens ämbetsverk på Åland. 
Borgerlig vigsel får förrättas av den som har fått vigselrätt av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller av Statens ämbetsverk på Åland. Den som uppfyller villkoren i 17 b § kan få vigselrätt, om det behövs för att säkerställa att det finns ett tillräckligt antal borgerliga vigselförrättare. 
17 b § 
Vigselrätt enligt 17 a § 2 mom. ska initieras av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller Statens ämbetsverk på Åland. Rätten får ges den som har avlagt högre högskoleexamen i juridik och som med beaktande av arbetserfarenhet eller andra omständigheter kan antas fullgöra sitt uppdrag på ett oklanderligt sätt. Vigselrätten antecknas i vigselrättsregistret i enlighet med bestämmelserna i 7 § i lagen om vissa personregister vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ( / ). 
Den som har fått vigselrätt (vigselförrättare) ska fullgöra uppdraget omsorgsfullt och på behörigt sätt. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller Statens ämbetsverk på Åland ska utöva tillsyn över vigselförrättarens verksamhet. I fråga om vigselförrättarens ansvar och tillsynen över vigselförrättaren samt återkallelse av vigselrätt gäller vad som föreskrivs i 5 § 2 mom., 6 §, 7 § 1—3 mom. samt 8—10 § i lagen om vigselrätt. Vigselrätten ska återkallas om vigselförrättarens handlingsbehörighet begränsas. 
35 § 
Har en makes egendom avträtts till konkurs, kan den andra maken utesluta vardera makens giftorätt genom att inom ett år efter konkursens början anmäla detta skriftligen till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. I landskapet Åland kan anmälan göras till Statens ämbetsverk på Åland. 
43 § 
Ett äktenskapsförord ska ges in skriftligen till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller Statens ämbetsverk på Åland för registrering. Registreringsanmälan kan lämnas in av en av makarna eller en av de förlovade. Äktenskapsförordet ska bifogas anmälan i original. 
44 § 
Ett äktenskapsförord träder dock inte i kraft om det har getts in till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller Statens ämbetsverk på Åland efter det att äktenskapet blivit upplöst eller ett ärende som gäller äktenskapsskillnad har blivit anhängigt. 
45 § 
Ger den ena maken lös egendom till den andra, ska gåvan anmälas hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller Statens ämbetsverk på Åland enligt 6 § i lagen om gåvoutfästelser för att gåvotagaren ska kunna få skydd mot återvinningsanspråk från givarens borgenärer vid konkurs eller utsökning. 
104 § 
För att en make som fått egendom genom avvittring som avses i 1 mom. eller dennes arvingar ska kunna få skydd mot återvinningsanspråk från den andra makens borgenärer vid konkurs eller utsökning, ska avvittringshandlingen ges in skriftligen till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller Statens ämbetsverk på Åland för registrering. Anmälan kan göras av maken eller arvingarna. Avvittringshandlingen ska bifogas anmälan i original. 
113 a § 
Bestämmelser om registrering av en vigselrätt i vigselrättsregistret finns i 7 § i lagen om vissa personregister vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
127 § 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller Statens ämbetsverk på Åland kan registrera ett äktenskapsförord eller ett avtal om den lag som ska tillämpas på makars förmögenhetsförhållanden, även om en finsk domstol inte enligt 1 mom. är behörig att pröva ett ärende som gäller makarnas förmögenhetsförhållanden. 
135 § 
Ett avtal genom vilket makarna har förordnat att en främmande stats lag ska tillämpas på förmögenhetsförhållandena dem emellan kan inte åberopas mot makes borgenär i det fall att makarna är bosatta eller har hemvist i Finland, om avtalet inte har lämnats in skriftligen för registrering till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller Statens ämbetsverk på Åland. Avtalet ska bifogas anmälan i original. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
2. 
Lag 
om ändring av 88 § i växellagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i växellagen (242/1932) 88 §, sådan den lyder i lag 289/1960, som följer: 
88 § 
Protest ska upptas av notarius publicus. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
3. 
Lag 
om ändring av 66 § i checklagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i checklagen (244/1932) 66 §, sådan den lyder i lag 290/1960, som följer: 
66 § 
Protest ska upptas av notarius publicus. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
4. 
Lag 
om ändring av 6 § i lagen om gåvoutfästelser 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om gåvoutfästelser (625/1947) 6 §, sådan den lyder i lag 60/2005, som följer: 
6 § 
Ger någon lös egendom till sin make, till en släkting i rätt upp- eller nedstigande led eller dennes make, eller till någon annan som står honom eller henne särskilt nära och med vilken han eller hon bor i gemensamt hushåll, ska givaren eller mottagaren göra anmälan om gåvan skriftligen hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller Statens ämbetsverk på Åland för att gåvotagaren ska kunna få skydd mot återvinningsanspråk från givarens borgenärer vid konkurs eller utsökning. De uppgifter som avses i 6 § 1–5 punkten i lagen om vissa personregister vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ( / ) ska nämnas i anmälan. Detta gäller likväl inte sedvanliga gåvor som inte står i missförhållande till givarens ekonomiska ställning. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
5. 
Lag 
om ändring av 20 kap. i ärvdabalken 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i ärvdabalken (40/1965) 20 kap. 9 a—9 c §, sådana de lyder, 9 a § i lagarna 960/2006 och 1008/2007 samt 9 b och 9 c § i lag 960/2006, som följer: 
20 kap. 
Om bouppteckning 
9 a § 
Om arvlåtaren vid sin död hade hemkommun i Finland, kan Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller i landskapet Åland Statens ämbetsverk på Åland på ansökan av en dödsbodelägare, efterlevande make, den som sköter boet, boutredningsman, skiftesman eller testamentsexekutor fastställa att alla delägare i boet och arvlåtarens make har antecknats i bouppteckningen så som föreskrivs i 3 § 1 mom. 
Fastställelse ska beviljas, om det med stöd av uppgifterna i befolkningsdatasystemet eller någon annan tillgänglig utredning finns motiverade skäl att anta att bouppteckningsuppgifterna om delägarna och maken är riktiga och fullständiga. 
En anteckning om beviljad fastställelse görs i en till riktigheten bestyrkt kopia av bouppteckningen. 
9 b § 
Om fastställelse inte enligt 9 a § kan beviljas, ska den behöriga myndigheten meddela sökanden om de brister och fel den iakttagit samt återsända handlingarna till sökanden utan fastställelse. Den person som enligt bouppteckningen tar emot meddelanden som gäller boet ska också underrättas om saken. 
9 c § 
En rättshandling som de delägare som är antecknade i en delägarförteckning i en i enlighet med 9 a § fastställd bouppteckning har ingått på boets vägnar med en annan person än en delägare är bindande, även om någon delägare inte har antecknats i bouppteckningen, om den med vilken rättshandlingen ingicks inte visste och inte heller borde ha vetat att en sådan delägare fanns i boet. 
När en ansökan om inskrivning av en rättighet eller någon annan åtgärd görs hos en myndighet, ska en fastställd bouppteckning anses som tillräcklig utredning över dödsbodelägarna, om inte något annat framgår i saken. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
6. 
Lag 
om ändring av 8 § i lagen om förfarandet vid rådgivande kommunala folkomröstningar 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om förfarandet vid rådgivande kommunala folkomröstningar (656/1990) 8 §, sådan den lyder i lag 716/1998, som följer: 
8 § 
För folkomröstningen upprättar den kommunala centralvalnämnden över de röstberättigade ett rösträttsregister om vilket gäller vad som i 18 § i vallagen föreskrivs om rösträttsregistret. 
Kommunstyrelsen ska senast den 55 dagen före röstningsdagen göra anmälan till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata om folkomröstningen och meddela om den önskar få de uppgifter som ska tas in i rösträttsregistret i maskinläsbar form eller som pappersutskrift. I fråga om pappersutskrifter gäller vad som i 71 § i vallagen föreskrivs om vallängder. 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska senast den 30 dagen före röstningsdagen sända till den kommunala centralvalnämnden de uppgifter som ska tas in i rösträttsregistret. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
7. 
Lag 
om ändring av 9 och 9 a § i lagen om återvinning till konkursbo 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om återvinning till konkursbo (758/1991) 9 och 9 a §, sådana de lyder, 9 § i lag 931/2002 och 9 a § i lag 30/2011, som följer: 
9 § 
Återvinning av avvittring 
Har gäldenären eftergivit sin rätt vid avvittring så som avses i 104 § i äktenskapslagen, går avvittringen åter, 
1) om avvittringshandlingen inte har getts in till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller, i landskapet Åland, till Statens ämbetsverk på Åland före fristdagen, 
2) om avvittringshandlingen har getts in till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller, i landskapet Åland, till Statens ämbetsverk på Åland senare än ett år före fristdagen, eller 
3) om avvittringshandlingen har getts in till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller, i landskapet Åland, till Statens ämbetsverk på Åland dessförinnan, men senare än tre år före fristdagen, och det inte visas att gäldenären vare sig när avvittringen skedde var eller till följd av avvittringen blev överskuldsatt. 
9 a § 
Återvinning av åtskiljande av egendom eller gottgörelse 
Har gäldenären eftergivit sin rätt så som avses i 11 § i lagen om upplösning av sambors gemensamma hushåll (26/2011), ska åtskiljandet eller gottgörelsen gå åter, 
1) om åtskiljandehandlingen eller avtalet eller någon annan handling om gottgörelse inte har getts in till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller, i landskapet Åland, till Statens ämbetsverk på Åland före fristdagen, 
2) om en handling som avses i 1 punkten har getts in till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller, i landskapet Åland, till Statens ämbetsverk på Åland senare än ett år före fristdagen, eller 
3) om en handling som avses i 1 punkten har getts in till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller, i landskapet Åland, till Statens ämbetsverk på Åland dessförinnan, men senare än tre år före fristdagen, och det inte visas att gäldenären när åtskiljandet av egendom förrättades eller rättshandlingen om gottgörelse företogs inte var överskuldsatt och inte heller blev överskuldsatt till följd av åtskiljandet eller rättshandlingen. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
8. 
Lag 
om ändring av vallagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i vallagen (714/1998) 2 § 2 mom., 8 § 2 och 4 mom., 9 § 4 mom., 13 § 4 mom., 18 §, 19 § 1 mom., 21 § 1 och 4 mom., 22—25 §, 26 § 1 och 5 mom., 27 §, 28 § 3 mom., 29 § 1 och 3 mom., 71 § 2 mom., 102 § 2 mom., 106 § 3 mom., 143 § 3 mom. samt 162, 176, 177, 177 a och 192 §, 
av dem 2 § 2 mom. sådant det lyder i lag 1213/2013, 8 § 2 mom., 19 § 1 mom., 21 § 4 mom. och 177 a § sådana de lyder i lag 1223/2018, 8 § 4 mom., 9 § 4 mom. och 13 § 4 mom. sådana de lyder i lag 247/2002, 18 § sådan den lyder i lagarna 496/2013, 563/2015 och 1223/2018, 21 § 1 mom. sådant det lyder delvis ändrat i lag 1263/2007, den finska språkdräkten i 22 § sådan den lyder i lag 563/2015, 23 §, 28 § 3 mom., 71 § 2 mom. och 177 § sådana de lyder i lag 496/2013, 27 § och 102 § 2 mom. sådana de lyder i lag 300/2009 samt 192 § sådan den lyder i lag 1404/2009, som följer: 
2 § 
Rösträtt 
Röstberättigade vid Europaparlamentsval är också sådana medborgare i andra medlemsstater i Europeiska unionen som senast på valdagen fyller 18 år och som har i lagen om hemkommun (201/1994) avsedd hemkommun i Finland eller som är anställda inom Europeiska unionen eller en i Finland verksam internationell organisation eller som är familjemedlemmar till sådana personer, om de bor i Finland och om uppgifterna om dem har registrerats i befolkningsdatasystemet på det sätt som föreskrivs i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009). Röstberättigade i Finland är dock inte de som förlorat sin rösträtt vid Europaparlamentsval på grund av ett beslut i ett enskilt civilrättsligt eller straffrättsligt ärende i den stat i vilken de är medborgare (hemstat). 
8 § 
Röstningsområden 
Beslutet om röstningsområdena träder i kraft vid ingången av kalenderåret, om beslutet fattats och på det sätt som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata föreskriver meddelats den senast i augusti månad det år som föregår ikraftträdandet. 
Ett sådant beslut om röstningsområdena som har meddelats Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska iakttas trots att besvär anförs hos förvaltningsdomstolen tills besvären har avgjorts, om inte förvaltningsdomstolen bestämmer något annat. Ändring i beslut som förvaltningsdomstolen har fattat med anledning av besvär får inte sökas genom besvär. 
9 § 
Förhandsröstningsställen och röstningsställen på valdagen 
Kommunstyrelsen ska se till att det i det register över röstningsställen som förs av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, utan dröjsmål och på det sätt som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata bestämmer, i fråga om varje allmänt förhandsröstningsställe i kommunen antecknas namnet, besöksadressen samt de dagar och de tider då förhandsröstningsstället är öppet samt namnet på och besöksadressen för röstningsstället på valdagen samt övriga uppgifter som justitieministeriet föreskriver. De allmänna förhandsröstningsställen i hemlandet och röstningsställen på valdagen i hemlandet som före utgången av den 51 dagen före valdagen har antecknats i registret över röstningsställen, är röstningsställen vid valet fastän ett yrkande på rättelse av kommunstyrelsens beslut enligt denna paragraf inte har behandlats och fastän sådana kommunalbesvär som har anförts hos förvaltningsdomstolen och genom vilka ändring söks i beslut med anledning av rättelseyrkande inte har avgjorts. Rättelseyrkande hos kommunstyrelsen och kommunalbesvär över kommunstyrelsens beslut ska handläggas i brådskande ordning. I förvaltningsdomstolens beslut i ett besvärsärende får ändring inte sökas genom besvär. 
13 § 
Kommunal centralvalnämnd 
Den kommunala centralvalnämnden ska lämna sina kontaktuppgifter till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata på det sätt som myndigheten bestämmer. 
18 § 
Upprättande av och uppgifter i rösträttsregister 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska senast den 46 dagen före valdagen upprätta ett register i vilket införs varje person som enligt uppgifterna i befolkningsdatasystemet är röstberättigad i det kommande valet (rösträttsregister). 
Beträffande varje röstberättigad tas följande uppgifter in i rösträttsregistret, sådana de är i befolkningsdatasystemet den 51 dagen före valdagen klockan 24: 
1) personbeteckning, 
2) fullständigt namn, 
3) vid andra val än kommunalval den valkrets som avses i 5 §, 
4) hemkommun i Finland enligt lagen om hemkommun, 
5) röstningsområde, 
6) röstningsställe på valdagen och adressen till det, 
7) modersmål, om detta är danska, isländska, norska eller svenska, 
8) vid andra val än kommunalval den stat där den röstberättigade är bosatt, om staten inte är Finland, 
9) datum för införande i registret, 
10) uppgift om en sådan spärrmarkering som avses i 36 § i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
Om den röstberättigade inte har hemkommun i Finland den 51 dagen före valdagen, ska folkbokföringskommunen enligt lagen om hemkommun antecknas i rösträttsregistret i stället för hemkommunen. Om folkbokföringskommunen inte längre hör till finskt territorium, ska Helsingfors stad antecknas i stället för den. Om en sådan medborgare i en annan stat som är röstberättigad vid Europaparlamentsval och kommunalval inte har hemkommun i Finland, ska rösträttskommunen antecknas i rösträttsregistret i stället för hemkommunen. Den röstberättigade hör i detta fall till det röstningsområde som fullmäktige med stöd av 8 § 1 mom. har bestämt i fråga om de röstberättigade som i befolkningsdatasystemet inte har antecknats vid någon fastighet. 
Efter upprättandet av rösträttsregistret antecknas i registret beträffande den röstberättigade 
1) uppgift om dödsfall, om den röstberättigade har avlidit, 
2) för det fall att personen i fråga på det sätt som anges i 26 § har antecknats i rösträttsregistret som saknande rösträtt, uppgift om detta, 
3) uppgifter om eventuellt rättelseyrkande och om beslut som har meddelats med anledning av det, 
4) uppgift om huruvida den röstberättigade har utövat sin rösträtt, 
5) uppgift om en sådan spärrmarkering som avses i 2 mom. 10 punkten, om denna har gjorts i befolkningsdatasystemet efter upprättandet av rösträttsregistret, 
6) uppgift om att det i det register som avses i 11 § 1 mom. i lagen om förvaltningens gemensamma stödtjänster för e-tjänster (571/2016) antecknats samtycke som den röstberättigade gett i fråga om ett elektroniskt delgivningsförfarande. 
Vid Europaparlamentsval införs en i Finland röstberättigad medborgare i en annan medlemsstat i Europeiska unionen i Europaparlamentsvalets rösträttsregister, om han eller hon skriftligen har anmält sin avsikt att utöva sin rösträtt vid Europaparlamentsvalet i Finland och efter detta har haft stadigvarande hemkommun i Finland och inte återtagit sin anmälan. Anmälan eller dess återtagande ska göras till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata senast den 80 dagen före valdagen före klockan 16. 
19 § 
Tilläggsuppgifter som ska införas i rösträttsregistret vid kommunalval och Europaparlamentsval 
Vid kommunalval införs i rösträttsregistret, utöver vad som föreskrivs i 18 § 2 mom., beträffande varje röstberättigad som inte är finsk medborgare uppgift om 
1) medborgarskap, 
2) den tidsperiod han eller hon utan avbrott har haft hemkommun i Finland, om inte han eller hon är medborgare i en annan medlemsstat i Europeiska unionen eller i Island eller Norge, 
3) att den röstberättigade gjort en anmälan till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata i enlighet med 20 § 2 mom. 2 punkten i kommunallagen. 
21 § 
Meddelandekort 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata utarbetar över var och en som införts i rösträttsregistret ett meddelandekort, som innehåller följande uppgifter: 
1) de uppgifter som avses i 18 § 2 mom. 2, 5 och 6 punkten, 
2) den adress som för den röstberättigade finns införd i befolkningsdatasystemet den 51 dagen före valdagen klockan 24, 
3) vid vilket val och i vilken valkrets eller i vilken kommun kortets mottagare har rösträtt, 
4) valdagen och förhandsröstningsperioden, 
5) kontaktinformationen till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller Statens ämbetsverk på Åland och till den kommunala centralvalnämnden, 
6) det register eller datasystem som uppgifterna på kortet grundar sig på, samt 
7) av justitieministeriet utarbetade anvisningar om kortets användning och om förfarandet vid röstning. 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ser till att meddelandekorten senast den 24 dagen före valdagen sänds till de röstberättigade vilkas adress är känd. Vid Europaparlamentsval sänds kort emellertid inte till sådana i rösträttsregistret införda personer som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata i enlighet med 26 § 5 mom. antecknar i rösträttsregistret som saknande rösträtt. Meddelandekortet sänds till den röstberättigade endast elektroniskt, om det beträffande honom eller henne gjorts en i 18 § 4 mom. 6 punkten avsedd anteckning i rösträttsregistret. 
22 § 
Information till medborgare i andra medlemsstater i Europeiska unionen vid kommunalval och Europaparlamentsval 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska i god tid före kommunalval och Europaparlamentsval i mån av möjlighet på lämpligt sätt meddela alla medborgare i andra medlemsstater i Europeiska unionen som uppfyller villkoren för rösträtt att de enligt uppgifterna i befolkningsdatasystemet kommer att ha rösträtt och vara valbara vid valet samt om det förfarande som ska iakttas för utövande av rösträtten och rätten att bli uppställd som kandidat. 
23 § 
Kontroll av uppgifter i rösträttsregistret 
De uppgifter som antecknats i rösträttsregistret enligt 18 § 2 och 3 mom. och 19 §, med undantag för personbeteckningarna, finns framlagda för kontroll på de ställen som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata bestämmer eller fås avgiftsfritt per telefon vardagar under tjänstetid från och med den 41 dagen före valdagen. 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata kan ge utdrag ur rösträttsregistret. Utdraget ges avgiftsfritt till den som utdraget gäller och till en myndighet som avses i denna lag. 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata informerar i den officiella tidningen och på annat lämpligt sätt om tillhandahållandet av uppgifter ur rösträttsregistret samt om hur rättelseyrkande ska framställas. 
Om det i rösträttsregistret för en person har antecknats en sådan uppgift om spärrmarkering som avses i 18 § 2 mom. 10 punkten eller 18 § 4 mom. 5 punkten, får endast de personuppgifter i rösträttsregistret som avses i 18 § 2 mom. 2, 7 och 9 punkten läggas fram för kontroll. 
24 § 
Rättelseyrkande 
Den som anser att han eller hon obehörigen har utelämnats ur rösträttsregistret eller att en anteckning om honom eller henne i registret är oriktig, kan framställa ett skriftligt rättelseyrkande hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata senast den 16 dagen före valdagen före klockan 16. 
Rättelseyrkande kan grundas också på sådana på rösträtten inverkande omständigheter som har inträffat efter att rösträttsregistret upprättades. 
Om en röstberättigads flyttningsanmälan enligt lagen om hemkommun inkommer till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata senare än den 51 dagen före valdagen, kan den röstberättigade inte på grundval av denna flyttningsanmälan yrka rättelse av sådana i 18 § 2 mom. 3–6 punkten nämnda uppgifter i rösträttsregistret som gäller den röstberättigade. 
Ett rättelseyrkande kan framställas genom användning av en för ändamålet utarbetad blankett. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska se till att blanketter finns tryckta eller duplicerade på de ställen där uppgifterna i rösträttsregistret finns framlagda. 
25 § 
Beslut av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska avgöra rättelseyrkandena senast den 13 dagen före valdagen och göra eventuella av besluten föranledda ändringar i rösträttsregistret senast den 12 dagen före valdagen före klockan 12. 
Beslutet ska utan dröjsmål av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata delges den som framställt yrkandet. Beslutet ska sändas per post som rekommenderad försändelse, men det kan också skickas på något annat bevisligt sätt, om detta inte föranleder dröjsmål. Om beslutet innefattar att personen i fråga införs i rösträttsregistret, ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata samtidigt sända till honom eller henne ett meddelandekort. Är mottagarens postadress inte känd, ska beslutet publiceras i den officiella tidningen. 
26 § 
Självrättelse 
Anser Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata att någon obehörigen har utelämnats ur rösträttsregistret eller orättmätigt har tagits in i det eller att en sådan anteckning i rösträttsregistret som gäller honom eller henne är oriktig, har Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata rätt att på tjänstens vägnar foga personen i fråga till rösträttsregistret eller anteckna honom eller henne som saknande rösträtt eller rätta den oriktiga anteckning som gäller honom eller henne. Ändringarna ska göras senast den 12 dagen före valdagen före klockan 12. 
Har Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata innan rösträttsregistret för ett Europaparlamentsval vunnit laga kraft fått ett meddelande av en myndighet i en annan medlemsstat i Europeiska unionen om att en röstberättigad som införts i rösträttsregistret har upptagits i denna stats vallängd för samma val, ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata utan dröjsmål se till att personen i fråga antecknas i rösträttsregistret som saknande rösträtt. 
27 § 
Besvär hos förvaltningsdomstolen 
Över ett beslut genom vilket ett rättelseyrkande har förkastats eller avvisats och över ett beslut enligt 26 § 2 mom. får besvär anföras hos förvaltningsdomstolen. Besvären ska anföras senast den sjunde dagen efter den dag då parten i fråga har delgetts beslutet eller efter den dag då beslutet har publicerats i den officiella tidningen. En besvärsskrift som riktats till förvaltningsdomstolen kan inom besvärstiden lämnas till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata för vidarebefordran till förvaltningsdomstolen. På anförande av besvär tillämpas i övrigt lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). 
Förvaltningsdomstolen ska utan dröjsmål underrätta ändringssökanden och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata om sitt beslut. Om beslutet innefattar att någon ska införas i rösträttsregistret eller att uppgifter om någon ska ändras, ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata göra de nödvändiga ändringarna i rösträttsregistret. Om förvaltningsdomstolen meddelar ett sådant beslut senare än den fjärde dagen före valdagen klockan 19, ska den utan dröjsmål sända beslutet också till den kommunala centralvalnämnden, som ska foga beslutet till den vallängd som nämns i 71 §. Om besvären har förkastats eller avvisats, ska förvaltningsdomstolen underrätta Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata om detta, och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska göra anteckning om detta i rösträttsregistret. 
Över förvaltningsdomstolens beslut enligt denna paragraf får ändring inte sökas genom besvär. 
28 § 
Rösträttsregistrets laga kraft 
Om någon uppenbart oriktigt med stöd av 26 § 1 eller 5 mom. har antecknats i rösträttsregistret som saknande rösträtt, får Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata stryka anteckningen ur det lagakraftvunna rösträttsregistret. 
29 § 
Användningen av rösträttsregistret 
I rösträttsregistret antecknas i enlighet med 5 och 6 kap. när och var den röstberättigade har röstat. Anteckningen kan göras av en valförrättare vid ett allmänt förhandsröstningsställe i hemlandet eller av valbestyrelsens ordförande eller av valnämnden eller den kommunala centralvalnämnden eller, på den kommunala centralvalnämndens begäran, av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Om anteckningen konstateras vara oriktig, kan den rättas endast av den kommunala centralvalnämnden eller, på dennas begäran, av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
Efter att valresultatet har vunnit laga kraft ska av justitieministeriet föreskrivna arkivutskrifter matas ut ur rösträttsregistret. Därefter ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata utplåna uppgifterna ur registret. 
71 § 
Vallängderna och leverans av dem 
I vallängderna införs endast de personer som enligt de anteckningar som gjorts i rösträttsregistret inte har utövat sin rösträtt vid förhandsröstningen. Vallängderna skrivs ut röstningsområdesvis i alfabetisk ordning enligt personernas namn eller på det sätt som justitieministeriet bestämmer. Vallängderna innehåller vid riksdagsval, presidentval och Europaparlamentsval en rubrik med uppgift om valkrets och vid alla val rubriker med uppgift om kommun och röstningsområde samt för varje person hans eller hennes fullständiga namn och personbeteckning. Om det i rösträttsregistret för en person har antecknats en sådan uppgift om spärrmarkering som avses i 18 § 2 mom. 10 punkten eller 18 § 4 mom. 5 punkten, ska en anteckning om detta skrivas ut även på vallängden. 
102 § 
Anförande och behandling av besvär 
På besvärsförfarandet och behandlingen av besvär tillämpas i övrigt lagen om rättegång i förvaltningsärenden. 
106 § 
Nyval på grund av besvär 
Vid nyval iakttas samma indelning i röstningsområden samt används samma lagakraftvunna rösträttsregister och samma sammanställning av kandidatlistorna som vid de upphävda valen, om inte något annat bestäms i besvärsmyndighetens beslut. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska se till att ett nytt meddelandekort sänds till dem som införts i rösträttsregistret. Förhandsröstning förrättas endast i den valkrets eller kommun som de utlysta nyvalen gäller. I fråga om förrättandet av nyval gäller i övrigt i tillämpliga delar vad som föreskrivs om ordinarie val. 
143 § 
Åtgärder när en presidentkandidat eller den som valts till president får bestående förhinder eller avlider 
Justitieministeriet ska i brådskande ordning underrätta utrikesministeriet, valkretsnämnderna och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata om statsrådets beslut, vilka ska se till att meddelandet sänds vidare till övriga valmyndigheter. Valmyndigheterna ska avbryta de förberedande åtgärderna för valet. Justitieministeriet meddelar närmare föreskrifter och anvisningar om myndigheternas åtgärder med anledning av statsrådets beslut. 
162 § 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas anmälningsskyldighet 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska efter utgången av den tidsfrist som anges i 18 § 5 mom. omedelbart underrätta myndigheten i hemstaten för medborgare i en annan medlemsstat i Europeiska unionen om de röstberättigade medborgare i staten i fråga som har meddelat att de önskar utöva sin rösträtt i Finland. 
176 § 
Meddelande om dubbelkandidatur 
Har Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata fått meddelande av en myndighet i en annan medlemsstat i Europeiska unionen om att en i Finland valbar person har ställts upp som kandidat i detta land i samma val, ska den utan dröjsmål delge Helsingfors valkretsnämnd detta meddelande. 
177 § 
Kontroll av valbarheten för en medborgare i en annan medlemsstat inom Europeiska unionen 
Helsingfors valkretsnämnd ska utan dröjsmål underrätta Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata om en kandidatansökan som gäller en medborgare i en annan medlemsstat inom Europeiska unionen. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska utan dröjsmål till den behöriga myndigheten i kandidatens hemstat sända de uppgifter om ansökan som behövs för att kontrollera kandidatens valbarhet. 
177 a § 
Lämnande av uppgifter för kontroll av valbarheten för finska medborgare 
Om en behörig myndighet i en annan medlemsstat i Europeiska unionen begär uppgifter av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata som behövs för kontroll av valbarheten för en finsk medborgare som kandiderar i medlemsstaten i fråga, ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata lämna uppgifterna inom fem arbetsdagar. 
192 § 
Statens ämbetsverk på Ålands behörighet I landskapet Åland sköts de uppgifter som enligt 18 § 5 mom., 23 § 2 mom., 24 § 1 och 3 mom., 25 §, 26 § 1–4 mom., 27 § och 29 § 1 mom. ankommer på Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata vid riksdagsval, presidentval och Europaparlamentsval av Statens ämbetsverk på Åland. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
9. 
Lag 
om ändring av 35 § i lagen om borgen och tredjemanspant 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om borgen och tredjemanspant (361/1999) 35 § 1 mom. som följer: 
35 § 
Postande av meddelanden 
Borgenären kan skicka i denna lag avsedda meddelanden till borgensmannen per post under den adress som borgensmannen har uppgett för borgenären eller som borgensmannen senare har anmält till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller, i landskapet Åland, till Statens ämbetsverk på Åland. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
10. 
Lag 
om ändring av 12 a § i lagen om förvaltningsdomstolarna 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om förvaltningsdomstolarna (430/1999) 12 a § 1 mom. 4 punkten, sådan den lyder i lag 675/2006, som följer: 
12 a § 
Sammansättning i vissa ärenden 
Förvaltningsdomstolen är domför också i en sammansättning med två ledamöter, om inte en fråga som ska avgöras i ärendet på grund av sin natur kräver en sammansättning med tre ledamöter och domstolen ska avgöra ett fullföljdsärende som gäller 
4) tillämpningen av lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009), lagen om hemkommun (201/1994) eller lagen om för- och efternamn (946/2017), 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
11. 
Lag 
om ändring av lagen om förmyndarverksamhet 
I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i lagen om förmyndarverksamhet (442/1999) 13, 17 a, 46 a och 47 a §, 65 § 4 mom., 67 och 68 §, 
av dem 13 och 17 a § sådana de lyder i lag 649/2007, 46 a § sådan den lyder i lag 780/2010, 47 a § sådan den lyder i lagarna 649/2007 och 1013/2007 och 65 § 4 mom. sådant det lyder i lag 122/2011, samt 
ändras 17 § 2 mom., 30 § 3 mom., 34 § 2 mom. 46 och, 47 §, 47 b § 1 mom., 64 §, 65 § 3 
mom., 84 §, 85 § 1 mom., 86 § 2 mom., 87 § 1—3 mom., 87 a § 2 mom. och 95 §, 
av dem 34 § 2 mom., 65 § 3 mom., 86 § 2 mom. och 95 § sådana de lyder i lag 122/2011, 46 § sådan den lyder i lag 1398/2015, 47 b § 1 mom. sådant det lyder i lag 780/2010, 64 § sådan den lyder i lag 1405/2009, 84 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 1013/2007, 85 § 1 mom. och 87 a § 2 mom. sådana de lyder i lag 649/2007 samt 87 § 1—3 mom. sådana de lyder i lag 910/2015, som följer: 
17 § 
När intressebevakaren har en ställföreträdare, upphör dennes uppdrag när intressebevakaren och ställföreträdaren efter det hindret upphört tillsammans gör en anmälan till förmyndarmyndigheten. Om intressebevakaren och ställföreträdaren är oeniga om huruvida ställföreträdarens uppdrag har upphört, ska tingsrätten på ansökan av någondera avgöra ärendet. 
30 § 
Om intressebevakarna inte är eniga i ett ärende i vilket de ska besluta gemensamt och dröjsmål med beslutet skulle medföra olägenhet, kan en intressebevakare begära ett beslut av förmyndarmyndigheten om vems åsikt som ska följas. 
34 § 
Tillstånd ska sökas hos förmyndarmyndigheten. Om en rättshandling företas eller en åtgärd vidtas för flera sådana personers räkning som är föremål för intressebevakning och av vilka en del har hemkommun i landskapet Åland, kan tillstånd för samtligas del sökas hos vilken som helst av de myndigheter som är behöriga enligt 84 § 1 eller 2 mom. Den förmyndarmyndighet som behandlat saken ska i ett sådant fall meddela sitt beslut till den behöriga myndigheten i fråga om de övriga personer som är föremål för intressebevakning. Förmyndarmyndigheten ska vid avgörandet av ett tillståndsärende ge huvudmannen tillfälle att bli hörd, om inte huvudmannens ståndpunkt på ett tillförlitligt sätt framgår av ansökningshandlingarna eller om hörande annars behövs med hänsyn till huvudmannens intresse eller för att saken ska kunna utredas. Huvudmannen behöver dock inte ges tillfälle att bli hörd, om denne är en minderårig som inte har fyllt 15 år. Bestämmelser i övrigt om hörande av part finns i förvaltningslagen (434/2003). 
46 § 
Intressebevakarens verksamhet övervakas av förmyndarmyndigheten. 
Förmyndarmyndighetens skyldighet att övervaka intressebevakarens verksamhet ska tillämpas också i sådana fall där en person för vilken det har förordnats intressebevakare i en främmande stat bosätter sig i Finland. Förmyndarmyndigheten kan dock på eget initiativ eller på ansökan av intressebevakaren besluta att övervakning inte ordnas i Finland eller att den ordnas endast i fråga om vissa av intressebevakarens uppdrag, om intressebevakarens verksamhet övervakas i den främmande staten och huvudmannens fördel inte kräver att övervakningen ordnas i Finland. 
47 § 
Övervakningen av intressebevakaren kan föras över till en annan i 84 § 1 eller 2 mom. avsedd förmyndarmyndighet, om intressebevakaruppdraget har införts i registret över förmynderskapsärenden och den vars intressen ska bevakas har hemkommun inom den andra förmyndarmyndighetens verksamhetsområde eller om överföringen av någon annan orsak är nödvändig för övervakningen. Före överföringen ska intressebevakaren och den övertagande förmyndarmyndigheten höras. 
Ändring i beslut genom vilket övervakningen förts över får inte sökas genom besvär. 
47 b § 
Förmyndarmyndigheten får på ansökan eller på eget initiativ besluta att övervakningen av intressebevakaren avslutas, om huvudmannen har bosatt sig i en främmande stat och 
1) övervakning av intressebevakarens verksamhet har ordnats där, eller 
2) övervakningens syfte inte längre kan uppfyllas genom övervakning i Finland. 
64 § 
Bestämmelser om det register över förmynderskapsärenden som förs av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland finns i lagen om vissa personregister vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ( / ). I registret införs uppgifter för övervakning av i denna lag avsedda intressebevakares och i lagen om intressebevakningsfullmakt (648/2007) avsedda fullmäktiges verksamhet samt för tryggande av tredje mans rätt. 
65 § 
När domstolen fattar ett beslut som innebär att intressebevakning ska införas i registret över förmynderskapsärenden eller fattar ett beslut genom vilket en omständighet som har antecknats i registret över förmynderskapsärenden ändras, ska domstolen lämna ett meddelande om detta till förmyndarmyndigheten. Om beslutet ska iakttas först när det har vunnit laga kraft, ska meddelandet dock lämnas först efter att detta skett. I det sistnämnda fallet lämnas meddelandet av den domstol där ärendet senast varit anhängigt. 
84 § 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata är förmyndarmyndighet. 
I landskapet Åland är dock Statens ämbetsverk på Åland förmyndarmyndighet när den vars intressen ska bevakas har i lagen om hemkommun (201/1994) avsedd hemkommun i landskapet Åland eller när den vars intressen ska bevakas inte har hemkommun i Finland men huvudsakligen vistas i landskapet Åland. 
Statens ämbetsverk på Åland är förmyndarmyndighet också när intressebevakningen gäller en frånvarande persons eller blivande ägares rätt, och Statens ämbetsverk på Åland enligt 2 mom. skulle ha varit behörig att övervaka en för arvlåtaren förordnad intressebevakares verksamhet. Likaså är Statens ämbetsverk på Åland behörigt att vara förmyndarmyndighet, om någon annans intressen annars ska bevakas med stöd av 10 § och behovet av intressebevakning framkommer i landskapet Åland. 
85 § 
Ärenden som gäller förordnande av intressebevakare eller skiljande av intressebevakare från uppdraget, ändring av intressebevakarens uppdrag eller förordnande om att uppdraget ska upphöra samt tillstånd eller åläggande enligt denna lag avgör vid förmyndarmyndigheten efter föredragning en tjänsteman som avlagt någon annan högre högskoleexamen i juridik än magisterexamen i internationell och komparativ rätt och till vars uppgifter detta hör enligt arbetsordningen. I övrigt avgörs ett ärende av förmyndarmyndigheten så som särskilt föreskrivs om avgörande av ärenden som hör till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas eller Statens ämbetsverk på Ålands behörighet. 
86 § 
Om det på grund av långa avstånd eller av något annat skäl är behövligt, kan hörande också genomföras med hjälp av teknisk utrustning som gör det möjligt för en tjänsteman vid förmyndarmyndigheten och för den som ska höras att se och tala med varandra medan hörandet pågår. 
87 § 
Beslut som förmyndarmyndigheten fattat med stöd av 34 och 57 § får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). 
När det gäller andra beslut av förmyndarmyndigheten får omprövning begäras på det sätt som anges i förvaltningslagen. Det beslut som meddelas med anledning av begäran om omprövning får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden. 
Över förvaltningsdomstolens beslut får besvär anföras på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden. 
87 a § 
Begäran om avgörande ska framställas hos förmyndarmyndigheten inom 30 dagar från delfåendet av förmyndarmyndighetens beslut. Begäran om avgörande ska framställas skriftligen och i begäran ska uppges det beslut av förmyndarmyndigheten som begäran gäller samt till vilka delar och på vilken grund sökanden är missnöjd med beslutet. 
95 § 
Närmare bestämmelser om de finansiella instrument som avses i 34 § 1 mom. 13 punkten underpunkt f får utfärdas genom förordning av justitieministeriet. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
12. 
Lag 
om ändring av 8 § i lagen om registrerat partnerskap 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om registrerat partnerskap (950/2001) 8 § 4 mom., sådant det lyder i lag 947/2017, som följer: 
8 § 
En bestämmelse om make i en lag eller en förordning tillämpas också på en part i ett sådant partnerskap som avses i denna lag, om inte något annat föreskrivs. Vad som i lagen om för- och efternamn (946/2017) föreskrivs om personer som har för avsikt att ingå äktenskap tillämpas också på parterna i ett partnerskap som har registrerats i Finland när de omvandlar sitt partnerskap till äktenskap. Anmälningar om namn ska göras samtidigt som en anmälan om omvandling av registrerat partnerskap till äktenskap. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
13. 
Lag 
om ändring av 2 och 27 § i samiska språklagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i samiska språklagen (1086/2003) 2 § 1 mom. 7 punkten och 27 §, sådana de lyder, 2 § 1 mom. 7 punkten i lag 1340/2014 och 27 § i lag 1409/2009, som följer: 
2 § 
Lagens tillämpningsområde 
De myndigheter som denna lag tillämpas på är 
7) Skatteförvaltningen, Folkpensionsanstalten, Lantmäteriverket, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt, 
27 § 
Biträden för samiskspråkiga 
Vid regionförvaltningsverket, vid närings-, trafik- och miljöcentralen, vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och vid en statlig myndighet inom distrikts- och lokalförvaltningen inom samernas hembygdsområde kan det finnas ett biträde för samiskspråkiga. Biträdets tjänster är avgiftsfria för kunden. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
14. 
Lag 
om ändring av lagen om dödförklaring 
I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i lagen om dödförklaring (127/2005) 14 §, sådan den lyder i lag 1399/2015, samt ändras 1 §, rubriken för 3 kap., 12 och 13 §, 15—19 §, 23 § 1 mom. samt 28 och 29 §, av dem 29 § sådan den lyder i lag 1412/2009, som följer: 
1 § 
Lagens tillämpningsområde 
En person som har försvunnit kan förklaras död genom beslut av en domstol eller Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata i den ordning som föreskrivs i denna lag. 
3 kap. 
Dödförklaring genom beslut av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata 
12 § 
Förutsättningar 
En person kan dödförklaras genom beslut av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata när det gått 
1) hundra år från utgången av det kalenderår under vilket personen föddes, och 
2) fem år från utgången av det kalenderår under vilket personen veterligen senast var vid liv. 
13 § 
Skyldigheten att ta upp ärenden 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska årligen på eget initiativ utreda om uppgifterna i befolkningsdatasystemet anger att sådana personer är vid liv som enligt 12 § kan dödförklaras. 
15 § 
Utredningsskyldighet 
Om den förutsättning för dödförklaring som anges i 12 § 1 punkten föreligger, ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata skaffa den utredning som skäligen kan fås och som visar om personen varit vid liv under de fem senaste kalenderåren. 
16 § 
Kallelse och delgivning av den 
Om det har utretts att det finns förutsättningar för att förklara en person död, ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata kalla personen att anmäla sig hos myndigheten i fråga senast på en i kallelsen bestämd dag. I kallelsen ska det nämnas att den i kallelsen avsedda personen kan dödförklaras om han eller hon inte anmäler sig. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska samtidigt kalla alla som kan lämna uppgifter om huruvida personen lever eller är död att inom samma tid lämna dessa uppgifter till myndigheten i fråga. 
Om en giltig adress antecknats för personen i fråga i befolkningsdatasystemet, ska kallelsen skickas under denna adress. Framgår det av befolkningsdatasystemet eller av andra befolkningsböcker att personen i Finland har en make eller maka eller i 2 kap. 1 eller 2 § i ärvdabalken (40/1965) avsedda släktingar, ska kallelsen delges maken eller makan och minst en av släktingarna. Om en intressebevakare har förordnats för personen i fråga, ska kallelsen också delges denne. 
Om personen i fråga inte har en i 2 mom. avsedd adress, make eller maka, släkting eller intressebevakare, ska kallelsen delges genom offentlig delgivning i den ordning som föreskrivs i 62 § i förvaltningslagen (434/2003). Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska publicera en kungörelse om kallelsen i någon månads första nummer av den officiella tidningen senast tre månader före den bestämda dagen. 
17 § 
Beslut om dödförklaring som meddelas av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata 
Personen i fråga ska efter den bestämda dag som avses i 16 § dödförklaras genom beslut av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, om myndigheten i fråga inte har fått uppgifter om att personen lever eller är död och om det annars finns förutsättningar för dödförklaring. 
18 § 
Fastställande av dödsdag 
När Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata dödförklarar en person, ska den fastställa en dag då personen anses ha avlidit. 
Som dödsdag ska fastställas den 1 januari det år som börjar efter det att det gått hundra år sedan personen föddes och fem år sedan personen veterligen senast var vid liv. Om det med stöd av de omständigheter som framkommit går att fastställa vilken dag personen sannolikt avled, ska denna dag dock fastställas som dödsdag. 
19 § 
Delgivning av beslut som meddelats av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata 
Framgår det av befolkningsdatasystemet eller av andra befolkningsböcker att den dödförklarade personen i Finland har en make eller maka eller i 2 kap. 1 eller 2 § i ärvdabalken avsedda släktingar, ska det beslut som meddelats av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata delges maken eller makan och minst en av släktingarna. Om en intressebevakare har förordnats för den dödförklarade personen, ska beslutet också delges denne. 
23 § 
Finska myndigheters internationella behörighet 
En finsk domstol eller Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata får pröva ett ärende som gäller dödförklaring, om den person vars dödförklaring saken gäller är finsk medborgare eller om dennes sista kända boningsort eller hemvist är i Finland. 
28 § 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas rätt att få upplysningar 
Statliga och kommunala myndigheter samt andra offentligrättsliga samfund, Folkpensionsanstalten, Pensionsskyddscentralen och pensionsanstalter samt offentliga och privata producenter av social-, hälsovårds- och sjukvårdstjänster är trots sekretessbestämmelserna skyldiga att på begäran avgiftsfritt lämna Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata de upplysningar som den behöver vid skötseln av den uppgift som nämns i 3 kap. för att reda ut om en person lever eller är död. 
29 § 
Behörig myndighet i landskapet Åland 
I landskapet Åland sköter Statens ämbetsverk på Åland de uppgifter som enligt denna lag ankommer på Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, om den berörda personens sista hemkommun eller folkbokföringskommun är belägen i landskapet Åland. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
15. 
Lag 
om ändring av 3 kap. 17 § i aktiebolagslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i aktiebolagslagen (624/2006) 3 kap. 17 § 4 mom., sådant det lyder i lag 349/2017, som följer: 
3 kap. 
Aktier 
17 § 
Aktieägarförteckningens offentlighet 
Om utlämnandet av uppgifter om en aktieägare har begränsats med stöd av 36 § i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009), och bolaget har informerats om begränsningen, får aktieägarens hemkommun, adress och övriga kontaktuppgifter som införts i aktieägarförteckningen lämnas ut endast till myndigheter. Den kontaktadress för aktieägaren som införts i aktieägarförteckningen får lämnas ut också till andra än myndigheter. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
16. 
Lag 
om ändring av lagen om intressebevakningsfullmakt 
I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i lagen om intressebevakningsfullmakt (648/2007) 49 §, samt 
ändras 25 och 27 §, 41 § 1 mom. och 43 § 1 mom., av dem 25 § sådan den lyder i lag 1397/2015 och 43 § 1 mom. sådant det lyder i lag 909/2015, som följer: 
25 § 
Behörig myndighet 
Ansökan om fastställelse av en intressebevakningsfullmakt ska göras hos den förmyndarmyndighet som avses i 84 § 1 eller 2 mom. i lagen om förmyndarverksamhet. På fullmaktsgivaren tillämpas då vad som föreskrivs om den vars intressen ska bevakas. 
27 § 
Registrering av en intressebevakningsfullmakt 
Om en intressebevakningsfullmakt gäller företrädande av fullmaktsgivaren i hans eller hennes ekonomiska angelägenheter, ska förmyndarmyndigheten när den fastställer fullmakten anteckna fullmakten i registret över förmynderskapsärenden på det sätt som föreskrivs i lagen om vissa personregister vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ( / ). 
När en domstol fattar ett avgörande som innebär att en intressebevakningsfullmakt ska antecknas i registret över förmynderskapsärenden eller att en omständighet som har antecknats i registret ändras, ska domstolen omedelbart efter det att avgörandet har meddelats eller avkunnats meddela detta till förmyndarmyndigheten. Om beslutet ska iakttas först när det har vunnit laga kraft, ska dock anmälan göras först efter att detta skett. I det sistnämnda fallet görs anmälan av den domstol som senast har behandlat ärendet. 
41 § 
Bestämmelser om förvaltningen 
Ärenden som gäller fastställande av en intressebevakningsfullmakt eller av dess återkallelse samt tillstånd eller åläggande enligt denna lag avgör vid förmyndarmyndigheten efter föredragning en tjänsteman som avlagt någon annan högre högskoleexamen i juridik än magisterexamen i internationell och komparativ rätt och till vars uppgifter detta hör enligt arbetsordningen. I övrigt avgörs ett ärende vid förmyndarmyndigheten så som särskilt föreskrivs om avgörande av ärenden som ingår i behörigheten för Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller Statens ämbetsverk på Åland. 
43 § 
Ändringssökande 
Förmyndarmyndighetens beslut får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808 /2019). Över förvaltningsdomstolens beslut får besvär anföras på det sätt som anges i den lagen. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
17. 
Lag 
om ändring av 3 och 4 kap. i utsökningsbalken 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i utsökningsbalken (705/2007) 3 kap. 87 § 2 mom. och 113 § 1 mom. samt 4 kap. 81 § 1 mom. 3 punkten som följer: 
3 kap. 
Allmänna bestämmelser om förfarandet 
87 § 
Återvinningstalan när utsökningsärendet inte längre är anhängigt 
Om det är frågan om avvittring och inget avvittringsinstrument har lämnats in till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller, i landskapet Åland, till Statens ämbetsverk på Åland, får återvinningstalan väckas inom sex månader från det att avvittringsinstrumentet lämnas in till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller, i landskapet Åland, till Statens ämbetsverk på Åland. 
113 § 
Meddelande som gäller minderåriga 
Om utsökningsgrunden är en dom i tvistemål och gäldenären inte har fyllt 18 år ska utmätningsmannen trots sekretessbestämmelserna skicka ett meddelande om att ärendet blivit anhängigt till förmyndarmyndigheten för eventuella åtgärder enligt 91 § i lagen om förmyndarverksamhet. I fråga om skadeståndsfordringar skickas inget meddelande. Verkställigheten är avbruten så länge det behövs. 
4 kap. 
Utmätning 
81 § 
Arvsavsägelse 
Gäldenärens rätt till arv eller testamente får inte utmätas, om gäldenären visar att han eller hon 
3) efter arvlåtarens död till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller, i landskapet Åland, till Statens ämbetsverk på Åland har lämnat ett meddelande om avsägelse för deponering. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
18. 
Lag 
om ändring av 12 § i lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i konventionen om behörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn samt om tillämpning av konventionen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i konventionen om behörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn samt om tillämpning av konventionen (435/2009) 12 § som följer: 
12 § 
Intyg om vårdnadshavares eller intressebevakares ställning 
På begäran av ett barns vårdnadshavare eller intressebevakare ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och i landskapet Åland Statens ämbetsverk på Åland ge ett intyg över vårdnadshavarens eller intressebevakarens ställning och fullmakter, om 
1) barnet är bosatt i Finland och den som begär intyget är vårdnadshavare eller intressebevakare direkt med stöd av lag, eller 
2) det beslut som utgör grunden för vårdnadshavarens eller intressebevakarens ställning och fullmakter har fattats i Finland. 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och, i landskapet Åland, Statens ämbetsverk på Åland har dock ingen skyldighet att ge ett intyg, om inte den som begär intyget visar att han eller hon behöver det i en främmande stat. Något intyg får inte ges, om inte de uppgifter som behövs för intyget framgår direkt av lag, befolkningsdatasystemet eller det register över förmynderskapsärenden som avses i 64 § i lagen om förmyndarverksamhet, och den som framställer begäran inte ger in tillförlitliga upplysningar om uppgifterna. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
19. 
Lag 
om ändring av 1 § i lagen om köpvittnen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om köpvittnen (573/2009) 1 § 1 mom. 1 punkten och 2 mom., sådana de lyder i lag 318/2014, som följer: 
1 § 
Uppgift som köpvittne som grundar sig på tjänsteställning 
Köpvittnen är 
1) häradsskrivarna, notarius publicus, polischeferna, biträdande polischeferna, ledande häradsfogdarna, häradsfogdarna och landskapsfogden samt närings-, trafik- och miljöcentralernas lantmäteriingenjörer, 
Chefen för en polisinrättning och ett utsökningsverk samt en tjänsteman anställd vid Lantmäteriverket som förordnats särskilt får dessutom förordna underlydande tjänstemän till köpvittne. En tjänsteman som avgör inskrivningsärenden får dock inte förordnas till köpvittne. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
20. 
Lag 
om ändring av 2 kap. 15 § i lagen om bostadsaktiebolag 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om bostadsaktiebolag (1599/2009) 2 kap. 15 § 5 mom., sådant det lyder i lag 1332/2018, som följer: 
2 kap. 
Aktier 
15 § 
Aktiebokens offentlighet 
Om utlämnande av uppgifter om en aktieägare har begränsats med stöd av 36 § i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009) eller om uppgifterna om aktieägaren ska hemlighållas på basis av 24 § 1 mom. 31 punkten i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), får de uppgifter om aktieägaren som har införts i aktieboken ges ut endast till myndigheter och till den som visar att dennes rättighet kräver det. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
21. 
Lag 
om ändring av 3 § i lagen om domstolars skyldighet att informera om vissa avgöranden 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om domstolars skyldighet att informera om vissa avgöranden (373/2010) 3 §, sådan den lyder i lag 9/2012, som följer: 
3 § 
Registrering av uppgifter för anteckning i befolkningsdatasystemet 
Domstolarna uppfyller sin anmälningsskyldighet enligt lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009) genom att föra över uppgifter till befolkningsdatasystemet. 
Genom förordning av justitieministeriet kan det föreskrivas att domstolarna uppfyller sin anmälningsskyldighet enligt 1 mom. genom att föra in uppgifter om sina avgöranden i registret över avgöranden och meddelanden om avgöranden i justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem för förmedling till befolkningsdatasystemet. På registrering och överföring av uppgifter tillämpas lagen om justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem och vad som föreskrivs med stöd av den. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
22. 
Lag 
om ändring av 5 och 10 § i lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i konventionen om internationellt skydd av vuxna och om tillämpningen av konventionen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i konventionen om internationellt skydd av vuxna och om tillämpningen av konventionen (779/2010) 5 och 10 § som följer: 
5 § 
Framställningar hos myndigheter i en annan stat 
Beslut om att göra en framställning som avser skydd av en vuxen eller dennes egendom enligt artikel 8.2 i konventionen hos myndigheterna i en annan fördragsslutande stat eller att lämna in en ansökan enligt artikel 8.1 fattas 
1) av den förmyndarmyndighet som avses i 84 § i lagen om förmyndarverksamhet (442/1999), om den begärda åtgärden gäller intressebevakning, eller 
2) om framställningen gäller något annat, av socialnämnden i den vuxna personens hemkommun eller, om personen inte har hemkommun i Finland, i den kommun som senast var hans eller hennes hemkommun i Finland eller som den vuxna har närmaste anknytning till med beaktande av alla omständigheter. 
10 § 
Intyg över intressebevakares ställning 
När intressebevakare har förordnats för en vuxen person i Finland eller när en vuxen persons intressebevakningsfullmakt har fastställts ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och i landskapet Åland Statens ämbetsverk på Åland på begäran av intressebevakaren eller fullmäktigen ge ett intyg över dennes ställning och fullmakter, om den som begär intyget visar att det behövs i en främmande stat. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
23. 
Lag 
om ändring av 11 § i lagen om upplösning av sambors gemensamma hushåll 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om upplösning av sambors gemensamma hushåll (26/2011) 11 § 2 mom. som följer: 
11 § 
Återvinning 
För att en sambo eller dennes arvingar som fått egendom på det sätt som anges i 1 mom. ska kunna få skydd mot återvinningsanspråk från den andra sambons borgenärer vid konkurs eller utsökning, ska åtskiljandehandlingen eller avtalet eller någon annan handling om gottgörelse ges in skriftligen till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller i landskapet Åland till Statens ämbetsverk på Åland för registrering. Anmälan kan göras av sambon eller dennes arvingar. Den handling som anmälan gäller ska bifogas anmälan i original. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
24. 
Lag 
om ändring av 4 kap. 8 § i förundersökningslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i förundersökningslagen (805/2011) 4 kap. 8 § 1 mom. som följer: 
4 kap. 
Förundersökningsprinciperna och rättigheterna för dem som deltar i förundersökning 
8 § 
Förordnande av intressebevakare för barn 
När det gäller en part som inte har fyllt 18 år ska domstolen förordna en intressebevakare för förundersökningen, om det finns grundad anledning att anta att vårdnadshavaren, en intressebevakare eller någon annan laglig företrädare inte opartiskt kan bevaka partens intresse i ärendet och om det inte är klart onödigt att förordna en intressebevakare. Undersökningsledaren ska vid behov hos domstolen ansöka om att en intressebevakare ska förordnas. Ansökan kan också göras av åklagaren, den förmyndarmyndighet som avses i 84 § i lagen om förmyndarverksamhet (442/1999) eller ett i 6 § 1 mom. i socialvårdslagen (710/1982) avsett organ (socialmyndighet). Ett intressebevakarförordnande gäller tills handläggningen av det brottmål upphör i fråga om vars förundersökning förordnandet har getts. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
25. 
Lag 
om ändring av 4 kap. 16 § i lagen om andelslag 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om andelslag (421/2013) 4 kap. 16 § 4 mom., sådant det lyder i lag 357/2017, som följer: 
4 kap. 
Andelar, andelskapital, aktier och aktiekapital 
16 § 
Medlems- och ägarförteckningens offentlighet 
Om utlämnande av uppgifter om en medlem, andelsägare eller aktieägare har begränsats med stöd av 36 § i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009), och andelslaget har informerats om begränsningen, får medlemmens, andelsägarens eller aktieägarens hemkommun, adress och övriga kontaktuppgifter som införts i medlems- och ägarförteckningen lämnas ut endast till myndigheter. Den kontaktadress för medlemmen, andelsägaren eller aktieägaren som införts i medlems- och ägarförteckningen kan lämnas ut också till andra än myndigheter. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
26. 
Lag 
om ändring av 1 § i lagen om notarius publicus 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om notarius publicus (420/2014) 1 § 1 mom. som följer: 
1 § 
Notarius publicus 
Av generaldirektören för Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata förordnade tjänstemän vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata är notarius publicus. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
27. 
Lag 
om ändring av faderskapslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i faderskapslagen (11/2015) 3 § 1 mom., 14 § 1 mom.,15 § 2 mom., 18 § 2 mom., 23—25 §, rubriken för 5 kap., 26 § 1 mom., 27—29 §, 30 § 2 mom., 40 §, 41 § 1 mom. och 60 § samt 
fogas till 4 § ett nytt 5 mom. som följer: 
3 § 
Faderskap i andra fall 
Faderskap som inte kan konstateras i enlighet med 2 § fastställs genom beslut av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller domstolsbeslut. 
4 § 
Syftet med faderskapsutredning och när sådan görs 
Faderskapet utreds inte om moderskapet till barnet har erkänts på grundval av ett i 3 § 1 mom. i moderskapslagen (253/2018) avsett samtycke till assisterad befruktning och barnatillsyningsmannen inte känner till omständigheter som ger anledning att misstänka att någon annan än den som har erkänt moderskapet skulle vara barnets andra förälder. 
14 § 
Överklagande 
Barnets mor, barnet, om det har fyllt 15 år, och den man som anser sig vara far till barnet får överklaga barnatillsyningsmannens beslut om att lägga ned eller återuppta en faderskapsutredning genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som föreskrivs i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). De ovan nämnda personerna och barnatillsyningsmannen får överklaga förvaltningsdomstolens beslut genom besvär på det sätt som föreskrivs i den lagen. 
15 § 
När erkännande kan göras 
Faderskapet till ett barn för vilket faderskapet har konstaterats i enlighet med 2 § kan dock erkännas, om de vars godkännande behövs enligt 19 § godkänner erkännandet. När erkännandet fastställs av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, upphävs det faderskap som konstaterats i enlighet med 2 §. 
18 § 
Erkännande av faderskap efter barnets födelse 
Ett erkännande av faderskap tas emot av en barnatillsyningsman, häradsskrivaren eller notarius publicus. En man som vid ingående av äktenskap önskar erkänna att han är far till sin trolovades barn, kan avge en utsaga om erkännande även till vigselförrättaren. Utomlands tas ett erkännande emot av en sådan tjänsteman vid en finsk beskickning som enligt 33 § i lagen om konsulära tjänster (498/1999) får sköta uppgifter som notarius publicus vid beskickningen. Bestämmelser om den handling som ska upprättas över ett erkännande finns i 22 § i denna lag. 
23 § 
Inlämnande av handlingar till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata 
När en faderskapsutredning har gjorts och mannen har erkänt sitt faderskap, ska den barnatillsyningsman som har skött faderskapsutredningen lämna in protokollet över faderskapsutredningen och de handlingar som gäller erkännandet till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
24 § 
Samtycke till fastställande av faderskap utan rättegång 
Om ett barn har fötts utom äktenskapet och om faderskapsutredningen och den rättsgenetiska faderskapsundersökningen visar att en man som avlidit är far till barnet, kan mannens rättsinnehavare efter barnets födelse ge sitt samtycke till att faderskapet fastställs utan rättegång genom beslut av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata förutsatt att barnet inte har erkänts eller att talan för fastställande av faderskap inte är anhängig. 
25 § 
Handling över samtycke 
En handling ska upprättas över det samtycke som avses i 24 §. På samtycket och på handlingen tillämpas vad som i denna lag föreskrivs om erkännande av faderskap efter barnets födelse, hörande i samband med ett erkännande, godkännande av erkännande och inlämnande av handlingar till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. En rättsinnehavare behöver dock inte ge sitt samtycke i mottagarens närvaro. 
5 kap. 
Fastställande av faderskap vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata 
26 § 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas behörighet 
Faderskapet fastställs av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, om 
1) en man har erkänt sitt faderskap till ett barn i enlighet med 15–22 § och det inte finns anledning att misstänka att mannen inte är far till barnet, 
2) rättsinnehavarna till en man som har avlidit har gett sitt samtycke i enlighet med 24 och 25 § till att mannens faderskap till barnet fastställs genom beslut av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, och det utifrån en faderskapsutredning enligt 24 § kan anses vara klarlagt att mannen är far till barnet. 
27 § 
Statens ämbetsverk på Ålands behörighet 
I landskapet Åland sköts de uppgifter som enligt denna lag ankommer på Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata av Statens ämbetsverk på Åland. 
28 § 
Behandling av ett ärende om faderskap samt överklagande 
På behandlingen vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata av ett ärende som gäller fastställande av faderskap tillämpas förvaltningslagen (434/2003). Om bestämmelserna i 3 och 4 kap. i denna lag inte har iakttagits i ärendet, handlingarna är bristfälliga eller faderskapsfrågan inte har utretts tillräckligt, kan Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata be barnatillsyningsmannen komplettera handlingarna eller skaffa sådan behövlig tilläggsutredning som är tillgänglig. 
Ett beslut av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas får inte överklagas. Bestämmelser om en parts rätt att väcka talan för fastställande av faderskap och om tidsfristerna för väckande av talan finns i 29 och 30 §. Till beslutet ska det fogas information om den talerätt som avses i 29 § och om den tidsfrist som avses i 30 § 2 mom. Utöver vad som i 54 § i förvaltningslagen föreskrivs om delgivningsskyldighet ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata delge barnatillsyningsmannen beslutet. 
29 § 
Förutsättningar för talerätt samt parter 
Ett barn för vilket faderskapet inte har konstaterats på grundval av moderns äktenskap och inte fastställts genom ett beslut av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller ett domstolsbeslut, kan genom att väcka talan mot den man som barnet antar är dess far kräva att faderskapet fastställs. Om mannen har avlidit, ska talan väckas mot mannens rättsinnehavare. 
En man som anser sig vara far till ett barn har rätt att väcka talan om fastställande av faderskapet mot barnet, om 
1) barnatillsyningsmannen har lagt ned faderskapsutredningen på grund av att de prov som behövs på barnet och barnets mor för att göra en rättsgenetisk faderskapsundersökning inte har kunnat tas, eller 
2) Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata inte har fastställt faderskapet och det finns någon annan anledning till detta än att ett godkännande enligt 19 § saknas. 
Om mannen avlider medan talan är anhängig, träder mannens rättsinnehavare i hans ställe. 
30 § 
Begränsningar i talerätten 
En man som anser sig vara far till ett barn ska väcka talan inom ett år från den dag då han fick del av ett i 29 § 2 mom. avsett beslut av barnatillsyningsmannen eller Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
40 § 
Upphävande av faderskap genom beslut av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata 
Den äkta mannens faderskap är upphävt, när en annan man på det sätt som avses i 18 § har erkänt sitt faderskap och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har fastställt faderskapet på grundval av erkännandet. 
Om barnets mor och den äkta mannen tillsammans på det sätt som avses i 4 § 2 mom. 3 punkten har begärt att barnatillsyningsmannen utreder faderskapet och det utifrån en rättsgenetisk faderskapsundersökning kan konstateras att den äkta mannen inte kan vara far till barnet, kan Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata på gemensam ansökan av föräldrarna fastställa att den äkta mannen inte är barnets far. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata får dock inte fatta beslut i ärendet, om modern har fått assisterad befruktning vid den tidpunkt då barnet har avlats. Ärendet kan avgöras utan att barnet hörs. Ansökan till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska lämnas in inom ett år från barnets födelse. 
De beslut av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata som avses i 1 och 2 mom. får inte överklagas. 
41 § 
Upphävande av faderskap på grundval av talan 
Talan om upphävande av faderskap får väckas i tingsrätten av barnet, av modern eller av den man vars faderskap har konstaterats på grundval av äktenskap eller fastställts genom beslut av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
60 § 
Närmare bestämmelser 
Genom förordning av statsrådet utfärdas det vid behov närmare bestämmelser om 
1) anmälan om barnets födelse, 
2) lämnande av en medicinsk utredning och om den ersättning som ska betalas för den, 
3) Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas tillvägagångssätt när faderskapet har fastställts eller upphävts genom beslut av den myndigheten, 
4) vilka handlingar som kan godkännas för fastställande av identiteten. 
Genom förordning av justitieministeriet utfärdas det bestämmelser om vilka handlingar som vid utredande och erkännande av faderskap, samtycke av rättsinnehavarna och fastställande av faderskap ska lämnas på en blankett som fastställts för ändamålet. Institutet för hälsa och välfärd fastställer formulären för blanketterna. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
28. 
Lag 
om ändring av 3 § i lagen om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning om arv 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning om arv (682/2015) 3 § som följer: 
3 § 
Europeiskt arvsintyg 
Ett europeiskt arvsintyg enligt den förordning som nämns i 1 § utfärdas av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. I landskapet Åland kan ansökan om arvsintyg lämnas in även till Statens ämbetsverk på Åland. 
I ett sådant beslut av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller Statens ämbetsverk på Åland som avses i artikel 72 i förordningen får ändring sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). Ändring i förvaltningsdomstolens beslut får sökas genom besvär på det sätt som anges i den lagen. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
29. 
Lag 
om ändring av 8 § i lagen om domstolsavgifter 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om domstolsavgifter (1455/2015) 8 § 1 mom. 8 punkten som följer: 
8 § 
Befrielse från avgifter för myndigheter och vissa andra 
Befriade från att betala avgifter enligt denna lag är 
8) Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och i landskapet Åland Statens ämbetsverk på Åland i ärenden som gäller förmyndarverksamhet. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
30. 
Lag 
om ändring av lagen om för- och efternamn 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om för- och efternamn (946/2017) 21 § 1 mom., 22 § och 23 §, 24 § 1 mom., 25 §, 26 § 2 mom., 27 §, 28 § 1 mom. och 2 mom. 4 och 7 punkten samt 29–32 § som följer: 
21 § 
Namnmyndigheter 
Ärenden som gäller för- och efternamn avgörs av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Vad som i denna lag föreskrivs om Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata gäller i landskapet Åland Statens ämbetsverk på Åland. Bestämmelser om annan fördelning av behörigheten mellan Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland än vad som föreskrivs ovan får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
22 § 
Anmälan om förnamn 
Vårdnadshavaren ska anmäla barnets förnamn till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata inom tre månader från barnets födelse. Anmälan kan också göras till den församling i den evangelisk-lutherska kyrkan eller i den ortodoxa kyrkan där barnet är medlem. Den som tar emot anmälan ska utreda att de anmälda förnamnen är lagenliga. Om det finns skäl att befara att något av namnen strider mot lag, om namnet inte används från tidigare eller om det inte kan godkännas, ska församlingen utan dröjsmål överföra ärendet till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata för avgörande. 
Om en person i andra fall än vad som avses i 1 mom. saknar förnamn när han eller hon införs i befolkningsdatasystemet i Finland, ska personen eller hans eller hennes vårdnadshavare inom sex månader från anteckningen i befolkningsdatasystemet meddela Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata personens förnamn, om inget annat följer av särskilda skäl. 
Om det inte gjorts någon anmälan om en minderårigs förnamn inom utsatt tid, sänder Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata en uppmaning till vårdnadshavaren att uppfylla anmälningsplikten. Om anmälningsplikten inte har uppfyllts inom skälig tid från det att uppmaningen gavs, är Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata trots sekretessbestämmelserna skyldig att anmäla saken till det organ som ansvarar för socialvården i den kommun inom vars område barnet bor och som ska sörja för att anmälningsplikten uppfylls. 
23 § 
Anmälan om efternamn 
Vårdnadshavaren ska anmäla barnets efternamn till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata inom tre månader från barnets födelse. Anmälan kan också göras till den församling i den evangelisk-lutherska kyrkan eller i den ortodoxa kyrkan där barnet är medlem. Den som tar emot anmälan ska utreda att namnet är lagenligt. Om det finns skäl att befara att det anmälda efternamnet eller den anmälda efternamnskombinationen strider mot lag, om det anmälda efternamnet eller den anmälda efternamnskombinationen inte kan godkännas eller om det anmälda efternamnet eller den anmälda efternamnskombinationen är ett namn eller en kombination som avses i 6 § 5 mom., ska församlingen utan dröjsmål överföra ärendet till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata för avgörande. 
Om en person i andra fall än vad som avses i 1 mom. saknar efternamn när han eller hon införs i befolkningsdatasystemet i Finland, ska personen eller hans eller hennes vårdnadshavare inom sex månader från anteckningen i befolkningsdatasystemet meddela Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata vilket efternamn eller vilken efternamnskombination han eller hon antar, om inget annat följer av särskilda skäl. På efternamn och efternamnskombinationer tillämpas i sådana fall 6 och 7 §. 
Om det inte gjorts någon anmälan om en minderårigs efternamn inom utsatt tid, sänder Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata en uppmaning till vårdnadshavaren att uppfylla anmälningsplikten. Om anmälningsplikten inte har uppfyllts inom skälig tid från det att uppmaningen gavs, får den minderårige samma efternamn som den förälder som har fött barnet eller, om denna inte är känd, den andra förälderns efternamn. Om ingendera förälderns efternamn är känt, är Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata trots sekretessbestämmelserna skyldig att anmäla saken till det organ som ansvarar för socialvården i den kommun inom vars område den minderårige bor och som ska sörja för att anmälningsplikten uppfylls. 
24 § 
Ändring av efternamn i samband med vigsel 
Om blivande makar har beslutat att de vid ingående av äktenskap antar ett efternamn eller en efternamnskombination enligt 10–13 §, ska de anmäla valet av efternamn när de begär hindersprövning. Om hindersprövning begärs hos en församling i den evangelisk-lutherska kyrkan eller i den ortodoxa kyrkan och om det finns skäl att befara att det anmälda namnet strider mot lag eller namnet inte kan godkännas, ska församlingen utan dröjsmål överföra ärendet till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata för avgörande. 
25 § 
Ändring av för- eller efternamn 
Om ett namnärende inte gäller för- eller efternamn som med stöd av 22–24 § kan antas genom ett anmälningsförfarande, kan en ansökan om ändring av för- eller efternamnet göras till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
26 § 
Anmälan och ansökan 
En ansökan om ändring av namn är personlig. En gemensam ansökan kan dock göras för samma efternamn eller efternamnskombination, om de sökande är makar eller i 16 § 1 mom. 3 punkten avsedda sambor. En gemensam ansökan kan dessutom göras av en vårdnadshavare tillsammans med sitt minderåriga barn, om de bor i samma hushåll, eller på sina minderåriga barns vägnar. 
27 § 
Avgörande av namnärende som gäller ett omhändertaget barn 
Innan ett ärende som gäller för- eller efternamn för ett omhändertaget barn avgörs ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata begära utlåtande om förutsättningarna för ändring av namnet av det organ som ansvarar för socialvården i den kommun där barnet omhändertagits. 
28 § 
Avgiftsfrihet för anmälningar och ansökningar 
Bestämmelser om de allmänna grunderna för när prestationer av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata enligt denna lag är avgiftsbelagda och om de allmänna grunderna för storleken på avgifterna finns i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992). Ingen avgift tas ut för behandling av en anmälan. 
Avgift tas inte heller ut för ett beslut som fattas på ansökan och vars syfte är att 
4) ett minderårigt barn efter att föräldraskapet upphävts får den andra förälderns efternamn eller efternamnskombination, 
7) sökanden i samband med fastställande av könstillhörighet eller efter det ändrar sitt förnamn för att motsvara den könstillhörighet som denne antecknats enligt i befolkningsdatasystemet i enlighet med lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009). 
29 § 
Kungörelse om ett ansökt nybildat efternamn samt framställande av anmärkning 
Om Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata anser att det inte finns något hinder för godkännande av ett nybildat efternamn, ska den före godkännandet av namnet kungöra det ansökta nybildade efternamnet genom publicering på sin webbplats, om inte sökanden har burit namnet tidigare. 
Den som anser att ett nybildat efternamn står i strid med bestämmelserna i 18 § 2 punkten eller 19 § och att ett godkännande av en ansökan om det namnet skulle kränka hans eller hennes rätt, får framställa en anmärkning mot ansökan. 
En anmärkning ska framställas skriftligen till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata inom 30 dagar från den dag då det nybildade efternamn som ansökan gäller kungjordes. En anmärkning som framställts efter att tidsfristen har löpt ut kan dock beaktas, om ärendet ännu inte har avgjorts. Bestämmelser om innehållet i meddelanden som publiceras på Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas webbplats får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
30 § 
Utlåtande av nämnden för namnärenden 
Om ansökan inte ska överföras till en annan myndighet, lämnas utan prövning eller omedelbart avslås, ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata begära ett utlåtande av nämnden för namnärenden, om ansökan gäller 
1) ett förnamn och det finns grundad anledning att befara att namnet inte uppfyller de krav som anges i 1–3 §, 
2) ett nybildat efternamn som sökanden inte har burit tidigare, eller 
3) ett efternamn som sökandens förfäder har burit och i fråga om vilket senaste anteckning i en handling har gjorts före 1900. 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska begära utlåtande av nämnden för namnärenden i ärenden som gäller för- eller efternamn också annars om den anser att det finns särskilda skäl till det. 
Bestämmelser om att utlåtande av nämnden för namnärenden inte ska begäras om ansökningar som närmare anges i förordningen får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
31 § 
Avgörande av namnärenden 
Ett på anmälan grundat namnärende som inte har avgjorts genom ett beslut anses ha avgjorts den dag då Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller församlingen har fört in namnet i befolkningsdatasystemet. 
Ett på ansökan grundat namnärende och en sådan anmälan om namn som inte kan bifallas avgörs genom beslut av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Om ingen anmärkning har framställts mot ansökan, ska det godkända namnet utan dröjsmål införas i befolkningsdatasystemet. 
Om det i ett ärende har begärts ett utlåtande av nämnden för namnärenden, ska avgörandet av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata sändas till nämnden för namnärenden för kännedom. 
32 § 
Sökande av ändring 
Beslut av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). Ändring i förvaltningsdomstolens beslut får sökas genom besvär på det sätt som anges i den lagen. Förvaltningsdomstolens och högsta förvaltningsdomstolens beslut i namnärenden ska sändas till nämnden för namnärenden för kännedom. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
31. 
Lag 
om ändring av moderskapslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i moderskapslagen (253/2018) 3 § 3 mom., 12 §, 13 § 3 mom., 21 §, rubriken för 
4 kap., 22–25 §, 26 § 2 mom., 34 §, 35 § 1 mom., 37 § 3 mom., 38 och 52 § samt 53 § 1 mom. 1 punkten som följer: 
3 § 
Fastställande av moderskap på grundval av samtycke till assisterad befruktning 
Moderskap enligt 1 mom. fastställs genom beslut av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller domstolsbeslut med iakttagande av vad som föreskrivs nedan i 4 och 5 kap. 
12 § 
Överklagande 
Den mor som har fött barnet, barnet, om det har fyllt 15 år, och den kvinna som anser sig vara barnets andra mor får överklaga barnatillsyningsmannens beslut om att lägga ned eller återuppta en moderskapsutredning genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som föreskrivs i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). De ovannämnda personerna och barnatillsyningsmannen får överklaga förvaltningsdomstolens beslut genom besvär på det sätt som föreskrivs i den lagen. 
Bestämmelser om väckande av talan om fastställande av moderskap finns i 25 §. 
13 § 
Förutsättningar för erkännande av moderskap 
Moderskapet till ett barn för vilket faderskapet har konstaterats i enlighet med 2 § i faderskapslagen kan dock erkännas, om de vars godkännande behövs enligt 19 § i faderskapslagen godkänner erkännandet. När erkännandet fastställs av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, upphävs det faderskap som konstaterats i enlighet med 2 § i faderskapslagen. 
21 § 
Inlämnande av handlingar till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata 
När en moderskapsutredning har gjorts och moderskapet har erkänts, ska den barnatillsyningsman som har skött moderskapsutredningen lämna in protokollet över moderskapsutredningen och de handlingar som gäller erkännandet till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
4 kap. 
Fastställelse av moderskap hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata 
22 § 
Behörighet för Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata 
Moderskap enligt 3 § 1 mom. fastställs av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, om en kvinna har erkänt sitt moderskap på det sätt som föreskrivs i 3 kap. och det utifrån protokollet över moderskapsutredningen kan anses vara klarlagt att hon är barnets mor. 
Om kvinnan har erkänt sitt moderskap på det sätt som föreskrivs i 14 §, kan moderskapet fastställas även när kvinnan har avlidit före barnets födelse. 
23 § 
Behörighet för Statens ämbetsverk på Åland 
I landskapet Åland sköter Statens ämbetsverk på Åland de uppgifter som i denna lag föreskrivs för Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
24 § 
Behandling av ett ärende om moderskap hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata samt överklagande 
På behandlingen hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata av ett ärende som gäller fastställande av moderskap tillämpas förvaltningslagen (434/2003). Om bestämmelserna i 3 kap. i denna lag inte har iakttagits i ärendet, handlingarna är bristfälliga eller moderskapsfrågan inte har utretts tillräckligt, kan Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata be barnatillsyningsmannen komplettera handlingarna eller skaffa sådan behövlig tilläggsutredning som är tillgänglig. 
Beslut av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata får inte överklagas. Till beslutet ska det fogas information om den talerätt som avses i 25 § och om den tidsfrist som avses i 26 § 2 mom. Utöver vad som i 54 § i förvaltningslagen föreskrivs om delgivningsskyldigheten, ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata delge barnatillsyningsmannen beslutet. 
25 § 
Förutsättningar för talerätt samt parter 
Ett barn för vilket faderskap inte har konstaterats på grundval av ett äktenskap med den mor som har fött barnet och inte har fastställts genom beslut av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller domstolsbeslut, kan genom att väcka talan mot den som barnet antar är dess mor kräva att moderskap enligt 3 § 1 mom. fastställs. Om den mot vilken talan ska väckas har avlidit, ska talan väckas mot hennes rättsinnehavare. 
Den som anser sig vara mor till barnet i enlighet med 3 § 1 mom. har rätt att väcka talan om fastställande av moderskapet mot barnet, om Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata inte har fastställt moderskapet och det finns någon annan anledning till detta än att ett godkännande enligt 17 § saknas. 
Om den vars moderskap det är fråga om avlider medan talan är anhängig, träder hennes rättsinnehavare i hennes ställe. 
26 § 
Begränsningar i talerätten 
Den som anser sig vara mor till ett barn ska väcka talan inom ett år från den dag då hon fick del av ett i 25 § 2 mom. avsett beslut av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
34 § 
Grunderna för upphävande av moderskap 
Ett moderskap som har fastställts genom beslut av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska upphävas genom domstolsbeslut, om det har klarlagts att det inte finns ett i 3 § 1 mom. avsett förhållande mellan den som har fastställts vara mor och barnet. 
35 § 
Parter i ett ärende som gäller upphävande av moderskap 
Talan om upphävande av moderskap får väckas av barnet, av den mor som har fött barnet eller av den vars moderskap har fastställts genom beslut av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
37 § 
Dödsfalls inverkan på rätten att väcka talan och på svarandens utövande av talan 
Om den vars moderskap har fastställts genom beslut av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har avlidit, ska hennes rättsinnehavare stämmas in såsom svarande. Om den mor som har fött barnet har avlidit, stäms hennes rättsinnehavare inte in såsom svarande. 
38 § 
Frist för väckande av talan 
Den mor som har fött barnet och den vars moderskap har fastställts genom beslut av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska väcka talan om upphävande av moderskap inom två år från det att moderskapet fastställdes. 
Talan kan prövas även om den har väckts efter fristens utgång, om den som är kärande enligt 1 mom. har haft laga hinder eller anför något annat synnerligen vägande skäl till att talan inte har väckts tidigare. Talan ska dock lämnas utan prövning, om talan inte väcks omedelbart när det inte längre finns något skäl att avstå från att väcka talan. 
Om den vars moderskap har fastställts genom beslut av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har avlidit utan att ha förlorat sin talerätt, har den efterlevande maken samt var och en som vid sidan av barnet eller efter barnet är den avlidnas närmaste arvinge rätt att väcka talan inom ett år från dödsfallet eller, om den avlidna skulle ha haft längre tid att väcka talan till sitt förfogande, inom den tiden. 
52 § 
Tillämpning av lagen i vissa fall 
Har ett barn enligt denna lag två mödrar ska vid tillämpning av 2 och 6 a § i lagen om hemkommun (201/1994) på den mor som fött barnet tillämpas vad som i nämnda paragrafer föreskrivs om mor och på den mor som avses i 3 § 1 mom. i denna lag tillämpas vad som i nämnda paragrafer föreskrivs om far. 
53 § 
Närmare bestämmelser 
Genom förordning av statsrådet utfärdas vid behov närmare bestämmelser om 
1) tillvägagångssättet hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata när moderskapet har fastställts genom beslut av myndigheten i fråga, 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
32. 
Lag 
om vissa personregister vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata 
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 kap. 
Allmänna bestämmelser 
1 § 
Lagens tillämpningsområde 
Denna lag innehåller bestämmelser om följande personregister som förs av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata: registret över äktenskapsförordsärenden, registret över ärenden som gäller samboförhållanden, registret över gåvoärenden, vigselrättsregistret och registret över förmynderskapsärenden. 
2 § 
Syftet med behandlingen av uppgifter i registren 
Syftet med behandlingen av uppgifter i registret över äktenskapsförordsärenden, registret över ärenden som gäller samboförhållanden och registret över gåvoärenden är att de rättsverkningar som är förknippade med inlämnande för registrering eller registrering av rättshandlingar mellan enskilda ska sättas i kraft och uppgifterna göras offentliga. 
Syftet med behandlingen av uppgifter i vigselrättsregistret är att administrera och utöva tillsyn över vigselrätter och att utreda äktenskaps giltighet. Vigselrättsregistret innehåller uppgifter om de vigselrätter som getts med stöd av äktenskapslagen (234/1929) och lagen om vigselrätt ( / ).Syftet med behandlingen av uppgifter i registret över förmynderskapsärenden är att övervaka i lagen om förmyndarverksamhet (442/1999) avsedda intressebevakares och i lagen om intressebevakningsfullmakt (648/2007) avsedda fullmäktiges verksamhet samt att trygga tredje mans rätt. 
3 § 
Myndigheter 
Personuppgiftsansvariga för de register som avses i denna lag är Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata samt Statens ämbetsverk på Åland. Vardera personuppgiftsansvarige svarar i den egna verksamheten för utlämnande av uppgifter som ska registreras och handlingar som hänför sig till registreringen, för att de registrerades rättigheter enligt kapitel III i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan dataskyddsförordningen görs gällande och för den personuppgiftsansvariges skyldigheter och ansvar enligt artikel 5.2, artiklarna 24 och 25 och artiklarna 31–34 i den förordningen. 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata svarar för andra uppgifter som ankommer på en personuppgiftsansvarig än de som avses i 1 mom., om inte något annat föreskrivs i denna lag. 
2 kap. 
Uppgifter som införs i registren 
4 § 
Uppgifter som införs i registret över äktenskapsförordsärenden 
I registret över äktenskapsförordsärenden införs följande uppgifter ur anmälningar enligt 35 § 4 mom. i äktenskapslagen om att giftorätt har uteslutits, ur äktenskapsförord enligt 43 § 1 mom. i den lagen, ur avvittringshandlingar enligt 104 § 2 mom. i den lagen och ur avtal enligt 135 § 2 och 3 mom. i den lagen: 
1) makarnas namn och personbeteckningar eller, om personbeteckning saknas, födelsetid, 
2) makarnas hemkommuner eller de stater där de är bosatta, 
3) dag för ingående av äktenskap, 
4) dag för upplösning av äktenskap och grunden för upplösningen, 
5) handlingens art och datum för upprättande av handlingen, 
6) dag för mottagande av den anmälan som ligger till grund för registreringen, 
7) registermyndighetens namn, dagen för registrering av handlingen och identifieringsuppgifter för ärendet. 
I registret över äktenskapsförordsärenden införs dessutom de uppgifter som avses i 1 mom. ur följande handlingar: 
1) avtal om tillämplig lag som avses i artikel 22 i rådets förordning (EU) 2016/1103 om genomförande av ett fördjupat samarbete på området för domstols behörighet, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet av domar i mål om makars förmögenhetsförhållanden, 
2) avtal om tillämplig lag som avses i artikel 22 i rådets förordning (EU) 2016/1104 om genomförande av ett fördjupat samarbete på området för domstols behörighet, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet av domar i mål om förmögenhetsrättsliga verkningar av registrerade partnerskap. 
5 § 
Uppgifter som införs i registret över ärenden som gäller samboförhållanden 
I registret över ärenden som gäller samboförhållanden införs följande uppgifter ur åtskiljandehandlingar och avtal eller andra handlingar om gottgörelse som avses i 11 § i lagen om upplösning av sambors gemensamma hushåll (26/2011): 
1) sambornas namn och personbeteckningar eller, om personbeteckning saknas, födelsetid, 
2) sambornas hemkommuner eller de stater där de är bosatta, 
3) handlingens art och datum för upprättande av handlingen, 
4) dag för mottagande av den anmälan som ligger till grund för registreringen, 
5) registermyndighetens namn, dagen för registrering av handlingen och identifieringsuppgifter för ärendet. 
6 § 
Uppgifter som införs i registret över gåvoärenden 
I registret över gåvoärenden införs följande uppgifter ur i 6 § i lagen om gåvoutfästelser (625/1947) avsedda anmälningar om gåvor: 
1) gåvogivarens namn och personbeteckning eller, om sådan saknas, gåvogivarens födelsetid, 
2) gåvotagarens namn och personbeteckning eller, om sådan saknas, gåvotagarens födelsetid, 
3) gåvogivarens hemkommun eller den stat där gåvogivaren är bosatt, 
4) föremålet för gåvan, 
5) tidpunkten för gåvan, 
6) dag för mottagande av den anmälan som ligger till grund för registreringen, 
7) registermyndighetens namn, dagen för registrering av anmälan och identifieringsuppgifter för ärendet. 
 
7 § 
Uppgifter som införs i vigselrättsregistret 
När vigselrätt har getts med stöd av lagen om vigselrätt eller med stöd av 17 a § 2 mom. eller 112 § eller 113 § i äktenskapslagen kan följande uppgifter införas i vigselrättsregistret: 
1) namn och hemort för det samfund som ansökt om vigselrätt, 
2) vigselförrättarens namn och personbeteckning eller, om sådan saknas, födelsetid, 
3) vigselförrättarens tjänsteställning, yrke eller uppgift och stationeringsort, 
4) eventuella villkor för eller begränsningar i vigselrätten samt vigselrättens innehåll, 
5) den myndighet som har gett vigselrätt samt datum och giltighetstid för beslutet om vigselrätt, 
6) innehållet i och datum för ett återkallelsebeslut eller ett interimistiskt förordnande och den tid som återkallelsen eller det interimistiska förordnandet gäller. 
När vigselrätten har knutits till en viss tjänst, befattning eller uppgift, kan dessutom följande uppgifter införas i vigselrättsregistret: 
1) namn och hemort för den myndighet eller sammanslutning som har fått vigselrätt, 
2) den tjänst, befattning eller uppgift som vigselrätten har knutits till. 
 
 
8 § 
Uppgifter som införs i registret över förmynderskapsärenden 
I registret över förmynderskapsärenden införs följande uppgifter om intressebevakning enligt 7 kap. i lagen om förmyndarverksamhet och följande uppgifter om intressebevakningsfullmakt enligt 27 § i lagen om intressebevakningsfullmakt: 
1) intressebevakarens och dennes huvudmans eller intressebevakningsfullmäktigens och fullmaktsgivarens namn, adress och hemkommun samt personbeteckning eller, om sådan saknas, födelsetid, 
2) uppgift om begränsning av huvudmannens handlingsbehörighet och om begränsningens innehåll, 
3) uppgifter om när uppdraget som av domstol eller förmyndarmyndigheten förordnad intressebevakare eller intressebevakningsfullmäktig började och upphör samt om vad uppdraget som intressebevakare omfattar, 
4) uppgift om fastställelse av en intressebevakningsfullmakt och om en fastställd fullmakts upphörande, 
5) uppgift om vilken myndighet som har förordnat intressebevakaren, beslutat om begränsning av huvudmannens handlingsbehörighet eller fastställt intressebevakningsfullmakten, 
6) uppgift om vilken myndighet som övervakar intressebevakarens eller intressebevakningsfullmäktigens verksamhet, 
7) uppgift om att huvudmannen, intressebevakaren, fullmaktsgivaren eller fullmäktigen har avlidit. 
När en allmän intressebevakare har förordnats till intressebevakare, antecknas i registret i stället för intressebevakarens namn, personbeteckning, adress och hemkommun uppgift om namnet på producenten av intressebevakningstjänster och övriga uppgifter som behövs för att producenten ska kunna identifieras, intressebevakarens titel samt intressebevakarens ordningsnummer, om producenten har fler än en allmän intressebevakare. 
Vid byte av intressebevakare eller fullmäktige eller när en intressebevakares eller fullmäktigs uppdrag eller en begränsning av huvudmannens handlingsbehörighet ändras, ska det i registret antecknas från vilken tidpunkt ändringen gäller. När en intressebevakningsfullmakt fastställs för fullmäktigens ersättare eller en andrahandsfullmäktig, ska för dennes del de uppgifter som avses i 1 mom. 1, 4 och 5 punkten antecknas i registret. 
I registret får dessutom införas uppgift om intressebevakningsfullmaktens innehåll samt sådana tilläggsuppgifter om partiell fastställelse av fullmakten och avslutad intressebevakning som behövs för registrets användningsändamål och inte är personuppgifter
Det som ovan föreskrivs om intressebevakare och huvudmän ska tillämpas på sådana företrädare för barn och sådana barn som avses i 39 § i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel (746/2011) och 56 § i lagen om främjande av integration (1386/2010), när uppgift om förordnande av företrädaren ska införas i registret över förmynderskapsärenden. 
9 § 
Närmare bestämmelser 
Närmare bestämmelser om tidpunkten för registrering av de uppgifter som avses i 8 § samt om det detaljerade innehållet i de i 8 § 4 mom. avsedda tilläggsuppgifter om intressebevakningsfullmakt som ska registreras utfärdas genom förordning av statsrådet. 
3 kap. 
Användning av uppgifter 
10 § 
Utlämnande av registeruppgifter 
Utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) har var och en rätt att trots sekretessbestämmelserna ta del av uppgifter i register som avses i 4–7 §. Uppgift om hemkommun kan dock fås endast om uppgiften är offentlig. 
Utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och om inte något annat följer av 12 § 1 mom. har var och en rätt att ur det i 8 § angivna registret över förmynderskapsärenden få uppgift om huruvida en intressebevakare har förordnats för en viss person, vem som är intressebevakare för en viss person och vilket uppdrag intressebevakaren har samt om någons handlingsbehörighet har begränsats och på vilket sätt. 
Vad som i 2 mom. föreskrivs om intressebevakare tillämpas också på intressebevakningsfullmäktige. 
Statliga och kommunala myndigheter samt Folkpensionsanstalten har trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter rätt att få för skötseln av sina åligganden nödvändiga uppgifter ur registret över förmynderskapsärenden. 
Med avvikelse från vad som föreskrivs i 1 och 2 mom. får personbeteckningar ges till påseende eller lämnas ut endast om den som använder uppgifterna har rätt att behandla personbeteckningarna med stöd av dataskyddslagen (1050/2018), lagen om behandling av personuppgifter i brottmål och vid upprätthållandet av den nationella säkerheten (1054/2018) eller någon annan lag. 
Bestämmelser om rätten för parter, intressebevakare och intressebevakningsfullmäktige att ta del av uppgifter finns i 11 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. 
11 § 
Hur uppgifter ska lämnas ut 
Bestämmelser om utlämnande av uppgifter ur registren finns i 16 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. Med avvikelse från vad som föreskrivs i 16 § 3 mom. i den lagen har var och en rätt att få en kopia eller en utskrift av de i ett register införda uppgifterna om en viss person. 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata beslutar om öppnande av ett tekniskt gränssnitt och en elektronisk förbindelse och om utlämnande av uppgifter via dem. Bestämmelser om öppnande av ett tekniskt gränssnitt och en elektronisk förbindelse och om utlämnande av uppgifter via dem finns i 22–24 § i lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen (906/2019). 
12 § 
Bevarande av registeruppgifter 
Uppgifterna i registret över förmynderskapsärenden ska bevaras i tio år från det att intressebevakningen har upphört eller intressebevakningsfullmakten upphört att gälla. Efter att intressebevakningen har upphört eller intressebevakningsfullmakten upphört att gälla har endast den rätt att med stöd av 10 § 2 mom. få uppgifter ur registret över förmynderskapsärenden som behöver dem för att bevaka sina intressen eller rättigheter eller för att fullgöra sina förpliktelser. 
Uppgifterna i övriga register som avses i denna lag ska bevaras permanent. 
Artikel 18.1 a i den i 3 § 1 mom. nämnda förordningen tillämpas inte på den behandling av uppgifter som avses i denna lag. 
Om det behövs för att trygga rättigheterna för en registrerad, någon annan part eller den personuppgiftsansvarige ska uppgifter som konstaterats vara felaktiga dock förses med en anteckning om att de är felaktiga och bevaras. Sådana uppgifter får användas endast när det är nödvändigt för att trygga rättigheterna för den registrerade, någon annan part eller den personuppgiftsansvarige. En uppgift som konstaterats vara felaktig ska utplånas genast när den inte längre behöver bevaras. 
4 kap. 
Särskilda bestämmelser 
13 § 
Ändringssökande 
Omprövning av beslut som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland har fattat får begäras på det sätt som anges i förvaltningslagen (434/2003). 
Beslut som meddelas med anledning av begäran om omprövning får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). 
Över förvaltningsdomstolens beslut får besvär anföras på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden. 
14 § 
Avgifter 
För Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas prestationer enligt denna lag tas det ut avgifter enligt lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992). 
15 § 
Ikraftträdande 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Genom denna lag upphävs lagen om vissa personregister vid magistraterna (57/2005). 
33. 
Lag 
om vigselrätt 
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 § 
Lagens tillämpningsområde 
Rätt att viga till äktenskap i registrerade religionssamfund får ges i enlighet med denna lag. 
2 § 
Förutsättningarna för vigselrätt 
Vigselrätt kan på ansökan av ett religionssamfund som har registrerats enligt religionsfrihetslagen (453/2003) ges en sådan medlem av samfundet som 
1) är myndig, 
2) har obegränsad handlingsbehörighet, 
3) skriftligen har samtyckt till att bli vigselförrättare, och 
4) är förtrogen med förutsättningarna för och förrättandet av vigsel samt med vigselförrättares skyldigheter och ansvar. 
Vigselrätt får inte ges, om det finns grundad anledning att misstänka att den som ansökan gäller är oförmögen att sköta uppdraget som vigselförrättare eller olämplig för det. 
3 § 
Behörig myndighet 
Vigselrätt ges av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
I landskapet Åland ges vigselrätt dock av Statens ämbetsverk på Åland. Vad som i 4 och 6—8 § föreskrivs om Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata tillämpas också på Statens ämbetsverk på Åland inom dess verksamhetsområde. 
4 § 
Ansökan om vigselrätt 
Av ansökan till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska framgå sökandens namn och hemort, namnet på den person som ansökan om vigselrätt gäller samt dennes personbeteckning eller, om sådan saknas, födelsedatum. Till ansökan ska fogas den berörda personens skriftliga samtycke till uppdraget som vigselförrättare och en redogörelse om den personens förtrogenhet med uppdraget enligt 2 § 1 mom. 4 punkten. 
5 § 
Vigselförrättares skyldigheter och ansvar 
Den som har fått vigselrätt ska sköta uppdraget omsorgsfullt och på behörigt sätt. Vigsel kan förrättas även på andra språk än finska eller svenska. I fråga om vigselförrättning tillämpas i övrigt vad som i äktenskapslagen (234/1929) och med stöd av den föreskrivs om kyrklig vigsel. 
När en vigselförrättare förrättar vigsel och fullgör andra uppgifter som hör samman med detta ska bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar tillämpas på honom eller henne. 
6 § 
Tillsyn 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har tillsyn över hur vigselrätten utövas. 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har rätt att få de uppgifter som behövs för tillsynen såväl av vigselförrättare som av de samfund som ansökt om vigselrätt. 
7 § 
Återkallelse av vigselrätt 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska återkalla en vigselrätt, om en vigselförrättare eller ett samfund som ansökt om vigselrätt begär detta. 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata får rikta anmärkning mot en vigselförrättare, om vigselförrättaren har brutit mot bestämmelserna om vigsel eller om det vid tillsynen har framkommit andra brister i utövningen av vigselrätten. 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata får på eget initiativ återkalla en vigselrätt för viss tid eller helt och hållet, om de i 2 § 1 mom. föreskrivna förutsättningarna inte längre uppfylls eller om bestämmelserna om vigsel har överträtts väsentligt eller upprepade gånger trots anmärkning enligt 2 mom. i denna paragraf. 
Ett beslut om återkallelse som har fattats på initiativ av någon annan än samfundet ska meddelas samfundet. 
8 § 
Interimistiska förordnanden 
Om det finns vägande skäl, får Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata i ett ärende om återkallelse av vigselrätt utfärda ett interimistiskt förordnande genom vilket vigselrätten återkallas temporärt. Förordnandet får meddelas utan att vigselförrättaren hörs. 
Ett interimistiskt förordnande är i kraft till dess att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata fattar slutgiltigt beslut i frågan, om förordnandet inte återkallas eller ändras före det. 
Interimistiska förordnanden får inte överklagas genom besvär. 
9 § 
Ändringssökande 
Omprövning av beslut som avses i 2 eller 7 § får begäras på det sätt som anges i förvaltningslagen (434/2003). 
Beslut som meddelas med anledning av begäran om omprövning får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). 
Över förvaltningsdomstolens beslut får besvär anföras på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden. 
10 § 
Iakttagande av beslut 
Ett beslut om vigselrätt och återkallelse av vigselrätt får iakttas trots att det inte har vunnit laga kraft, om inte fullföljdsdomstolen bestämmer något annat. 
11 § 
Vigselrättsregistret 
Bestämmelser om införande i vigselrättsregistret av vigselrätter som getts med stöd av denna lag och äktenskapslagen finns i lagen om vissa personregister vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ( / ). 
12 § 
Ikraftträdande 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Genom denna lag upphävs lagen om vigselrätt (571/2008). 
34. 
Lag 
om ändring av 2 och 3 § i lagen om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning om framläggande av vissa officiella handlingar 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning om framläggande av vissa officiella handlingar (1161/2018) 2 § och 3 § 1 mom. som följer: 
2 § 
Central myndighet 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata är central myndighet enligt artikel 15.1 i förordningen. 
3 § 
Flerspråkiga standardformulär 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland ska på begäran foga ett i förordningen avsett flerspråkigt standardformulär till sådana i förordningen avsedda officiella handlingar som gäller födelse, att en person är i livet, dödsfall, äktenskap, registrerat partnerskap, hemvist och bostadsort som utfärdas på basis av uppgifterna i befolkningsdatasystemet. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
35. 
Lag 
om ändring av 2 § i lagen om tillämpning av rådets förordningar om internationella pars förmögenhetsförhållanden 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om tillämpning av rådets förordningar om internationella pars förmögenhetsförhållanden (56/2019) 2 § som följer: 
2 § 
Registrering av avtal om tillämplig lag 
Ett avtal om tillämplig lag som avses i artikel 22 i förordningen om makars förmögenhetsförhållanden och i artikel 22 i förordningen om förmögenhetsförhållanden i registrerade partnerskap ska lämnas in till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller Statens ämbetsverk på Åland för registrering med iakttagande av vad som föreskrivs om äktenskapsförord i 43 § i äktenskapslagen (234/1929) och vad som föreskrivs i lagen om vissa personregister vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ( / ). 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
36. 
Lag 
om ändring av 2 och 3 § i lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i överenskommelsen om ändring av den mellan de nordiska länderna ingångna konventionen innehållande internationellt privaträttsliga bestämmelser om äktenskap, adoption och förmynderskap 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i överenskommelsen om ändring av den mellan de nordiska länderna ingångna konventionen innehållande internationellt privaträttsliga bestämmelser om äktenskap, adoption och förmynderskap (828/2007) 2 § 1 mom. och 3 § som följer: 
2 § 
Ett äktenskapsförord eller ett lagvalsavtal mellan makar som avses i artikel 3 i den nordiska äktenskapskonventionen och vilkas hemvist är i Finland kan inte åberopas gentemot en makes borgenär, om avtalet inte givits in till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller Statens ämbetsverk på Åland för registrering så som föreskrivs i 43 § i äktenskapslagen (234/1929). 
3 § 
Angående registreringen av de avtal som avses i 2 § och de uppgifter som införs i registret gäller vad som i lagen om vissa personregister vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ( / ) föreskrivs om motsvarande handlingar som avses i äktenskapslagen. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
37. 
Lag 
om ändring av medborgarskapslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i medborgarskapslagen (359/2003) 34 § 2 mom. 3 punkten underpunkt a, 38 § och 39 § samt 40 § 2 mom., 
av dem 34 § 2 mom. 3 punkten underpunkt a sådan den lyder i lag 971/2014 samt 39 § och 40 § 2 mom. sådana de lyder i lag 974/2007, som följer: 
34 § 
Behållande av medborgarskap vid uppnående av 22 års ålder 
En tillräcklig anknytning anses finnas, om 
3) personen efter att ha fyllt 18 men inte 22 år
a) skriftligen har meddelat en finsk beskickning, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller Statens ämbetsverk på Åland att han eller hon vill behålla sitt finska medborgarskap,
 
38 § 
Uppgifter som ankommer på Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland i samband med bestämmande av medborgarskap 
När en person behåller sitt finska medborgarskap vid uppnådd 22 års ålder på grundval av tillräcklig anknytning, antecknar Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller Statens ämbetsverk på Åland saken i befolkningsdatasystemet och informerar personen om anteckningen. 
Ur befolkningsdatasystemet tas regelbundet ut uppgift om de personer som fyllt 22 år och som antecknats som finska medborgare och som medborgare i någon främmande stat. Om en person på grund av otillräcklig anknytning till Finland har förlorat finskt medborgarskap när han eller hon fyllt 22 år, gör Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller Statens ämbetsverk på Åland en anteckning om saken i befolkningsdatasystemet och informerar personen om detta, om personens adress är känd. 
39 § 
En parts skyldighet att lämna uppgifter 
För bestämmande av medborgarskapsstatus ska en part till Migrationsverket och i de fall som avses i 38 § till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata eller till Statens ämbetsverk på Åland ge in de uppgifter som han eller hon känner till och som hänför sig till förvärv eller förlust av medborgarskap samt bistå vid anskaffningen av de uppgifter och handlingar som behövs till den del hans eller hennes bistånd skäligen kan krävas. 
40 § 
Myndigheternas skyldighet att lämna uppgifter till varandra 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland underrättar Migrationsverket om barn som fötts i Finland, ifall barnets föräldrar i befolkningsdatasystemet har antecknats som statslösa eller ifall föräldrarnas medborgarskap är okänt. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
38. 
Lag 
om ändring av 16 och 22 § i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet (616/2019) 16 § 1 
mom. 11 punkten och 22 § 1 mom. 16 punkten som följer: 
16 § 
Polisens rätt att få uppgifter ur vissa register och informationssystem 
Utöver vad som föreskrivs annanstans i lag har polisen trots sekretessbestämmelserna rätt att ur vissa register genom en teknisk anslutning eller som en datamängd få information för att utföra sina uppgifter och föra sina personregister, på det sätt det avtalas om tillvägagångssättet med den personuppgiftsansvarige, enligt följande: 
11) uppgifter som avses i 13–17 § i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009), 
22 § 
Övrigt utlämnande av personuppgifter till myndigheter 
Polisen får trots sekretessbestämmelserna genom en teknisk anslutning eller som en datamängd lämna ut sådana personuppgifter som avses i 5—8 och 12 § för en uppgift som myndigheten har enligt lag, enligt följande:: 
16) till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och till Statens ämbetsverk på Åland för uppgifter som avses i 38 § i medborgarskapslagen (359/2003), 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
39. 
Lag 
om ändring av 138 § i utlänningslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i utlänningslagen (301/2004) 138 § 2 mom. 4 punkten, sådan den lyder i lag 458/2009, som följer: 
138 § 
Indragning av främlingspass och resedokument för flykting 
Ett främlingspass eller ett resedokument för flykting kan dras in, om 
4) Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata av särskilda skäl har återtagit ett certifikat som hänför sig till säkerställandet av äktheten och integriteten hos uppgifterna i passets eller dokumentets tekniska del eller till avläsning av fingeravtryck. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
40. 
Lag 
om ändring av 5 c och 21 § i passlagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i passlagen (671/2006) 5 c § 2 mom. och 21 § 3 mom. 5 punkten, sådana de lyder i lag 456/2009, som följer: 
5 c § 
Skydd av uppgifterna i passets tekniska del 
Certifikat som hänför sig till säkerställandet av äktheten och integriteten hos uppgifterna i den tekniska delen eller som behövs för avläsning av fingeravtryck utfärdas av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
21 § 
Förutsättningar för indragning av pass 
Ett pass kan dras in om 
5) Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata av särskilda skäl har återtagit ett certifikat som avses i 5 c § 2 mom. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
41. 
Lag 
om ändring av 19 § i lagen om nödcentralsverksamhet 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om nödcentralsverksamhet (692/2010) 19 § 1 mom. 9 punkten, sådan den lyder i lag 1172/2016, som följer: 
19 § 
Rätt att få information ur registren 
Nödcentralsverket och dess anställda har enligt vad som överenskommits med den personuppgiftsansvarige och trots sekretessbestämmelserna, för att kunna sköta Nödcentralsverkets lagstadgade uppgifter, rätt att avgiftsfritt få information som behövs för att säkerställa förberedande åtgärder i samband med uppdrag eller arbetarskyddet eller för att stödja myndigheten eller enheten i fråga. I detta syfte har Nödcentralsverket och dess anställda rätt att 
9) få information enligt 13–17 § i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009), 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
42. 
Lag 
om ändring av 89 och 90 § i räddningslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i räddningslagen (379/2011) 89 § 2 mom. 2 punkten, den finska språkdräkten i det inledande stycket i 89 § 3 mom. samt 89 § 3 mom. 1 punkten och 90 § 1 mom. 1 punkten, 
av dem 89 § 2 mom. 2 punkten, den finska språkdräkten i det inledande stycket i 89 § 3 mom. samt 89 § 3 mom. 1 punkten sådana de lyder i lag 1353/2018, som följer: 
89 § 
Rätt att få uppgifter för räddningsverksamhet och tillsynsuppgifter 
I detta syfte har räddningsmyndigheten, både för att sköta tillsynsuppgifter och för att planera och fullgöra räddningsverksamheten, rätt att 
2) få uppgifter enligt följande bestämmelser i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009):
a) fullständigt namn enligt 13 § 1 mom. 1 punkten,
b) personbeteckning enligt 13 § 1 mom. 2 punkten,
c) hemkommun och bostad där, tillfällig bostad samt sådana uppgifter om en fastighet, byggnad och lägenhet som specificerar personens hemkommun och bostad där enligt 13 § 1 mom. 3 punkten,
d) av en person uppgett modersmål och kontaktspråk enligt 13 § 1 mom. 20 punkten,
e) av en person lämnad uppgift om postadress och andra kontaktuppgifter samt yrke enligt 13 § 1 mom. 22 punkten,
f) uppgifter enligt 14 §,
g) uppgifter enligt 15 §,
h) beskrivningar av en lägenhet eller lokal och dess egenskaper enligt 16 § 1 mom. 2 punkten,
i) besittningsrätten till och användningen av en bostadslägenhet enligt 16 § 1 mom. 3 punkten,
 
Räddningsmyndigheten har utöver vad som föreskrivs i 2 mom. rätt att för skötseln av tillsynsuppgifter få 
1) uppgifter enligt följande bestämmelser i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata:
a) civilstånd enligt 13 § 1 mom. 5 punkten,
b) medborgarskap enligt 13 § 1 mom. 14 punkten,
 
90 § 
Rätt att få information för befolkningsskyddsuppgifter 
Oberoende av sekretessbestämmelserna och i syfte att hålla personal i beredskap för befolkningsskyddsuppgifter har räddningsmyndigheten rätt att avgiftsfritt få 
1) behövliga befolkningsdata ur befolkningsdatasystemet, 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
43. 
Lag 
om ändring av 3 och 8 § i lagen om identitetskort 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om identitetskort (663/2016) 3 § 1 mom. och 8 § 2 mom. som följer: 
3 § 
Medborgarcertifikat 
I ett identitetskort ingår ett sådant av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata utfärdat medborgarcertifikat som avses i 61 § 3 mom. i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009). 
8 § 
Riktigheten av uppgifterna i ett identitetskort och kontroll av uppgifterna 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata svarar endast för de uppgifter i ett identitetskort som den har lagrat på kortet. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
44. 
Lag 
om ändring av lagen om behandling av personuppgifter inom Försvarsmakten 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om behandling av personuppgifter inom Försvarsmakten (332/2019) 29 § 1 mom. 12 punkten, 36 § 1 mom. 1 punkten, den finska språkdräkten i det inledande stycket i 37 § 1 mom. samt 37 § 1 mom. 1 punkten som följer: 
29 § 
Rätt att lämna ut personuppgifter för fullgörande av lagstadgade uppgifter 
Trots sekretessbestämmelserna får Försvarsmakten genom en teknisk anslutning eller som en datamängd till en annan myndighet och till en sammanslutning som tillsatts för att sköta ett offentligt uppdrag lämna ut personuppgifter som behövs för fullgörande av dess lagstadgade uppgifter, enligt följande: 
12) till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata uppgift om att beväringstjänst har fullgjorts för registeranteckning som gäller medborgarskap, 
36 § 
Rätt att få personuppgifter för skötseln av ärenden som gäller militärrättsvården 
Utöver vad som föreskrivs någon annanstans i lag, har Försvarsmakten för fullgörande av förundersökningsuppdrag som avses i 5 kap. i lagen om militär disciplin och brottsbekämpning inom försvarsmakten, trots sekretessbestämmelserna rätt att få behövliga uppgifter enligt följande: 
1) ur befolkningsdatasystemet uppgifter som avses i 13–17 § i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009), 
37 § 
Rätt att få personuppgifter för skötseln av militärunderrättelseuppdrag och uppdrag för förebyggande och avslöjande av brott 
Utöver vad som föreskrivs någon annanstans i lag, har Försvarsmakten för fullgörande av uppdrag inom militär underrättelseinhämtning samt uppdrag för förebyggande och avslöjande av brott som avses i 86 § 1 mom. i lagen om militär disciplin och brottsbekämpning inom försvarsmakten, trots sekretessbestämmelserna rätt att få behövliga uppgifter enligt följande: 
1) uppgifter som avses i 13–17 § i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
45. 
Lag 
om ändring av 1 § i lagen om grunderna för utvecklande av den statliga lokalförvaltningen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om grunderna för utvecklande av den statliga lokalförvaltningen (126/1992) 1 § 2 mom., sådant det lyder i lag 1187/2007, som följer: 
1 § 
Lagen tillämpas på områdesindelningen inom polis-, åklagar- och utsökningsväsendet samt, enligt vad som föreskrivs särskilt, på områdesindelningen inom den övriga statliga lokalförvaltningen. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
46. 
Lag 
om ändring av lagen om hemkommun 
I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i lagen om hemkommun (201/1994) 7 b §, sådan den lyder i lag 669/2016, 
ändras 1 § 2 mom., 7 §, 7 a § 6 mom., rubriken för 7 c § och 7 c § 1 mom., 7 e, 8 och 9 §, 9 a § 2 mom., 10 § 1 mom., 11–13 och 15 §, 17–19 §, 
sådana de lyder, 1 § 2 mom. i lag 1095/2010, 7 § i lagarna 219/2003, 1095/2010 och 1377/2010, 7 a § 6 mom., rubriken för 7 c § och 7 c § 1 mom., 8 §, 10 § 1 mom. samt 12 och 13 § i lag 624/2004, 7 e § i lagarna 1095/2010 och 669/2016, 9 §, 9 a § 2 mom., 11 och 15 § samt 17–19 § i lag 669/2016, samt 
fogas till 1 §, sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 1650/1995 och 1095/2010, ett nytt 4 mom. som följer: 
1 § 
Tillämpningsområde 
Den enligt denna lag bestämda hemkommunen och bostaden där samt folkbokföringskommunen för en finsk medborgare som är stadigvarande bosatt i utlandet antecknas i det befolkningsdatasystem som avses i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009). I befolkningsdatasystemet antecknas även en tillfällig bostad som en person uppgett. 
Det som i 7 § 1, 2 och 3 mom., 8 och 9 §, 9 a §, 10 § 1 mom., 11–13 § samt 15 och 17 § föreskrivs om Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata tillämpas på Statens ämbetsverk på Åland inom dess verksamhetsområde. 
7 § 
Anmälningsskyldighet för den som flyttar 
När någon flyttar från sin hemkommun eller till en annan bostad inom hemkommunen, ska han eller hon tidigast en månad före och senast en vecka efter flyttningsdagen anmäla detta till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. En familjemedlem som flyttar tillsammans med personen kan också göra anmälan för hans eller hennes räkning. Anmälan ska också göras i de fall som avses i 5 § 2 mom. samt då en person flyttar från en bostad och därefter inte har någon stadigvarande bostad. Den som utnyttjar rätten enligt 3 a § att välja hemkommun när han eller hon tidigare har placerats i familjevård eller institutionsvård eller i boende med boendeservice i en annan kommun, ska genast anmäla detta till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
Den som avses i 1 mom. är dessutom skyldig att lämna Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata sådana tilläggsuppgifter om sig själv som behövs för att bestämma hemkommunen och bostaden där. 
En person ska till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata också anmäla sin tillfälliga bostad om han eller hon bor där mer än tre månader. Det som i 1 och 2 mom. och nedan i denna lag föreskrivs om hemkommun och bostaden där tillämpas också på en tillfällig bostad. 
Bestämmelser om skyldigheten att anmäla personuppgifter och uppgifter om familjeförhållandena till befolkningsdatasystemet finns i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
7 a § 
Flyttningsanmälan och anmälan om flyttning till utlandet 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata fastställer formulären för de anmälningar som avses i denna paragraf. 
7 c § 
Mottagande av anmälan på något annat ställe än Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata 
En flyttningsanmälan eller anmälan om flyttning till utlandet kan inlämnas också till andra myndigheter och organisationer än Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, om därom har överenskommits med myndigheten eller organisationen. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata kan ingå avtal med andra myndigheter och organisationer om mottagande av flyttningsanmälningar och anmälningar om flyttning till utlandet och om vidarebefordran av dem till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
7 e § 
Åligganden i samband med mottagandet av flyttningsanmälan och anmälan om flyttning till utlandet 
Den som tar emot en anmälan ska kontrollera att den innehåller de uppgifter som anges i 7 a § 3–5 mom. Om den som tar emot anmälan är någon annan än Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, ska denne utan dröjsmål sända uppgifterna i anmälan till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
En anmälan som tagits emot av någon annan myndighet eller organisation än Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata anses vara gjord inom den tid som föreskrivs i 7 §, om den har tagits emot inom den tiden. 
8 § 
Annan anmälningsskyldighet 
Ägaren av en byggnad eller dennes företrädare är vid behov skyldig att lämna Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata de uppgifter om dem som bor eller har bott i byggnaden som ägaren eller företrädaren har i sin besittning och som behövs för bestämmande av en persons hemkommun och bostad där, för anteckning om tillfällig bostad samt för kontroll av uppgifterna i befolkningsdatasystemet. 
De statliga och kommunala myndigheterna är vid behov skyldiga att lämna Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata de uppgifter som de har i sin besittning och som behövs för bestämmande av en persons hemkommun och bostad där, för anteckning om tillfällig bostad samt för kontroll av uppgifterna i befolkningsdatasystemet. 
Den som äger eller innehar en lägenhet är vid behov skyldig att lämna Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata de uppgifter om dem som bor eller har bott i lägenheten som denne har i sin besittning och som behövs för bestämmande av en persons hemkommun och bostad där, för anteckning om tillfällig bostad samt för kontroll av uppgifterna i befolkningsdatasystemet. 
9 § 
Anteckning om hemkommun, bostad och folkbokföringskommun 
När en anmälan enligt 7 a § har inkommit till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska denna, utan obefogat dröjsmål efter mottagandet av anmälan, i befolkningsdatasystemet utifrån anmälan göra en anteckning om hemkommunen och bostaden där eller om tillfällig bostad eller anteckna en folkbokföringskommun för en finsk medborgare med anledning av att denne stadigvarande bosätter sig utomlands. 
Har Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata av någon annan än personen själv fått uppgift om att hans eller hennes hemkommun eller bostaden där har ändrats eller om att han eller hon stadigvarande bosatt sig utomlands, får Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata göra motsvarande anteckning i befolkningsdatasystemet, om det är uppenbart att uppgiften kan anses tillförlitlig. 
Om Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har anledning att misstänka att de uppgifter som anmälts i fall som avses i 1 eller 2 mom. är uppenbart felaktiga eller om anmälan är bristfällig eller annars är sådan att en tillförlitlig anteckning inte kan göras utifrån den, ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata vid behov begära ytterligare uppgifter utan obefogat dröjsmål efter det att anmälan kommit in. 
9 a § 
Anteckning om hemkommun, bostad och folkbokföringskommun i vissa fall 
Om den personuppgiftsansvarige inte kan få uppgifter om en persons bostad eller vistelse i Finland, kan det antecknas i befolkningsdatasystemet att personen befinner sig på okänd ort. Om det inte kommit in några uppgifter om personens bostad eller vistelse i Finland inom de två följande kalenderåren efter att det antecknades att personen befinner sig på okänd ort, kan det antecknas i befolkningsdatasystemet att personen saknar hemkommun. Innan det antecknas att någon saknar hemkommun ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata göra förfrågningar om huruvida personen är vid liv och om personens boende hos andra myndigheter som kan bedömas ha uppdaterade uppgifter om saken. 
10 § 
Flyttningsdag 
Som en persons flyttningsdag betraktas den dag som uppgetts i flyttningsanmälan, om denna har gjorts inom en månad från flyttningen. Inkommer anmälan efter denna tid, betraktas den dag då anmälan inkommit som flyttningsdag. Om Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata på basis av uppgifter som fåtts av någon annan än den som flyttat eller dennes familjemedlemmar gör en anteckning om flyttning i befolkningsdatasystemet, betraktas den dag då anteckningen gjorts som flyttningsdag. 
11 § 
Förvaltningsbeslut om anteckningen om hemkommun 
Om den anteckning som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata gjort om en persons hemkommun eller hans eller hennes bostad där eller hans eller hennes folkbokföringskommun avviker från det som personen i fråga har anmält eller om anteckningen inte heller efter den begäran om ytterligare uppgifter som avses i 9 § 3 mom. har kunnat göras i enlighet med personens önskan, eller om anteckningen har gjorts utifrån uppgifter som fåtts av någon annan än den som flyttat eller hans eller hennes familjemedlemmar, ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata utan obefogat dröjsmål fatta ett skriftligt beslut och underrätta personen om sitt beslut och om möjligheten att begära omprövning av beslutet. 
12 § 
Förelägganden 
Har den som flyttar försummat sin anmälningsskyldighet enligt denna lag eller sin skyldighet att lämna tilläggsuppgifter, ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata förelägga honom eller henne att inom en bestämd tid fullgöra denna skyldighet. Om anteckning om en persons hemkommun och hans eller hennes bostad där eller tillfälliga bostad inte har kunnat göras i befolkningsdatasystemet på basis av en inlämnad anmälan, ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata förelägga den som gjort anmälan att inom en bestämd tid komplettera anmälan. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska samtidigt meddela att försummelsen inte utgör hinder för att anteckning görs eller ärendet avgörs. Om det finns särskilda skäl behöver föreläggande inte meddelas. 
För bestämmande av en persons rätta hemkommun och bostad där, för anteckning om tillfällig bostad eller för kontroll av uppgifterna i befolkningsdatasystemet kan Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata förelägga en byggnads ägare eller dennes företrädare att inom en bestämd tid lämna uppgifter om dem som bor eller har bott i byggnaden, samt en lägenhets ägare eller innehavare att lämna uppgifter om dem som bor eller har bott i lägenheten. 
13 § 
Vite 
Har ett föreläggande enligt 12 § 2 mom. inte följts, kan Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata meddela ett nytt föreläggande och förena det med vite samt döma ut vitet. Bestämmelser om vite finns i viteslagen (1113/1990). 
15 § 
Hörande 
Har anmälan om flyttning gjorts av ett barn under 15 år, ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ge vårdnadshavarna tillfälle att inom utsatt tid lämna upplysningar med anledning av anmälan. Har anmälan gjorts av en 15–17-årig person, ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata vid behov ge vårdnadshavarna tillfälle att inom utsatt tid lämna upplysningar med anledning av anmälan. Har anmälan gjorts för en person under 18 år av en familjemedlem som flyttar med honom eller henne, ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata vid behov ge vårdnadshavarna tillfälle att inom utsatt tid lämna upplysningar med anledning av anmälan. 
17 § 
Ändringssökande 
Beslut som meddelats med anledning av en begäran om omprövning samt beslut som gäller ett föreläggande enligt 12 § får överklagas genom besvär på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). Över förvaltningsdomstolens beslut får besvär anföras på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden 
Har en förvaltningsdomstol upphävt eller ändrat ett beslut av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, får myndigheten anföra besvär över förvaltningsdomstolens beslut på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden. 
Bestämmelser om sökande av ändring i beslut som gäller vite finns i viteslagen. 
18 § 
Rättelse av fel som gäller hemkommun, bostad eller folkbokföringskommun 
På rättelse av registeranteckningar som gjorts i befolkningsdatasystemet med stöd av denna lag tillämpas bestämmelserna i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata om rättelse av fel. 
19 § 
Begäran om omprövning och ändringssökande som gäller beslut om rättelse av fel 
På begäran om omprövning och ändringssökande som gäller beslut om rättelse av fel tillämpas bestämmelserna i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata om begäran om omprövning och ändringssökande. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
47. 
Lag 
om ändring av 7 § i statstjänstemannalagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i statstjänstemannalagen (750/1994) 7 § 1 mom. 9 punkten, sådan den lyder i lag 1011/2018, som följer: 
7 § 
Till följande tjänster kan endast finska medborgare utnämnas: 
9) sådana tjänster vid finansministeriet och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata vars uppgifter har en väsentlig betydelse för informations- och cybersäkerheten, sådana tjänster vid Tullen vars uppgifter omfattar rätt att anhålla eller att delta i övervakning och tryggande av Finlands territoriella integritet, tjänster som omfattar brottsundersökning och övervakningsuppgifter inom Tullens verksamhetsområde samt direktörstjänster som är direkt underställda Tullens generaldirektör, tjänsterna som chef för ett regionförvaltningsverks ansvarsområde för räddningsväsendet och beredskap samt direktörstjänster som är direkt underställda generaldirektören för Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
48. 
Lag 
om ändring av 18 § i lagen om beskattningsförfarande 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om beskattningsförfarande (1558/1995) 18 § 1 mom., sådant det lyder i lag 520/2010, som följer: 
18 § 
Myndigheternas allmänna skyldighet att lämna uppgifter 
För beskattningen ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och i landskapet Åland Statens ämbetsverk på Åland tillställa Skatteförvaltningen behövliga uppgifter ur befolkningsdatasystemet. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
49. 
Lag 
om ändring av 20 § i lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter (1346/1999) 20 § 1 mom. 3 punkten , sådan den lyder i lag 916/2019, som följer: 
20 § 
Utlämnande av uppgifter till vissa myndigheter 
Skatteförvaltningen kan utan hinder av sekretesskyldigheten på begäran 
3) för kontroll av uppgifterna i befolkningsdatasystemet till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och i landskapet Åland till Statens ämbetsverk på Åland lämna ut uppgifter om personers adresser, byggnaders identifieringsuppgifter samt om vem som äger en fastighet, byggnad eller lägenhet, jämte identifieringsuppgifter om den skattskyldige, samt beträffande bostadslägenheter uppgift om huruvida ägaren själv använder lägenheten, 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
50. 
Lag 
om ändring av lagen om förvaltningens gemensamma stödtjänster för e-tjänster 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om förvaltningens gemensamma stödtjänster för e-tjänster (571/2016) 4 § 1 mom., 6 § 3 mom., det inledande stycket i 8 § 4 mom., det inledande stycket i 9 § 1 mom. och 9 § 1 mom. 1 punkten, 10 §, 12 § 1, 3 och 4 mom., 13 § 1 och 2 mom., 20 och 21 § samt 22 § 2 mom., av dem det inledande stycket i 9 § 1 mom. sådant det lyder i lag 926/2019, som följer: 
4 § 
Serviceproducenter 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata producerar och utvecklar de stödtjänster som avses i 3 § 1 mom. 1–7 punkten. 
6 § 
Användning av servicedatalagret och servicevyn 
Användarorganisationen fattar beslut om de uppgifter som avses i 2 mom. efter att ha hört Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har rätt att besluta om begränsning av tillhandahållandet av de uppgifter som avses i 1 och 2 mom., om en begränsning behövs med hänsyn till stödtjänstens karaktär. Bestämmelser om förbud mot och förhindrande av användning av stödtjänster finns i 8 § 4 mom. 
8 § 
Privata aktörers användningsrätt och förbud mot användning 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata kan fatta beslut om att helt eller delvis förbjuda eller förhindra att en stödtjänst används av en privat sammanslutning, stiftelse eller näringsidkare 
9 § 
Informationskällor som regelbundet utnyttjas inom tjänsteproduktionen 
För att fullgöra sina uppgifter enligt denna lag har Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, med iakttagande av detta kapitel, rätt att behandla i denna paragraf avsedda uppgifter som införts i följande informationssystem: 
1) i fråga om befolkningsdatasystemet enligt lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009), uppgifter om personers namn, personbeteckning, elektroniska kommunikationskod, medborgarskap, kontaktspråk, modersmål, dödsdag, intressebevakning, begränsning av handlingsbehörigheten, intressebevakningsfullmakt och vårdnad om barn samt kontaktuppgifter och uppgifter om spärrmarkering, 
10 § 
Registrering av fullmakter och andra viljeyttringar 
I syfte att tillhandahålla behörighetstjänsten för Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ett register över sådana fullmakter att sköta ärenden och över andra viljeyttringar som avgetts av fysiska personer och på sammanslutningars vägnar. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata kan vid tillhandahållandet av behörighetstjänsten även förmedla andra myndigheters registrerade uppgifter om fullmakter och andra viljeyttringar, om den myndighet som registrerat dessa uppgifter har gett Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata tillstånd att förmedla uppgifterna och om verksamheten inte äventyrar tillförlitligheten hos de uppgifter som förmedlas via behörighetstjänsten. 
Registrering av en viljeyttring som avses i 1 mom. förutsätter att den som avger viljeyttringen identifieras på ett tillförlitligt sätt med hjälp av tjänsten för identifiering av fysiska personer eller med någon annan sådan metod för identifiering som är informationssäker och bevislig. Registreringen förutsätter dessutom att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata kan säkerställa personens handlingsbehörighet och vid behov dennes behörighet i de register som avses i 1 mom. eller i 9 §. 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata godkänner, efter att ha hört finansministeriet och Transport och kommunikationsverket, de andra metoder för identifiering som avses i 2 mom. än tjänsten för identifiering av fysiska personer. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska se till att avgiftsfri information om användningen av godkända metoder finns tillgänglig via det allmänna datanätet. 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska sörja för integriteten hos innehållet i den registrerade viljeyttringen och för att uppgifterna om godkännandet av viljeyttringen och om den identifiering av personen som föregår godkännandet kan kopplas samman med viljeyttringens innehåll. 
12 § 
Behandling av uppgifter inom tjänsteproduktionen 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har rätt att behandla personuppgifter och andra uppgifter som avses i 9 § för att producera och utveckla stödtjänster som den svarar för. 
Vid tillhandahållandet av tjänsten för identifiering av fysiska personer har Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata rätt att till den användarorganisation som förvaltar den elektroniska tjänst som en person använder lämna ut uppgift om personens namn, personbeteckning och elektroniska kommunikationskod, om användarorganisationen enligt lag har rätt att behandla dessa uppgifter. 
Vid tillhandahållandet av behörighetstjänsten har Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata rätt att, utifrån de uppgifter som gäller en persons handlingsbehörighet och behörighet och som sökts fram i de register inom den offentliga förvaltningen som avses i 9 § och utifrån det register över fullmakter och viljeyttringar som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata förvaltar med stöd av 10 § 1 mom., för användarorganisationen sammanställa och till den lämna ut nödvändiga uppgifter för påvisande av en begränsning av handlingsbehörigheten eller för påvisande av en befogenhet eller någon annan viljeyttring. 
13 § 
Bevarande av uppgifter som behandlas inom tjänsteproduktionen 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska såsom personuppgiftsansvarig för uppgifter som behandlas i tjänsten för identifiering av fysiska personer bevara de uppgifter som behövs för att verifiera en identifieringstransaktion i fem år räknat från ingången av det kalenderår som följer efter identifieringstransaktionen. 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska bevara uppgifterna i det register som den förvaltar med stöd av 10 § 1 mom., de uppgifter som behövs för att visa att uppgifterna behandlats på riktigt sätt i registret samt uppgifter som gäller förfrågningar som gjorts inom behörighetstjänsten och svaren på dem, om inte något annat följer av användarorganisationens skyldighet att bevara uppgifter. 
20 § 
Loggregister 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska för säkerställande av lagligheten i behandlingen av uppgifterna föra ett loggregister över behandlingen av uppgifter som registrerats om användningen av de stödtjänster som avses i 3 § 1 mom. 1–7 punkten. I loggregistret ska det registreras uppgifter om den som behandlat uppgifterna, tidpunkten för behandlingen och de uppgifter eller grupper av data i systemet som varit föremål för behandling. Dessutom ska uppgifter om den till vilken uppgifterna lämnats ut med stöd av 14 § registreras. 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska bevara loggregistrets uppgifter i minst två år räknat från ingången av det kalenderår som följer efter tidpunkten för registreringen av uppgifterna. 
21 § 
Användning och utlämnande av uppgifter i loggregistret 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata får använda uppgifterna i loggregistret för att följa och övervaka behandlingen av uppgifter som registrerats om användningen av stödtjänsterna och för att upprätthålla informationssäkerheten. 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata får lämna ut uppgifterna i loggregistret till polis- och förundersökningsmyndigheter för utredning av brott som gäller lagstridig behandling av uppgifter som registrerats om användningen av stödtjänsterna, om inte något annat föreskrivs om utlämnande av enstaka uppgifter till polisen. 
Dessutom får Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, om inte något annat följer av 11 eller 12 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet, lämna ut uppgifter som registrerats i loggregistret 
1) till den person som de uppgifter som behandlats gäller, 
2) för något annat specificerat syfte, om den person som de uppgifter som behandlats gäller samt den som behandlat uppgifterna uttryckligen har samtyckt till utlämnandet. 
22 § 
Allmän styrning 
Finansministeriet och arbets- och näringsministeriet svarar tillsammans för den strategiska styrningen av innehållet och strukturen i fråga om den övergripande servicevyn för företag inom den servicevy som produceras av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
51. 
Lag 
om ändring av lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster 
upphävs i lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikat- 
tjänster (661/2009) 51, 60, 74, 77 och 78 §, av dem 78 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 55/2019, samt 
ändras lagens rubrik, 1 §, 2 § 1 mom., 3 § 2 mom., 4 §, 5 § 2 mom., 6 §, 9 § 2 mom., 10 §, 11 § 1 mom., 12 §, 13 § 1 mom. 17 punkten, 19—22 §, 24 § 1 mom. 4 punkten, 26, 29, 30 och 32 §, 34 § 2 och 3 mom., 35 §, 36 § 1 och 2 mom., 37 § 2 och 3 mom., 38 § 4 punkten, 39 § 2 punkten, 41 § 1 mom. 2 punkten, 42 §, 43 § 2 mom. 1 punkten, 44, 46 och 47 §, 49 § 1 mom., 50 § 3 mom.,50 a och 52—59 §, rubriken för 6 kap., 61 §, 62 § 1 mom., 63 § 1 och 2 mom., 64 § 3 mom., 65 §, 67 § 1 mom., 68 § 1 och 2 mom., 69 och 70 §, 72 § 1 mom., 74 a §, 76, 76 a och 76 b § samt 80 § 3, 7 och 9 mom., 
av dem 2 § 1 mom., 4 §, 9 § 2 mom., 30 och 32 §, 34 § 3 mom.,35 §, 37 § 3 mom., 50 a §, 64 § 3 mom., 67 § 1 mom., 74 a och 76 § sådana de lyder i lag 55/2019, den finska språkdräkten i 6 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 538/2016, den svenska språkdräkten i 6 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 55/2019, 19 § sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 145/2014 och 1162/2018, 20 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 145/2014, 21 §, 36 § 1 och 2 mom. samt 76 a och 76 b § sådana de lyder i lag 670/2016, 22 § sådan den lyder i lagarna 55/2019 och 919/2019, 24 § 1 mom. 4 punkten och 34 § 2 mom. sådana de lyder i lag 145/2014, 26 § sådan den lyder i lagarna 670/2016 och 919/2019, 38 § 4 punkten sådan den lyder i lag 29/2012, 44 § sådan den lyder i lag 919/2019, 46, 53 och 56 § sådana de lyder delvis ändrade i lag 919/2019, 47 § sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 55/2019 och 919/2019, 61 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 665/2016, 62 § 1 mom. och 68 § 1 mom. sådana de lyder i lag 538/2016, 65 § sådan den lyder i lag 983/2010, 69 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 983/2010 samt 80 § 9 mom. sådant det lyder i lag 1396/2015, som följer: 
Lag 
om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata 
1 § 
Lagens syfte 
Syftet med denna lag är att möjliggöra att uppgifter i befolkningsdatasystemet och tjänster som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata tillhandahåller inom certifierad elektronisk kommunikation utnyttjas som stöd för samhällets funktioner och informationsförsörjning. Syftet med lagen är också att främja skyddet för privatlivet, skyddet för personuppgifter och datasäkerheten samt utvecklandet och iakttagandet av kraven på god databehandling och god informationshantering. 
2 § 
Lagens tillämpningsområde 
Denna lag tillämpas på administreringen, utnyttjandet och utvecklandet av befolkningsdatasystemet, uppgifterna i det och dess tjänster och på upprätthållandet, utnyttjandet och utvecklingen av den certifierade elektroniska kommunikation och de tjänster inom den som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata tillhandahåller. 
3 § 
Befolkningsdatasystemet 
Till befolkningsdatasystemet hör ett riksomfattande datasystem samt det regionalt organiserade material i handlingar och annat liknande datamaterial som inte har förts in i datasystemet i digitalt format. 
4 § 
Personuppgiftsansvariga inom befolkningsdatasystemet 
Personuppgiftsansvariga för befolkningsdatasystemet är Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata samt Statens ämbetsverk på Åland. Båda dessa personuppgiftsansvariga svarar i den egna verksamheten för att de registrerades rättigheter enligt kapitel III i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan dataskyddsförordningen görs gällande och för den personuppgiftsansvariges skyldigheter och ansvar enligt artikel 5.2, artiklarna 24 och 25 och artiklarna 31–34 i dataskyddsförordningen.. 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata svarar för andra uppgifter som personuppgiftsansvarig än de som avses i 1 mom., om inte något annat föreskrivs i denna lag.. 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata är personuppgiftsansvarig för användarregistret enligt 53 §, loggregistret enligt 56 § och händelsefilen enligt 59 §. 
5 § 
Befolkningsdatasystemets syfte 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Statens ämbetsverk på Åland får använda uppgifterna i befolkningsdatasystemet för att fullgöra de uppgifter eller förpliktelser som de har enligt denna eller någon annan lag eller enligt bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av lag. 
6 § 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas certifierade elektroniska kommunikation och dess syfte 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska tillhandahålla riksomfattande tjänster och prestationer inom certifierad elektronisk kommunikation på det sätt som föreskrivs nedan i denna lag. Avsikten är att tjänsterna och prestationerna ska möjliggöra, genomföra och trygga samhällets funktioner och informationsförsörjning samt trygga möjligheterna för samhällsmedlemmarna att göra sina rättigheter gällande och fullgöra sina skyldigheter. 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata för ett sådant certifikatregister över utfärdade personcertifikat som det föreskrivs om i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, nedan EU:s förordning om elektronisk identifiering. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata är personuppgiftsansvarig för certifikatregistret. 
När Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata tillhandahåller tjänster och prestationer inom certifierad elektronisk kommunikation får den använda uppgifterna i certifikatregistret. 
9 § 
Förutsättningar för registrering av utländska medborgare 
Om uppgifter om en utländsk medborgare inte har registrerats i befolkningsdatasystemet i ett fall som avses i 1 mom. 1 punkten, ska han eller hon lägga fram en motiverad begäran om registrering av uppgifterna hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
10 § 
Kontroll av tillförlitligheten hos uppgifter som gäller utländska medborgare 
Innan Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata beslutar att i befolkningsdatasystemet göra en registeranteckning om tillägg, ändring eller rättelse av uppgifter om en utländsk medborgare ska den kontrollera vilka uppgifter om denne som registrerats i det utlänningsregister som avses i lagen om utlänningsregistret (1270/1997). Närmare bestämmelser om uppgifter som ska kontrolleras och om omfattningen av kontrollskyldigheten får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
Om de uppgifter som en utländsk medborgare lämnat till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata inte finns i utlänningsregistret, eller om de avviker från uppgifterna i utlänningsregistret, ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata innan den gör en registeranteckning begära att Migrationsverket ger sitt utlåtande i ärendet. Migrationsverket ska behandla ärendet utan onödigt dröjsmål. 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska omedelbart efter det att den gjort registeranteckningen skriftligen underrätta den utländska medborgaren om innehållet i anteckningen. Om den registeranteckning om en utländsk medborgare som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata gjort i befolkningsdatasystemet till innehållet avviker från uppgifterna i Migrationsverkets utlåtande, ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata omedelbart underrätta också Migrationsverket om innehållet i anteckningen. 
11 § 
Personbeteckningen och hur den tilldelas 
När uppgifter om en person första gången registreras i befolkningsdatasystemet ska personen tilldelas en personbeteckning. Beteckningen tilldelas automatiskt ur befolkningsdatasystemet. En rättad eller ändrad personbeteckning får inte ges någon annan. 
12 § 
Rättelse och ändring av en personbeteckning 
En personbeteckning som registrerats i befolkningsdatasystemet ska rättas, om den är tekniskt felaktig eller om uppgifterna om födelsetid eller könstillhörighet är oriktiga. Beslut om rättelsen fattas av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska ge den berörda personen eller dennes lagliga företrädare tillfälle att framföra sin åsikt i ärendet. Denna person ska informeras om rättelsen. 
En personbeteckning som registrerats i befolkningsdatasystemet får ändras, om 
1) ändringen är absolut nödvändig för att skydda personen i sådana situationer där hans eller hennes hälsa eller säkerhet är uppenbart och varaktigt hotad, 
2) någon annan än den som innehar personbeteckningen upprepade gånger har missbrukat beteckningen och missbruket har orsakat betydande ekonomiska eller andra olägenheter för den rätta innehavaren och fortsatta skadliga verkningar på grund av missbruket faktiskt kan förhindras genom att personbeteckningen ändras, 
3) det i enlighet med lagen om fastställande av transsexuella personers könstillhörighet (563/2002) har fastställts att personen ska tillhöra det motsatta könet. 
Beslut om ändring av personbeteckningen ska i de fall som avses i 2 mom. 1 och 2 punkten fattas av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och i de fall som avses i 2 mom. 3 punkten av den myndighet som avses i 3 § i lagen om fastställande av transsexuella personers könstillhörighet. Den berörda personen ska skriftligen ansöka om att få personbeteckningen ändrad. 
13 § 
Personuppgifter som registreras i systemet 
Följande uppgifter om personer som är föremål för registrering ska registreras i befolkningsdatasystemet: 
17 ) uppgifter om registermyndigheten, 
19 § 
Kontroll av tillförlitligheten hos uppgifterna i systemet 
Om uppgifter som anmälts för registrering i befolkningsdatasystemet grundar sig på en utländsk handling, får på basis av handlingen som offentligt tillförlitliga uppgifter registreras endast de uppgifter vars tillförlitlighet har kontrollerats med hjälp av en officiell handling i original eller en tillförlitligt styrkt kopia av den eller vars tillförlitlighet tidigare har fastställts i ett finländskt domstols- eller förvaltningsförfarande. 
Om en handling som avses i 1 mom. inte har fåtts direkt från en utländsk myndighet med hjälp av ett tekniskt gränssnitt eller på något annat tillförlitligt elektroniskt sätt, ska handlingen vara legaliserad eller åtföljas av ett intyg om dess ursprung som utfärdats av en behörig myndighet i staten i fråga, om inte något annat följer av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1191 om främjande av medborgares fria rörlighet genom förenkling av kraven på framläggande av vissa officiella handlingar i Europeiska unionen och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 eller av fullgörandet av skyldigheter enligt internationella överenskommelser som är bindande för Finland. Den som visar upp en utländsk handling ska vid behov se till att handlingen översätts till finska eller svenska och legaliseras. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata kan vid behov begära ett utlåtande av utrikesministeriet, Migrationsverket eller en polismyndighet om huruvida en handling som avses ovan är äkta och tillförlitlig. 
Om en sådan handling, en sådan legalisering av en handling eller ett sådant intyg över handlingens ursprung som utfärdats av en behörig myndighet i staten i fråga och som avses i 1 och 2 mom. inte kan fås på grund av att säkerhetsläget eller situationen för de mänskliga rättigheterna är dålig i staten i fråga eller av något annat särskilt skäl, kan Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata godkänna också någon annan tillförlitlig utredning som grund för den uppgift som ska registreras i befolkningsdatasystemet. Den som begär en registrering av uppgifter i befolkningsdatasystemet ska lämna en redogörelse till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata om orsaken till att det är omöjligt för honom eller henne att få en handling, en legalisering av handlingen eller ett intyg över handlingens ursprung. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata kan efter att ha fått redogörelsen vid behov begära ett utlåtande av Migrationsverket eller utrikesministeriet om att det inte är möjligt att få handlingen, en legalisering av handlingen eller ett intyg över handlingens ursprung. 
20 § 
Bevarande och utplåning av uppgifter 
Personuppgifter som registrerats i befolkningsdatasystemet ska bevaras permanent. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska dock ur systemet utplåna följande uppgifter om personer: 
1) de uppgifter om omhändertagande av barn som avses i 13 § 1 mom. 12 punkten omedelbart efter det att omhändertagandet har upphört, 
2) de uppgifter om uppehållstillstånd för utländska medborgare som avses i 17 § 1 mom. 4 punkten omedelbart efter det att personen har fått finskt medborgarskap, 
3) de uppgifter i användarregistret som avses i 53 § senast tio år efter det att åtkomsträttigheten har upphört, 
4) de uppgifter i loggregistret som avses i 56 § och de händelseuppgifter som avses i 59 § senast fem år efter det att uppgifterna registrerades. 
Av de uppgifter om byggprojekt, byggnader, lägenheter och lokaler som registrerats i befolkningsdatasystemet ska byggnadernas, lägenheternas och lokalernas beteckningar och adresser bevaras permanent. Om en byggnad rivs eller annars avlägsnas ur byggbeståndet, ska alla uppgifter om byggnaden och om lägenheterna och lokalerna i den bevaras permanent i befolkningsdatasystemet enligt tidpunkten för avlägsnandet. 
Närmare bestämmelser om bevarande och utplåning av de uppgifter som avses i 1 mom. och befolkningsdatasystemets uppgifter om fastigheter, byggnader, lägenheter och lokaler utfärdas genom förordning av statsrådet. 
21 § 
Statens ämbetsverk på Ålands behörighet 
Vad som i 9 § 2 mom., 10 §, 12 § 1 mom., 19 §, 22 § 2 och 4 mom. samt 35–37, 44, 50 a och 72 § föreskrivs om Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata tillämpas på Statens ämbetsverk på Åland inom dess verksamhetsområde. 
Statens ämbetsverk på Åland beslutar inom sitt verksamhetsområde om sådana registeranteckningar i befolkningsdatasystemet som gäller tillägg, ändringar eller rättelser av uppgifter om en enskild person, fastighet, byggnad, lägenhet eller lokal. 
Trots vad som föreskrivs i 2 mom. får Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata göra en registeranteckning i befolkningsdatasystemet om tillägg av en uppgift som gäller en enskild person, om den registrerade har anmält uppgiften för registrering i befolkningsdatasystemet genom att använda den elektroniska tjänst som skapats för uppdatering av uppgifterna i befolkningsdatasystemet. Detta förutsätter dessutom att anteckningen kan göras utan ytterligare utredningar och att en felfri registrering av uppgifterna kan säkerställas genom tekniska kontroller. 
22 § 
Övriga myndigheters behörighet 
I de fall som avses i 9 § 1 mom. 1–4 punkten kan utländska medborgare framställa en begäran om registrering av uppgifter hos Skatteförvaltningen. Begäran kan också framställas hos Folkpensionsanstaltens byrå, om Folkpensionsanstalten och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har kommit överens om det. 
Den som tar emot begäran ska på det sätt som föreskrivs i denna lag i de situationer som avses i 1 mom. försäkra sig om identiteten hos den som framställer begäran och om tillförlitligheten hos de handlingar som visas upp som grund för registreringen av personuppgifterna. Folkpensionsanstaltens byrå ska utan dröjsmål sända begäran och de personuppgifter och handlingar som lagts fram i samband med den till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata för att uppgifterna ska kunna registreras i befolkningsdatasystemet. Närmare bestämmelser om de uppgifter som mottagaren av begäran ska fullgöra utfärdas genom förordning av statsrådet. 
Skatteförvaltningen får registrera uppgifter om utländska medborgare i befolkningsdatasystemet i de fall som avses i 9 § 1 mom. 1–4 punkten. Migrationsverket får registrera uppgifter om utländska medborgare i befolkningsdatasystemet i de fall som avses i 9 § 1 mom. 1 punkten. I de fall där Migrationsverket registrerar uppgifter om utländska medborgare kan en finsk beskickning ta emot de personuppgifter och handlingar som har lagts fram av den utländska medborgaren för registrering i befolkningsdatasystemet. Den finska beskickningen ska försäkra sig om identiteten hos den utländska medborgaren med hjälp av ett giltigt resedokument eller, om detta saknas, med hjälp av en annan handling eller utredning i enlighet med det förfarande som föreskrivs i 19 § samt utan dröjsmål sända personuppgifterna och handlingarna till Migrationsverket. Den myndighet som har registrerat uppgifterna svarar för att de uppgifter som den har registrerat i befolkningsdatasystemet är tillförlitliga och korrekta. 
Vid skötseln av en uppgift som avses i 3 mom. ska vad som i 2 kap. föreskrivs om förutsättningar för registrering av utländska medborgare, kontroll av identiteten och bevarande av uppgifter iakttas. Den myndighet som. har registrerat uppgifterna med stöd av 3 mom. ska i stället för Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata se till att kopior av handlingar som hänför sig till registreringen av utländska medborgare utfärdas när det gäller sådana utländska medborgare vars uppgifter myndigheten i fråga har registrerat i befolkningsdatasystemet. Närmare bestämmelser om de förfaranden som ska iakttas vid skötseln av uppgiften får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
De myndigheter som nämns i 3 mom. får i befolkningsdatasystemet registrera sådana uppgifter om utländska medborgare som behövs för att dessa ska kunna tilldelas en personbeteckning samt övriga i 13 och 17 § avsedda nödvändiga uppgifter om utländska medborgare. Närmare bestämmelser om de uppgifter som avses ovan utfärdas genom förordning av statsrådet. 
24 § 
Annan rätt att få uppgifter 
Trots sekretessbestämmelserna har den personuppgiftsansvarige rätt att för att uppdatera och i övrigt behandla uppgifterna i befolkningsdatasystemet få följande uppgifter: 
4) av ett barns föräldrar eller vårdnadshavare uppgift om barnets namn och modersmål inom tre månader efter det att barnet har fötts, 
26 § 
Anmälning av uppgifter 
Uppgifter som registreras i befolkningsdatasystemet ska anmälas till den personuppgiftsansvarige skriftligen, via ett tekniskt gränssnitt eller annars i elektronisk form eller på något annat ändamålsenligt sätt som är tillförlitligt och säkert. Tillstånd att anmäla uppgifterna via ett tekniskt gränssnitt eller annars i elektronisk form beviljas av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Om lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen (906/2019) inte ska tillämpas på anmälaren, ska anmälaren för att tillstånd ska beviljas ha lämnat Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata en tillräcklig redogörelse för hur uppgifterna skyddas. 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata fastställer formulären för de anmälningar som avses i denna lag. 
29 § 
Utlämnande av uppgifter för skötsel av myndighetsuppgifter 
Ur befolkningsdatasystemet ska följande uppgifter lämnas ut för domstols- och förvaltningsförfarande, för myndigheternas planerings- och utredningsuppdrag och för andra motsvarande myndighetsuppgifter: 
1) uppgifter som föreskrivs i lag eller i en förordning som utfärdats med stöd av lag, 
2) uppgifter som behövs för utförande av en arbetsuppgift, en åtgärd eller ett uppdrag som föreskrivs i eller med stöd av lag, och 
3) behövliga uppgifter, om behandlingen grundar sig på artikel 6.1 led c eller led e i dataskyddsförordningen.  
30 § 
Utlämnande av uppgifter för historisk och vetenskaplig forskning samt för sammanställning av statistik 
Ur befolkningsdatasystemet får det lämnas ut uppgifter som behövs för historisk och vetenskaplig forskning samt för sammanställning av statistik. 
32 § 
Utlämnande av uppgifter för skötsel av kundrelationer och för marknadsföring 
Ur befolkningsdatasystemet får det lämnas ut sådana uppgifter om en registrerad som behövs för att uppdatera, kontrollera och rätta uppgifter i kund- eller marknadsföringsregister eller motsvarande register och som avser för- och efternamn, födelseår, kön, modersmål, adress och övriga kontaktuppgifter samt sådana uppgifter med anknytning till en person som anges närmare genom förordning av statsrådet och som gäller fastigheter, byggnader, lägenheter eller lokaler och uppgifter om områdesindelningar. 
Namnuppgifter samt adressuppgifter och andra kontaktuppgifter om personer får lämnas ut ur befolkningsdatasystemet för direktreklam och annan direktmarknadsföring, för opinions- och marknadsundersökningar och för annan med dessa jämförbar verksamhet. 
När uppgifter lämnas ut med stöd av 2 mom. får som kriterium för behandlingen av uppgifterna användas en persons namn, minst sex veckors ålder, kön, modersmål eller kontaktspråk, yrke eller uppgifter om yrkeskategori, adressuppgifter och andra kontaktuppgifter, andra till en person hänförliga identifieringsuppgifter än de som avses i 38—42 § samt sådana uppgifter med anknytning till en person som anges närmare genom förordning av statsrådet och som gäller fastigheter, byggnader, lägenheter eller lokaler och uppgifter om områdesindelningar. Om det är fråga om en opinionsundersökning för samhälleliga syften, får som bakgrundsinformation för undersökningen utöver namn-, adress- och kontaktuppgifter lämnas ut uppgift om en persons kön, åldersgrupp och modersmål. 
34 § 
Annat utlämnande av uppgifter 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata får producera och för offentligt bruk överlåta sådana filer med uppgifter om byggprojekt och byggnader som registrerats i befolkningsdatasystemet från vilka personliga identifieringsuppgifter har avlägsnats och som har behandlats så att enskilda personer inte kan identifieras eller deras levnadsförhållanden klarläggas. 
I övrigt får uppgifter lämnas ut ur befolkningsdatasystemet om sökanden har rätt att behandla dem med stöd av dataskyddsförordningen, dataskyddslagen eller någon annan lag. De allmänna förutsättningarna för utlämnande av uppgifter måste dock uppfyllas. 
35 § 
Förverkligande av förbudsrätten 
Anmälan om ett sådant förbud som avses i 28 § 3 och 4 mom. ska lämnas för registrering i befolkningsdatasystemet genom Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas elektroniska tjänst eller skriftligen eller på något annat tillförlitligt sätt som lämpar sig för ändamålet. 
36 § 
Spärrmarkering och informationsskyldighet 
Om en person har grundad och uppenbar anledning att misstänka att hans eller hennes eller familjens hälsa eller säkerhet är hotad, kan det på ansökan göras en spärrmarkering i befolkningsdatasystemet. Den berörda personen eller dennes lagliga företrädare ska skriftligen eller på något annat bevisligt sätt ansöka om spärrmarkering hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. När en person ansöker om spärrmarkering ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ge personen möjlighet att anmäla en sådan kontaktadress för registrering i befolkningsdatasystemet som får lämnas ut även till andra än de myndigheter som avses i 3 mom. 
En spärrmarkering kan första gången gälla i högst fem år. Efter det kan giltighetstiden på ansökan förlängas med två år i sänder. Av särskilda skäl kan spärrmarkeringen gälla tills vidare. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska informera sökanden om spärrmarkeringens direkta konsekvenser. 
37 § 
Behandling av uppgifter som omfattas av spärrmarkering 
När Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata lämnar ut uppgifter som omfattas av spärrmarkering till en annan myndighet ska den samtidigt underrätta myndigheten om spärrmarkeringen, om det inte är fråga om att lämna ut uppgifter för en postförsändelse eller någon annan motsvarande åtgärd i ett enskilt fall. 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska utreda grunden för spärrmarkeringen eller höra den som omfattas av spärrmarkeringen eller hans eller hennes vårdnadshavare innan enskilda uppgifter som omfattas av spärrmarkeringen lämnas ut med stöd av denna lag eller artikel 15 i dataskyddsförordningen till andra än myndigheter. Ett skriftligt beslut ska fattas om utlämnande av enskilda uppgifter som omfattas av spärrmarkering till andra än myndigheter. Beslutet får verkställas trots ändringssökande, om den som omfattas av spärrmarkeringen eller hans eller hennes vårdnadshavare inte har motsatt sig utlämnandet av uppgifter. 
38 § 
Begränsningar som gäller utlämnande av uppgifter om adoption 
Uppgifter i befolkningsdatasystemet som gäller en adoption och vem som är ett adoptivbarns tidigare förälder får lämnas ut endast 
4) för sammanställning av statistik enligt statistiklagen (280/2004), 
39 § 
Begränsningar som gäller utlämnande av uppgifter om omhändertagande av barn 
Uppgifter i befolkningsdatasystemet som gäller omhändertagande av barn får lämnas ut endast 
2) för sammanställning av statistik enligt statistiklagen, och 
41 § 
Begränsningar som gäller utlämnande av uppgifter om institutionsboende 
Uppgifter i befolkningsdatasystemet som gäller en persons boende eller vistelse i en vårdinrättning eller straffanstalt får lämnas ut endast 
2) för sammanställning av statistik enligt statistiklagen, och 
42 § 
Begränsningar som gäller utlämnande av uppgifter om medlemskap i ett religionssamfund 
Uppgifter i befolkningsdatasystemet som gäller en persons medlemskap i ett religionssamfund får lämnas ut endast 
1) till ett minderårigt barns vårdnadshavare, 
2) till det religionssamfund där personen är medlem, 
3) till en myndighet vars rätt att behandla uppgifterna grundar sig på att den ska utföra en arbetsuppgift, en åtgärd eller ett uppdrag som föreskrivs i eller med stöd av lag och som gäller den berörda personens rättigheter eller skyldigheter, 
4) för sammanställning av statistik enligt statistiklagen, 
5) för utredning av förutsättningarna för kyrklig vigsel i samband med prövningen av äktenskapshinder, 
6) för bouppteckning, arvskifte eller något annat specifikt syfte som kan jämföras med dessa, i den mån uppgifterna om medlemskapet är nödvändiga för att klarlägga från vilket religionssamfund eller vilken församling det går att få sådana tilläggsuppgifter om personen som eventuellt behövs i sammanhanget. 
43 § 
Utlämnande av identifieringsuppgifter 
Elektroniska kommunikationskoder som registrerats i befolkningsdatasystemet får lämnas ut endast om 
1) koden används som en uppgift som identifierar innehavaren av ett certifikat i samband med produktion av tjänster eller prestationer som baserar sig på användningen av medborgarcertifikat eller andra certifikat som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata utfärdar för fysiska personer, eller 
44 § 
Redogörelse för användningen och skyddet av uppgifter 
Innan uppgifter lämnas ut får Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata vid behov kräva att användaren lämnar en redogörelse för hur de utlämnade uppgifterna avses användas och skyddas. Redogörelsen ska ges skriftligen och av den ska det framgå hur den administrativa och fysiska säkerheten för de uppgifter som lämnas ut samt säkerheten i fråga om personal, datakommunikation, programvara, datamaterial, användning och utrustning avses säkerställas. 
En redogörelse som avses i 1 mom. ska krävas, om 
1) uppgifter lämnas ut via ett tekniskt gränssnitt eller en elektronisk förbindelse eller om det gäller en omfattande mängd data och det är fråga om utlämnande av sådana uppgifter som avses i 36—43 §, eller 
2) användningen av uppgifterna av annan grundad anledning kan antas kränka skyddet för en persons privatliv eller personuppgifter, kränka hans eller hennes intressen eller rättigheter eller äventyra statens säkerhet. 
En redogörelse krävs med avvikelse från vad som föreskrivs i 1 och 2 mom. inte om lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen tillämpas på behandlingen av användarens uppgifter. 
46 § 
Sätt och metoder för att lämna ut uppgifter 
Bestämmelser om utlämnande av uppgifter ur befolkningsdataregistret finns i 16 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999). Bestämmelser om öppnande av ett tekniskt gränssnitt och en elektronisk förbindelse och om utlämnande av uppgifter via dem finns i lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen. Närmare bestämmelser om intyg och utdrag ur befolkningsdatasystemet eller ur handlingar och annat motsvarande datamaterial som ingår i systemet samt om uppgifterna i dessa får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
En handling som lämnas ut ur befolkningsdatasystemet får undertecknas maskinellt. 
47 § 
Myndigheter som svarar för utlämnandet av uppgifter 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata svarar för utlämnandet av uppgifter i befolkningsdatasystemet och för produktionen av sådana allmänt behövliga informationstjänster som möjliggör att uppgifterna i befolkningsdatasystemet utnyttjas i överensstämmelse med denna lag. 
I landskapet Åland svarar dock Statens ämbetsverk på Åland för utfärdandet av intyg, utdrag och kopior med uppgifter som finns i befolkningsdatasystemet eller i anknytande handlingar och för annat sådant utlämnande av uppgifter ur befolkningsdatasystemet som inte sker via ett tekniskt gränssnitt eller en elektronisk förbindelse. 
49 § 
Annan behörighet att lämna ut uppgifter 
Om det behövs med tanke på tillgången till tjänster eller effektiv verksamhet eller av andra motsvarande särskilda skäl, får Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ingå avtal 
1) med en myndighet om att denna får lämna ut enstaka uppgifter i befolkningsdatasystemet för att en person ska kunna göra sina rättigheter gällande och fullgöra sina skyldigheter, och 
2) med någon annan organisation om att denna får lämna ut enstaka uppgifter i befolkningsdatasystemet som gäller namn-, adress- och kontaktuppgifter om specificerade personer samt uppgifter om att någon är vid liv. 
50 § 
Förfarande när uppgifter lämnas ut 
Om det är fråga om ett skriftligt utlämnande av namn- och kontaktuppgifter om en enskild person eller utfärdande av intyg, utdrag eller kopior, ska ett skriftligt beslut om utlämnandet fattas bara vid behov. Föremålet och användningsändamålet för de utlämnade uppgifterna, tidpunkten för utlämnandet och uppgifterna om den som beställt eller ska använda de utlämnade uppgifterna ska dock dokumenteras på ett ändamålsenligt sätt. 
50 a § 
Upphörande med att lämna ut uppgifter 
Om de förutsättningar för utlämnande av uppgifter som anges i denna lag inte längre uppfylls, kan Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata upphöra med att lämna ut uppgifterna. I fråga om upphörande med att lämna ut uppgifter ska det fattas ett skriftligt beslut. 
52 § 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas rätt att få information och utföra inspektioner 
Trots sekretessbestämmelserna har Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata rätt att av den som använder uppgifter som lämnats ut ur befolkningsdatasystemet få sådana uppgifter som är nödvändiga för att följa och övervaka användningen och skyddet av uppgifterna. 
En inspektör som förordnats av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har dessutom rätt att utföra inspektioner för att övervaka användningen och skyddet av uppgifterna i befolkningsdatasystemet. Trots sekretessbestämmelserna har inspektören rätt att undersöka den maskinvara och programvara som använts vid behandlingen av de uppgifter som lämnats ut ur befolkningsdatasystemet och att i detta sammanhang få tillträde till andra lokaler och utrymmen som den som använder uppgifterna förfogar över än sådana som används för boende av permanent natur. Inspektionen ska utföras så att den inte medför onödiga olägenheter eller kostnader för den som inspekteras. Bara tjänstemän kan vara inspektörer. På inspektioner tillämpas bestämmelserna i 39 § i förvaltningslagen (434/2003). 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata kan förena rätten att få information och utföra inspektioner med vite. Bestämmelser om vite finns i viteslagen (1113/1990). 
53 § 
Användarregister 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska föra ett användarregister över sådan behandling av uppgifter i befolkningsdatasystemet som sker via ett tekniskt gränssnitt eller en elektronisk förbindelse. I användarregistret får följande registreras: 
1) användarens fullständiga namn och personbeteckning, personnummer eller födelsedatum, 
2) uppgifter som specificerar åtkomsträttigheten, 
3) uppgifter om åtkomsträttighetens innehåll och omfattning, 
4) uppgifter om begränsad åtkomsträttighet eller användningsförbud som en användare meddelats som påföljd för missbruk av uppgifter i befolkningsdatasystemet, 
5) uppgifter om den organisation som användaren företräder, 
6) uppgifter om beslut eller avgöranden om åtkomsträttighet. 
Uppgifter som avses i 1 mom. 4 punkten får föras in i registret endast om påföljden av missbruk anges i beslutet eller avgörandet om åtkomsträttighet och användaren är medveten om påföljden. 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska bevara de uppgifter som registrerats i användarregistret i minst två år efter det att åtkomsträttigheten har upphört. Närmare bestämmelser om datainnehållet i användarregistret får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
54 § 
Användning av uppgifter i användarregistret 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata får använda uppgifterna i användarregistret för att 
1) hantera, följa, övervaka och skydda behandlingen av uppgifterna i befolkningsdatasystemet, 
2) klarlägga hur ofta och i vilken omfattning uppgifterna i befolkningsdatasystemet används och för att klarlägga uppföljningen och fördelningen av kostnaderna, 
3) fakturera för användningen av uppgifterna i befolkningsdatasystemet, 
4) säkerställa och förbättra befolkningsdatasystemets funktion och utreda problem i användningen av uppgifterna. 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata får använda sådana uppgifter om begränsad åtkomsträttighet eller användningsförbud som avses i 53 § 1 mom. 4 punkten endast för att hantera, följa, övervaka och skydda behandlingen av uppgifter. 
55 § 
Utlämnande av uppgifter i användarregistret 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata får med iakttagande av 4 kap. lämna ut uppgifter i användarregistret 
1) till polis-, förundersöknings- och åklagarmyndigheter samt domstolar för förebyggande och utredning av brott, 
2) till organisationer som fått åtkomsträttighet, för uppföljning och övervakning av användningen av uppgifter och av de kostnader användningen medför, och 
3) för något annat specificerat syfte, om den som använder uppgifterna och den organisation han eller hon företräder uttryckligen har samtyckt till detta. 
56 § 
Loggregister 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska föra ett loggregister över sådan behandling av uppgifter i befolkningsdatasystemet som sker via ett tekniskt gränssnitt eller en elektronisk förbindelse. 
I loggregistret får följande registreras: 
1) identifieringsuppgifter om den organisation i vars namn behandlingen sker, 
2) användarens identifieringsuppgifter, 
3) namnet på den tillämpning, det program eller den tekniskt självständiga del av en tillämpning eller ett program som använts eller någon annan uppgift som specificerar dessa, 
4) uppgifter om tidpunkten för behandlingen, 
5) de uppgifter eller grupper av data i systemet som behandlats eller varit föremål för behandling. 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska bevara loggregistrets uppgifter i minst två år efter ingången av det kalenderår som följer efter tidpunkten för registreringen av uppgifterna. Närmare bestämmelser om datainnehållet i loggregistret får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
57 § 
Användning av uppgifter i loggregistret 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata får använda uppgifterna i loggregistret för att 
1) följa och övervaka behandlingen av uppgifterna i befolkningsdatasystemet och för att upprätthålla informationssäkerheten, 
2) klarlägga hur mycket uppgifterna i befolkningsdatasystemet används, klarlägga uppföljningen och fördelningen av kostnaderna och sköta faktureringen, 
3) utreda om uppgifterna i befolkningsdatasystemet är tillförlitliga och aktuella, och 
4) säkerställa och förbättra befolkningsdatasystemets funktion och utreda problem som gäller användningen av uppgifterna. 
58 § 
Utlämnande av uppgifter i loggregistret 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata får med iakttagande av 4 kap. lämna ut uppgifter i loggregistret 
1) till polis-, förundersöknings- och åklagarmyndigheter samt domstolar för förebyggande och utredning av brott, 
2) till organisationer som fått åtkomsträttighet för uppföljning och övervakning av användningen av uppgifter, 
3) till personer vars uppgifter i befolkningsdatasystemet har behandlats, med iakttagande av 11 och 12 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet, och 
4) för något annat specificerat syfte, om den som behandlar uppgifterna och den person som varit föremål för behandlingen uttryckligen har samtyckt till detta. 
59 § 
Behandling av händelseuppgifter 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska registrera de händelseuppgifter om behandlingen av personuppgifter som finns i användarregistret och loggregistret (händelsefil). I händelsefilen registreras 
1) beslut eller avgöranden som behandlingen av uppgifter grundar sig på, 
2) tidpunkten för behandlingen, 
3) uppgifter om föremålet för behandlingen, 
4) identifieringsuppgifter för den som behandlar uppgifterna. 
Händelseuppgifterna ska bevaras minst två år efter det att de registrerades. Närmare bestämmelser om datainnehållet i händelsefilen får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata får använda händelseuppgifterna för att internt följa och övervaka behandlingen av uppgifter i användarregistret och loggregistret. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata får med iakttagande av 4 kap. lämna ut händelseuppgifter 
1) till polis-, förundersöknings- och åklagarmyndigheter samt domstolar för förebyggande och utredning av brott, samt 
2) för något annat specificerat syfte, om den som behandlar uppgifterna uttryckligen har samtyckt till detta. 
6 kap. 
Certifierad elektronisk kommunikation som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ansvarar för 
61 § 
Tjänster som tillhandahålls vid certifierad elektronisk kommunikation 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska producera, tillhandahålla och administrera medborgarcertifikat som är avsedda att användas vid certifierad elektronisk kommunikation samt certifikatregistertjänster och spärrlisttjänster som direkt hänför sig till användningen av medborgarcertifikat. 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata får dessutom producera följande tjänster som används vid certifierad elektronisk kommunikation: 
1) tillhandahållande och administrering av andra certifikat än medborgarcertifikat, 
2) verifiering av parterna vid certifierad elektronisk kommunikation och administrering av kommunikationen, 
3) elektronisk signering och kryptering av elektroniska handlingar och meddelanden, 
4) bevarande och verifiering av äktheten, konfidentialiteten och integriteten i fråga om elektroniska handlingar och meddelanden, 
5) verifiering av aktörernas ställning eller roll vid certifierad elektronisk kommunikation, 
6) tillhandahållande och administrering av certifikatregistertjänster och spärrlisttjänster som hänför sig till användningen av andra certifikat än medborgarcertifikat, 
7) tillhandahållande och administrering av certifierade tidsstämplingstjänster, 
8) tillhandahållande av andra motsvarande funktioner eller tjänster som gäller certifierad elektronisk kommunikation. 
Med medborgarcertifikat avses ett certifikat som utfärdats av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata för en fysisk person och som ingår i ett i lagen om identitetskort (663/2016) avsett identitetskort eller i en annan myndighetshandling eller ett tekniskt underlag och som används för verifiering av personen, för elektroniska underskrifter och för kryptering av handlingar och meddelanden. Med medborgarcertifikat avses också ett av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata utfärdat certifikat som ingår i en annan myndighetshandling eller ett tekniskt underlag och som används i ovannämnda syfte och som uppfyller kraven i EU:s förordning om elektronisk identifiering. 
62 § 
Uppgifter som ska ingå i certifikat för certifierad elektronisk kommunikation 
Bestämmelser om vilka uppgifter som ska ingå i medborgarcertifikat och andra certifikat som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata utfärdar för fysiska personer finns i lagen om stark autentisering och betrodda tjänster och i EU:s förordning om elektronisk identifiering. Medborgarcertifikat ska innehålla en elektronisk kommunikationskod som identifierar innehavaren av certifikatet. Andra certifikat som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata utfärdar för fysiska personer ska innehålla en elektronisk kommunikationskod som identifierar innehavaren av certifikatet eller någon annan identifieringsuppgift som identifierar personen och som inte innehåller information om personen. Även andra nödvändiga tekniska uppgifter som behövs vid användningen av ett certifikat kan ingå i medborgarcertifikat och andra certifikat som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata utfärdar för fysiska personer. Beslut om dessa uppgifter fattas av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
63 § 
Tekniska identifieringskoder och elektroniska kommunikationskoder samt skapande av dessa 
När uppgifter om en person första gången registreras i befolkningsdatasystemet ska han eller hon tilldelas en sådan individuell teknisk identifieringskod som behövs när en elektronisk kommunikationskod ska skapas. De tekniska identifieringskoderna skapas automatiskt i befolkningsdatasystemet. 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska ändra en teknisk identifieringskod till en individuell elektronisk kommunikationskod när 
1) ett medborgarcertifikat eller ett annat certifikat som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata utfärdar för fysiska personer första gången utfärdas för en person, eller 
2) en person vars uppgifter registrerats i befolkningsdatasystemet inte har en elektronisk kommunikationskod och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata av en i 43 § 2 mom. 2 punkten avsedd certifikatutfärdare får en begäran om att ändra personens tekniska identifieringskod till en elektronisk kommunikationskod. 
64 § 
Ändring av elektroniska kommunikationskoder 
I de fall som avses i 2 mom. ska den berörda personen skriftligen ansöka hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata om att få kommunikationskoden ändrad. 
65 § 
Behandling av certifikat och uppgifterna i dem 
Medborgarcertifikat och andra certifikat för fysiska personer som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata utfärdar och som används allmänt vid elektronisk kommunikation samt uppgifterna i dem får registreras i ett offentligt register som förs av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och som var och en har rätt att få uppgifter ur i enlighet med bestämmelserna om myndigheternas offentliga handlingar i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. 
67 § 
Ansökan om och utfärdande av andra certifikat 
Andra certifikat för fysiska personer som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata producerar och som inte är medborgarcertifikat kan utfärdas endast för finska medborgare samt för utlänningar som enligt lagen om hemkommun är stadigvarande bosatta i Finland och vars uppgifter har registrerats i befolkningsdatasystemet och vars identitet har kunnat konstateras på ett tillförlitligt sätt. Andra certifikat än medborgarcertifikat som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata producerar för fysiska personer kan av särskilda och motiverade skäl också beviljas personer vars identitet har kunnat konstateras tillförlitligt även om de inte uppfyller övriga ovannämnda förutsättningar för att få certifikat. Sådana certifikat kan på sökandens begäran ingå i handlingar, kort och tekniska underlag som används vid elektronisk kommunikation och som utfärdas av en myndighet, ett företag eller en organisation. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata kan komma överens med en myndighet, ett företag eller en organisation som utfärdar handlingar eller tekniska underlag om att ansökningar om certifikat personligen kan lämnas in till myndigheten, företaget eller organisationen för vidarebefordran till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska då se till att den som tar emot ansökan iakttar vad som i dataskyddsförordningen och dataskyddslagen föreskrivs om behandlingen av personuppgifter och vad som i lagen om stark autentisering och betrodda elektroniska tjänster och i EU:s förordning om elektronisk identifiering föreskrivs om utfärdande av certifikat. 
68 § 
Ansökan om och utfärdande av certifikat i vissa fall 
I stället för genom ett personligt besök kan ansökan om förnyande av ett medborgarcertifikat även göras elektroniskt och undertecknas med hjälp av ett medborgarcertifikat som sökanden använder, och ansökan om förnyande av ett annat certifikat som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata producerar undertecknas med hjälp av ett sådant kvalificerat certifikat enligt EU:s förordning om elektronisk identifiering som sökanden använder, om en sådan tjänst är i bruk. Vid behandlingen av ansökan iakttas i övrigt bestämmelserna om utfärdande av certifikat i EU:s förordning om elektronisk identifiering. 
Beslut om utfärdande av sådana certifikat som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata producerar och som avses i denna lag får undertecknas maskinellt. 
69 § 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas rätt att få information och utöva tillsyn 
Trots sekretessbestämmelserna har Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata rätt att av de myndigheter, företag och organisationer som avses i 67 § samt av de myndigheter och tillhandahållare av tjänster som avses i lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården (159/2007) och lagen om elektroniska recept (61/2007) få sådana uppgifter som behövs för att följa och övervaka tillförlitligheten hos det operativa och tekniska förfarandet vid utfärdande och återkallande av sådana certifikat som produceras av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och som avses i denna lag. 
En inspektör som förordnats av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har dessutom rätt att utföra inspektioner i de fall som avses i 1 mom. Trots sekretessbestämmelserna har inspektören rätt att granska de handlingar och den maskinvara och programvara som använts vid utfärdandet av sådana certifikat som produceras av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och som avses i denna lag och att i detta sammanhang få tillträde till andra lokaler och utrymmen som den inspekterade förfogar över än sådana som används för boende av permanent natur. Inspektionen ska utföras så att den inte medför onödiga olägenheter eller kostnader för den som inspekteras. Bara tjänstemän kan vara inspektörer. På inspektioner tillämpas bestämmelserna i 39 § i förvaltningslagen. 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata kan förena rätten att få information och utöva tillsyn med vite. Bestämmelser om vite finns i viteslagen. 
70 § 
Databehandlingstjänster 
På uppdrag av en personuppgiftsansvarig får Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata åta sig att sköta den tekniska driften och databehandlingen av det register eller datasystem som denne svarar för (databehandlingstjänster). Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas uppdragsgivare kan endast vara statliga eller kommunala myndigheter eller andra sådana personuppgiftsansvariga som enligt lag eller förordning som utfärdats med stöd av lag har rätt att föra register. När Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata tillhandahåller databehandlingstjänster får den använda sig av uppgifterna i befolkningsdatasystemet på det sätt som föreskrivs i denna eller någon annan lag. 
Närmare bestämmelser om innehållet i avtalen om databehandlingstjänster får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
72 § 
Avgifter för prestationer och tjänster 
För prestationer och tjänster som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata tillhandahåller med stöd av denna lag ska myndigheten ta ut avgifter. Bestämmelser om grunderna för avgifterna finns i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992). 
74 a § 
Rätt till begränsning av behandling 
Artikel 18 i dataskyddsförordningen tillämpas inte på befolkningsdatasystemet och inte heller på system som hänför sig till verksamhet som bedrivs av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas certifikatutfärdare. 
76 § 
Rättelse av uppgifter 
Om den personuppgiftsansvarige vägrar att rätta en i befolkningsdatasystemet registrerad uppgift som den registrerade yrkat rättelse av, ska den personuppgiftsansvarige meddela ett beslut i ärendet. 
Om den personuppgiftsansvarige på eget initiativ rättar en uppgift i registret, ska den personuppgiftsansvarige innan uppgiften rättas vid behov ge den registrerade tillfälle att inom utsatt tid lämna en redogörelse. Om den personuppgiftsansvarige rättar en uppgift i strid med den redogörelse som den registrerade lämnat, ska den personuppgiftsansvarige meddela ett beslut i ärendet. Den personuppgiftsansvarige kan dock rätta ett uppenbart fel i registret utan att ge sådant tillfälle att lämna redogörelse. 
Om den personuppgiftsansvarige rättar en uppgift som gäller en sådan registeranteckning om en utländsk medborgare som avses i 10 §, ska den personuppgiftsansvarige innan ärendet avgörs begära ett utlåtande om saken av Migrationsverket. 
Bestämmelser om en registrerads rätt att av den personuppgiftsansvarige yrka rättelse av personuppgifter som gäller den registrerade och om den personuppgiftsansvariges förfarande vid en begäran om rättelse av personuppgifter finns i dataskyddsförordningen. 
76 a § 
Begäran om omprövning 
Omprövning av förvaltningsbeslut som fattats med stöd av denna lag får begäras på det sätt som anges i förvaltningslagen. 
76 b § 
Ändringssökande 
Bestämmelser om sökande av ändring hos förvaltningsdomstolen finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). 
Bestämmelser om sökande av ändring i ett beslut som gäller vite finns i viteslagen. 
80 § 
Övergångsbestämmelser 
3. Om det före ikraftträdandet av denna lag i enlighet med lagen om fastställande av transsexuella personers könstillhörighet har fastställts att en person tillhör det motsatta könet, får den personuppgiftsansvarige föra in en i 13 § 1 mom. 15 punkten i denna lag avsedd uppgift om fastställande av könstillhörighet i befolkningsdatasystemet endast om personen i fråga ansöker om det. 
7. Om inte något annat följer av denna lag, ska de uppgifter som i någon annan lag eller förordning har ålagts befolkningsregisterföraren skötas av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
9. Till befolkningsdatasystemets handlingar hör även registrerade religionssamfunds medlemsförteckningar som förts före 1971. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
52. 
Lag 
om ändring av kommunstrukturlagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i kommunstrukturlagen (1698/2009) 6 § 3 mom., 12 § 2 mom. och 14 § 2 mom. som följer: 
6 § 
Sammanslagningsframställningens innehåll 
Till en framställning som gäller delning av kommunens område ska fogas utlåtanden av fastighetsregisterföraren och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Till fastighetsregisterförarens utlåtande ska fogas en förteckning över de i fastighetsregistret ingående registerenheter och delar därav som föreslås bli överförda till respektive kommun samt, efter behov, ett förslag till sträckning för gränsen mellan kommunerna. Av utlåtandet av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska framgå invånarantalet och språkförhållandena i de områden som föreslås bli överförda till respektive kommun. 
12 § 
Innehållet i och beredningen av kommunernas gemensamma framställning 
Kommunerna ska foga utlåtanden av fastighetsregisterföraren och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata till sin framställning. Till fastighetsregisterförarens utlåtande ska fogas en förteckning över de i fastighetsregistret ingående registerenheter och delar därav som föreslås bli överförda från en kommun till en annan samt, efter behov, ett förslag till sträckning för gränsen mellan kommunerna. Av utlåtandet av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska framgå invånarantalet och språkförhållandena i den del av en kommun som föreslås bli överförd. 
14 § 
Förberedande behandling av en kommuns eller kommunmedlems framställning 
Ministeriet ska inhämta ett utlåtande av den behöriga fastighetsregisterföraren och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata om framställningen. Till fastighetsregisterförarens utlåtande ska fogas en förteckning över de i fastighetsregistret ingående registerenheter och delar därav som föreslås bli överförda från en kommun till en annan samt, efter behov, ett förslag till sträckning för gränsen mellan kommunerna. Av utlåtandet av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska framgå invånarantalet och språkförhållandena i den del av en kommun som föreslås bli överförd. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
53. 
Lag 
om ändring av 4 § i lagen om statsandel för kommunal basservice 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009) 4 § 1 mom. 8 och 9 punkten samt 3 mom., 
av dem 4 § 1 mom. 8 och 9 punkten sådana de lyder i lag 676/2014, som följer: 
4 § 
Definitioner 
I denna lag avses nedan med 
8) person med ett främmande språk som modersmål den som anmält till det i 3 § i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009) avsedda befolkningsdatasystemet att hans eller hennes modersmål är något annat än finska, svenska eller samiska, 
9) samiskspråkig den som anmält till det i 3 § i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata avsedda befolkningsdatasystemet att hans eller hennes modersmål är samiska, 
Kommuninvånare och kommunens invånarantal samt åldersklasserna bestäms, om inte något annat föreskrivs i denna lag, enligt uppgifterna i det befolkningsdatasystem som avses i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata vid utgången av året före det år som föregått finansåret. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
54. 
Lag 
om ändring av 16 och 20 § i kommunallagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i kommunallagen (410/2015) 16 § 3 mom. och 20 § 2 mom. punkten som följer: 
16 § 
Antalet ledamöter i fullmäktige 
Invånarantalet enligt denna paragraf bestäms enligt de uppgifter som vid utgången av den 30 november året före valåret finns i det befolkningsdatasystem som avses i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009). 
20 § 
Rösträtt i kommunalval 
Rösträtt i kommunalval har dessutom personer som är anställda inom Europeiska unionen eller en i Finland verksam internationell organisation eller som är familjemedlemmar till sådana personer och som senast valdagen fyller 18 år samt som enligt uppgifterna i befolkningsdatasystemet är bosatta i kommunen vid utgången av den 51 dagen före valdagen, om 
1) uppgifter om personen på hans eller hennes begäran har registrerats i befolkningsdatasystemet på det sätt som anges i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, och 
2) personen skriftligen senast klockan 16 den 52 dagen före valdagen har underrättat Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata om sin önskan att utöva sin rösträtt vid kommunalvalet eller inte skriftligen har återkallat en tidigare anmälan. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
55. 
Lag 
om ändring av 9 § i lagen om inkomstdatasystemet 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om inkomstdatasystemet (53/2018) 9 § 1 mom. 1 punkten som följer: 
9 § 
Andra uppgifter som införs i inkomstdatasystemet 
För säkerställande av uppgifternas riktighet och för utförande av andra uppdrag som föreskrivs i denna lag införs följande uppgifter i inkomstdatasystemet: 
1) de uppgifter som avses i 13 § 1 mom. 1–3, 16 och 20–22 punkten i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009) när det gäller finska medborgare och i Finland bosatta utlänningar samt ändringar i uppgifterna, 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
56. 
Lag 
om ändring av 76 § i tullagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i tullagen (304/2016) 76 § 1 mom. 9 punkten som följer: 
76 § 
Indrivningsmetoder 
Efter att ha klarlagt gäldenärens betalningsförmåga och den ändamålsenliga indrivningsmetoden för medlen får Tullen 
9) för publicering ge uppgifter om namnet på gäldenären och någon annan som ansvarar för betalningen av tull, dennes firma och företags- och organisationsnummer och den hemkommun som Tullen känner till, om inte något annat följer av 24 § 1 mom. 31 punkten i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) eller 36 § 1 mom. i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009), samt uppgifter om den obetalda tullräkningens skatteslag och belopp inklusive dröjsmålspåföljderna, 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
57. 
Lag 
om ändring av 16 § i lagen om behandling av personuppgifter inom Tullen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om behandling av personuppgifter inom Tullen (650/2019) 16 § 1 mom. 9 punkten som följer: 
16 § 
Tullens rätt att få uppgifter ur vissa register och informationssystem 
Utöver vad som föreskrivs annanstans i lag har Tullen trots sekretessbestämmelserna rätt att ur vissa register genom en teknisk anslutning eller som en datamängd få information för att utföra sina uppgifter och föra sina personregister, på det sätt som avtalas om tillvägagångssättet med den personuppgiftsansvarige, enligt följande: 
9) sådana uppgifter som avses i 13–17 § i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009) för tullövervakning, skattekontroll, beskattning, indrivning och tullbrottsbekämpning, 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
58. 
Lag 
om ändring av 4 § i religionsfrihetslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i religionsfrihetslagen (453/2003) 4 §, sådan den lyder delvis ändrad i lag 1450/2009, som följer: 
4 § 
Förfarandet vid inträde i och utträde ur ett samfund 
Den som önskar inträda som medlem i ett religionssamfund ska meddela samfundet detta. 
Den som önskar utträda ur ett religionssamfund ska skriftligen anmäla sitt utträde till religionssamfundet eller till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Utträdet anses ha skett den dag när samfundet eller Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata tog emot anmälan om utträdet. 
Religionssamfundet ska omedelbart till det befolkningsdatasystem som avses i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas (661/2009) anmäla dem som antagits som medlemmar av samfundet och dem som till samfundet lämnat en anmälan om utträde. Anmälan ska innehålla personens fullständiga namn, födelsetid eller personbeteckning samt dagen för inträdet eller utträdet. Anmälan till befolkningsdatasystemet kan göras skriftligt eller via datakommunikation eller i annan maskinläsbar form. 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska utan dröjsmål registrera uppgiften om inträdet i eller utträdet ur religionssamfundet i befolkningsdatasystemet och lämna en bekräftelse på utträdet ur religionssamfundet till den som utträtt. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska utan dröjsmål informera religionssamfundet om de personer som har lämnat en anmälan om utträde till myndigheten i fråga. 
De uppgifter som i denna paragraf föreskrivs för Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata sköts i landskapet Åland av Statens ämbetsverk på Åland. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
59. 
Lag 
om ändring av 74 § i lagen om ortodoxa kyrkan 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om ortodoxa kyrkan (985/2006) 74 § 1 mom. som följer: 
74 § 
Utlämnande av uppgifter 
Bestämmelser om utlämnande av uppgifter ur kyrkböckerna och om sökande av ändring i en församlingsmyndighets beslut om utlämnande av uppgifter ur kyrkböckerna finns i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009). 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
60. 
Lag 
om ändring av 20 § i lagen om nationella studie- och examensregister 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om nationella studie- och examensregister (884/2017) 20 §, sådan den lyder i lag (568/2019), som följer: 
20 § 
Datakällor för antagningsregistret 
De som är gemensamt personuppgiftsansvariga för antagningsregistret har rätt att, utöver de uppgifter som sökanden har uppgett, trots sekretessbestämmelserna, få sådana uppgifter som avses i 19 § 1 och 5 mom. ur studentexamensregistret och från Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, arbets- och näringsmyndigheterna, anordnarna av grundläggande utbildning och påbyggnadsundervisning, universiteten, yrkeshögskolorna, anordnarna av yrkesutbildning och gymnasieutbildning samt ur sådana gemensamma register för två eller flera högskolor som har skapats för antagningen av studerande. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
61. 
Lag 
om ändring av 21 § i gymnasielagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i gymnasielagen (714/2018) 21 § 2 mom. 1 punkten som följer: 
21 § 
Förutsättningar för antagning som studerande 
En förutsättning för antagning som studerande till utbildning som förbereder för gymnasieutbildning är förutom vad som föreskrivs i 1 mom. att 
1) sökanden är en sådan invandrare som avses i lagen om främjande av integration (1386/2010) eller hans eller hennes modersmål är något annat än finska, svenska eller samiska enligt det befolkningsdatasystem som avses i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009), 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
62. 
Lag 
om ändring av 48 § i skoltlagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i skoltlagen (253/1995) 48 § 2 mom. som följer: 
48 § 
Förtroendemannaval 
Röstberättigade är de skoltar som är myndiga och bor inom Enare kommun samt deras makar. Valnämnden gör upp en förteckning över de röstberättigade. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, församlingen och delegationen för sameärenden ska vid behov bistå vid uppgörandet av vallängden genom att lämna nödvändiga uppgifter. Alla skoltar som bor inom Enare kommun och deras makar har rätt att granska vallängden. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
63. 
Lag 
om ändring av 6 § i lagen om ett fastighetsdatasystem och anslutande informationstjänster 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om ett fastighetsdatasystem och anslutande informationstjänster (453/2002) 6 § 2 mom., sådant det lyder i lag 103/2019, som följer: 
6 § 
Utlämnande av uppgifter som informationstjänst och begränsning av behandling 
Utdrag, intyg, bevis och andra utskrifter samt i 1 mom. avsedda kopior kan ges av kommuner, Lantmäteriverket, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, i landskapet Åland av Statens ämbetsverk på Åland, samt med stöd av beslut som Lantmäteriverket meddelat även av andra myndigheter som har en teknisk anslutning till fastighetsdatasystemet. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
64. 
Lag 
om ändring av 31 och 42 c § i lagen om stark autentisering och betrodda elektroniska tjänster 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om stark autentisering och betrodda elektroniska tjänster (617/2009) 31 § 1 mom. och 42 c §, sådana de lyder, 31 § 1 mom. i lag 1009/2018 och 42 c § i lag 533/2016, som följer: 
31 § 
Inspektionsberättelse 
En leverantör av identifieringstjänster och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska över bedömningen av överensstämmelse låta utarbeta en inspektionsberättelse som lämnas in till Transport- och kommunikationsverket. 
42 c § 
Uppgifter som ankommer på Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska upprätthålla den nationella nod som avses i 30 § 1 mom. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
65. 
Lag 
om ändring av 38 § i postlagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i postlagen (415/2011) 38 § 2 mom. som följer: 
38 § 
Adressregister 
I adressregistret registreras utöver adressaternas namn- och adressuppgifter personbeteckning samt andra uppgifter som är nödvändiga för säkerställandet av försändelsernas frambefordran och adressaternas rättigheter. Den som tillhandahåller samhällsomfattande tjänster har för bedrivande av postverksamhet, för säkerställande av att försändelserna kommer fram och för att trygga adressaternas rättigheter rätt att från befolkningsdatasystemet få uppgifter om personbeteckningar och ändringar i dem, för- och efternamn, ändringar i dem och tidpunkten för ändringen, adressuppgifter för personer som fötts och flyttat till landet samt för personer som finns i adressregistret utan adress, uppgifter om födda och avlidna personer, om adressaternas modersmål samt om adresser som uppstår genom planläggning och utveckling av adresserna i glesbygden och om ändringar i dem, koordinater för byggnader, byggnads- och fastighetsbeteckningar, byggnadsklassificering och ändringar i byggnads- och fastighetsuppgifterna och tidpunkten för ändringarna. Rätten att få uppgifter gäller alla ovan nämnda uppgifter om personer som registrerats i befolkningsdatasystemet, med undantag av personer som har en gällande spärrmarkering enligt lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009). 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
66. 
Lag 
om ändring av 231 § i lagen om transportservice 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om transportservice (320/2017) 231 § 3 mom., sådant det lyder i lag 301/2018, som följer: 
231 § 
Begränsning av rätten att lämna ut uppgifter ur trafik- och transportregistret 
Bestämmelser om behandling av uppgifter som omfattas av spärrmarkering finns i 36 och 37 § i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009). När spärrmarkeringar överförs till trafik- och transportregistret, ska begränsningen för utlämnande av uppgifter utsträckas till att också omfatta fysiska personers namn. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
67. 
Lag 
om ändring av 93 § i lagen om civiltjänstlagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i civiltjänstlagen (1446/2007) 93 § 1 mom. 1 punkten, sådan den lyder i lag 940/2013, som följer: 
93 § 
Utomstående informationskällor 
Civiltjänstcentralen har rätt att trots sekretessbestämmelserna för civiltjänstregistret få uppgifter för utförandet av dess i lag bestämda uppgifter enligt följande: 
1) i 13 § 1 mom. 1–3, 5, 11, 14, 19 och 20 punkten i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009) avsedda uppgifter för ordnande av civiltjänsten och övervakningen av civiltjänstgörarna, 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
68. 
Lag 
om ändring av 87 § i lagen om främjande av integration 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om främjande av integration (1386/2010) 87 § 1 mom., sådant det lyder i lag 320/2016, som följer: 
87 § 
Rätt att få uppgifter 
Arbets- och näringsministeriet, regionförvaltningsverk, närings-, trafik- och miljöcentraler, utvecklings- och förvaltningscentret, arbets- och näringsbyråer, kommunala myndigheter, Folkpensionsanstalten och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har trots sekretessbestämmelserna rätt att av varandra, Migrationsverket, förläggningar och flyktingslussar, dem som tillhandahåller åtgärder och tjänster som stöder integration och företrädare som förordnats för barn utan vårdnadshavare avgiftsfritt få den information som är nödvändig för att utföra uppgifterna enligt 2, 5 och 6 kap. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
69. 
Lag 
om ändring av 12 e § i lagen om Folkpensionsanstalten 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om Folkpensionsanstalten (731/2001) 12 e § 1 mom., sådant det lyder i lag 1255/2011, som följer: 
12 e § 
Servicefonden 
Ur servicefonden betalas de kostnader som Folkpensionsanstalten orsakas av skötseln av uppgifter enligt lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården (159/2007) och lagen om elektroniska recept (61/2007). Ur servicefonden kan dessutom betalas de kostnader Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata orsakas av de certifikattjänster den producerar i enlighet med de lagarna. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
70. 
Lag 
om ändring av lagen om fastställande av transsexuella personers könstillhörighet 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om fastställande av transsexuella personers könstillhörighet (563/2002) det inledande stycket i 1 § 1 mom., 1 § 2 mom. samt 2 a och 3 §, 
sådana de lyder, det inledande stycket i 1 § 1 mom., 1 § 2 mom. och 2 a § i lag 252/2016 samt 3 § i lag 1400/2015, som följer: 
1 § 
Villkoren för att fastställa könstillhörigheten 
Det fastställs att en person har en annan könstillhörighet än den som antecknats för honom eller henne i befolkningsdatasystemet enligt lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009), om personen i fråga 
Om personen i fråga lever i ett registrerat partnerskap är ett ytterligare villkor för att fastställa könstillhörigheten att den andra parten i partnerskapet har meddelat Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata att han eller hon samtycker till att det registrerade partnerskapet omvandlas till äktenskap. 
2 a § 
Meddelande till maken 
När könstillhörigheten för en gift person fastställs, ska Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata sända ett meddelande om fastställandet till personens make. 
3 § 
Myndigheter 
Könstillhörigheten fastställs på grundval av sökandens egenhändigt undertecknade ansökan av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. När Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har fastställt sökandens könstillhörighet enligt 1 §, ska myndigheten i fråga omedelbart införa fastställelsen i befolkningsdatasystemet. 
Bestämmelserna om Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata i 1 mom. gäller i landskapet Åland Statens ämbetsverk på Åland. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
71. 
Lag 
om ändring av 14 kap. 3 c § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) 14 kap. 3 c § 2 mom., sådant det lyder i lag 1217/2005, som följer: 
14 kap. 
Särskilda bestämmelser 
3 c § 
Uppbörd av kommunernas finansieringsandel 
Som hemkommun för en mottagare av arbetsmarknadsstöd betraktas den kommun som den dag för utbetalning av arbetsmarknadsstödet som nämns i 3 a § 1 mom. är antecknad som mottagarens hemkommun i det befolkningsdatasystem som avses i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009). 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
72. 
Lag 
ändring av lagen om elektroniska recept 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om elektroniska recept (61/2007) 7 § 2 mom., 24 § 1 mom., 25 § och 28 § 2 mom., sådana de lyder, 7 § 2 mom. och 24 § 1 mom. i lag 982/2010, 25 § i lag 251/2014 och 28 § 2 mom. i lag 1229/2010, som följer: 
7 § 
Signering av recept 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata svarar för certifikattjänsten på det sätt som föreskrivs i 14 § i lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården (159/2007). Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet utfärdas närmare bestämmelser om certifieringen av att den som gjort upp receptet har rätt att förskriva läkemedel och om genomförandet av certifikattjänsten. Social- och hälsovårdsministeriet ska innan förordningen utfärdas höra Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata till den del det gäller uppgifter som myndigheten i fråga ska sköta. 
24 § 
Styrning, uppföljning och övervakning 
Social- och hälsovårdsministeriet svarar för den allmänna planeringen, styrningen och övervakningen av elektroniska recept samt av anordnande och genomförande av de informationssystemtjänster på riksnivå som avses i denna lag. Den allmänna styrningen och övervakningen av den certifikattjänst som avses i 14 § i lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården och som sköts av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata hör likväl gemensamt till social- och hälsovårdsministeriets och finansministeriets uppgifter. 
25 § 
Avgifter 
För lagring av elektroniska recept och expedieringsuppgifterna om dem, för certifiering enligt denna lag samt för användning av uppgifterna i receptcentret, receptarkivet och läkemedelsdatabasen tas det ut en avgift som motsvarar kostnaderna för serviceproduktionen. Avgiften ska dessutom trygga likviditeten för Folkpensionsanstaltens servicefond. Avgiften tas ut av Folkpensionsanstalten. Avgifter som hänför sig till den kommunala hälso- och sjukvården tas ut enligt sjukvårdsdistrikt hos samkommunen för sjukvårdsdistriktet. De avgifter som Folkpensionsanstalten tar ut bestäms trots 10 § i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet så att de motsvarar beloppet av kostnaderna för skötseln av tjänsterna. Bestämmelser om avgifter som tas ut för prestationer som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata tillhandahåller enligt 14 § i lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården finns i lagen om grunderna för avgifter till staten och i bestämmelser som utfärdats med stöd av den. 
Folkpensionsanstalten och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska årligen lämna social- och hälsovårdsministeriet en utredning över det föregående årets kostnader och de faktorer som påverkat kostnaderna samt en bedömning av de totalkostnader som ligger till grund för användningsavgifterna för det följande året. 
28 § 
Övergångsbestämmelse 
Avgifter enligt 25 § börjar tas ut hos apotek från och med den 1 januari 2012, hos kommunala och statliga verksamhetsenheter för hälso- och sjukvård från och med den 1 januari 2013 och hos verksamhetsenheter för privat hälso- och sjukvård från och med den 1 januari 2014. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata kan dock för prestationer som den tillhandahållit i enlighet med 14 § i lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården ta ut avgifter som motsvarar kostnaderna för tillhandahållandet av service hos Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården tills tillhandahållarna av hälso- och sjukvårdstjänster börjar betala avgifter enligt 25 § i denna lag till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
73. 
Lag 
om ändring av lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården (159/2007) 2 § 3 mom., 8 §, 14 § 3 och 4 mom., 20 § 1 och 4 mom., 22 § 1 och 2 mom. samt 
25 § 2 mom., 
sådana de lyder, 2 § 3 mom. i lag 539/2016, 8 § och 14 § 4 mom. i lag 981/2010, 14 § 3 mom. i lag 938/2019, 20 § 1 mom. och 25 § 2 mom. i lag 1227/2010 samt 20 § 4 mom. och 22 § 1 och 2 mom. i lag 250/2014, som följer: 
2 § 
Tillämpningsområde 
Om inte något annat följer av denna eller någon annan lag tillämpas på behandlingen av klientuppgifter vad som föreskrivs i lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992), nedan patientlagen, lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000), nedan klientlagen,personuppgiftslagen (523/1999), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003), lagen om stark autentisering och betrodda elektroniska tjänster (617/2009), lagen om befolkningsdatasystemet och det certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas (661/2009) och arkivlagen (831/1994) eller i bestämmelser som utfärdats med stöd av dem. Vid behandlingen av klientuppgifter och ordnande av tjänster och funktioner enligt denna lag ska dessutom iakttas vad som föreskrivs i språklagen (423/2003) och med stöd av den. Om det informationssystem där hälso- och sjukvårdens klient- och patientuppgifter behandlas utgör sådan utrustning för hälso- och sjukvård som avses i lagen om produkter och utrustning för hälso- och sjukvård (629/2010) tillämpas på informationssystemet även den lagen och kraven i enlighet med den. 
8 § 
Identifiering 
Vid elektronisk behandling av klientuppgifter ska klienten, tillhandahållaren av socialvårdstjänster och hälso- och sjukvårdstjänster, andra parter i behandlingen av klientuppgifter och deras företrädare samt de datatekniska enheterna identifieras på ett tillförlitligt sätt. Identifieringen av de personer som behandlar patientuppgifter, tillhandahållarna av tjänster, de datatekniska enheterna samt de riksomfattande informationssystemtjänsterna förutsätter verifiering. Närmare bestämmelser om de tekniska identifierings- och verifieringsmedlen kan utfärdas genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet. Social- och hälsovårdsministeriet ska innan förordningen utfärdas höra Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata till den del det gäller uppgifter som myndigheten i fråga enligt 14 § ska sköta. 
14 § 
Riksomfattande informationssystemtjänster 
Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata är certifikatutfärdare i enlighet med lagen om stark autentisering och betrodda elektroniska tjänster för yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården och annan personal inom social- och hälsovården, tillhandahållare av social- och hälsovårdstjänster samt organisationer som deltar i tillhandahållandet av dessa tjänster, deras personal och datatekniska enheter. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har rätt att för skötseln av dessa uppgifter av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården få den information som behövs för utfärdande och återkallande av certifikat, för certifikat, för det tekniska underlaget för certifikat och för sändande av certifikat, ur centralregistret över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som verket upprätthåller. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården har på motsvarande sätt rätt att för skötseln av sina lagstadgade uppgifter av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata få information om de certifikat som myndigheten utfärdat på ovannämnda grunder. 
Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården upprätthåller roll- och attributdatatjänsten och kodsystem med hjälp av vilka tillhandahållare av hälso- och sjukvårdstjänster, apotek, Folkpensionsanstalten och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata för användning och certifiering av de riksomfattande informationssystemtjänsterna ges information om rätten att vara verksam som yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården och om rätten att använda yrkesbeteckning samt om giltighetstiden för dessa rättigheter. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården har dessutom till uppgift att för Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas certifikattjänster tillhandahålla sakkunskap om verksamheten inom hälso- och sjukvården samt om idkande av näring och yrkesutövning. 
20 § 
Styrning, övervakning och uppföljning 
Den allmänna planeringen, styrningen och övervakningen av den elektroniska behandlingen av klientuppgifter inom social- och hälsovården och informationsadministrationen i anslutning därtill samt beslutsfattandet angående totalfinansieringen av betydande informationshanteringsprojekt hör till social- och hälsovårdsministeriets uppgifter. Den allmänna styrningen och övervakningen av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas certifikattjänst hör likväl gemensamt till social- och hälsovårdsministeriets och finansministeriets uppgifter. 
Tillhandahållare av socialvårdstjänster och av hälso- och sjukvårdstjänster, Folkpensionsanstalten, Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska följa och övervaka att det dataskydd och den datasäkerhet som hänför sig till deras service förverkligas. Om någon har behandlat klientuppgifter i strid med lagen, ska den behöriga tillhandahållaren av tjänster samt Folkpensionsanstalten på eget initiativ vidta behövliga åtgärder. För uppföljningen och övervakningen har tillhandahållaren av tjänster rätt att få logguppgifter för sina egna patientregister från Folkpensionsanstalten samt logguppgifter i anslutning till behandlingen av uppgifter i patientens informationshanteringstjänst som avses i 14 a §, till den del som anställda hos tillhandahållaren har haft åtkomst till och behandlat uppgifter i patientens informationshanteringstjänst. 
22 § 
Avgifter 
Användningen av de riksomfattande informationssystemtjänster som avses i 14 § och som administreras av Folkpensionsanstalten och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata är avgiftsbelagd för tillhandahållare av tjänster. Den kommunala social- och hälsovårdens avgifter tas ut per sjukvårdsdistrikt hos samkommunen för sjukvårdsdistriktet. De avgifter som Folkpensionsanstalten tar ut bestäms trots 10 § i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet så att de motsvarar beloppet av kostnaderna för skötseln av tjänsterna. Avgifterna ska dessutom trygga likviditeten för Folkpensionsanstaltens servicefond. De avgifter som tas ut för prestationer som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata bestäms i lagen om grunderna för avgifter till staten och med stöd av den. 
Folkpensionsanstalten och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska årligen lämna social- och hälsovårdsministeriet en utredning över det föregående årets kostnader och de faktorer som påverkat kostnaderna samt en bedömning av de totalkostnader som ligger till grund för användningsavgifterna för det följande året. 
25 § 
Övergångsbestämmelser 
Avgifter enligt 22 § börjar tas ut hos tillhandahållare av offentliga hälso- och sjukvårdstjänster från och med den 1 januari 2014 och hos tillhandahållare av privata hälso- och sjukvårdstjänster från och med den 1 januari 2015. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata kan dock för prestationer som den tillhandahållit i enlighet med 14 § ta ut avgifter som motsvarar kostnaderna för tillhandahållandet av service hos Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården tills tillhandahållarna av hälso- och sjukvårdstjänster börjar betala avgifter enligt 22 § till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
74. 
Lag 
om ändring av 22 § i barnskyddslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i barnskyddslagen (417/2007) 22 § 2 och 3 mom. som följer: 
22 § 
Förordnande av intressebevakare som ställföreträdare för vårdnadshavaren 
Ansökan om förordnande av intressebevakare kan göras av den i lagen om förmyndarverksamhet (442/1999) avsedda förmyndarmyndigheten, av det organ som ansvarar för socialvården eller av vårdnadshavaren själv. 
Intressebevakaren förordnas av domstol. Också förmyndarmyndigheten kan förordna en intressebevakare, om vårdnadshavaren och det organ som ansvarar för socialvården tillsammans ansöker om det. På förordnande av intressebevakare tillämpas vad som i lagen om förmyndarverksamhet eller i någon annan lag föreskrivs om förordnande av en ställföreträdare för intressebevakaren. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
75. 
Lag 
om ändring av 85 § i folkpensionslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i folkpensionslagen (568/2007) 85 § 1 mom. 1 punkten, sådan den lyder i lag 84/2016, som följer: 
85 § 
Uppgifter av myndigheter samt pensions- och försäkringsanstalter 
För skötseln av de förmåner som Folkpensionsanstalten ålagts att verkställa har den utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att 
1) av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och i landskapet Åland av Statens ämbetsverk på Åland få de nödvändiga uppgifter som nämns i 13 § 1 mom. 1–17 och 20–22 punkten i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009) samt ändringar i uppgifterna, 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
76. 
Lag 
om ändring av 22 § i lagen om tillämpning av Europeiska unionens lagstiftning om samordning av de sociala trygghetssystemen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om tillämpning av Europeiska unionens lagstiftning om samordning av de sociala trygghetssystemen (352/2010) 22 § 1 mom. som följer: 
22 § 
Uppgifter ur befolkningsdatasystemet 
För verksamheten vid kontaktpunkten har Folkpensionsanstalten rätt att trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i rätten till information få de uppgifter som avses i 13 § 1 mom. i lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009) och tillägg, ändringar och korrigeringar till dem, med undantag av de uppgifter som avses i 11, 15 och 17–20 punkten i 1 mom. i den nämnda paragrafen samt andra kontaktuppgifter enligt 22 punkten samt yrke. Dessutom har Folkpensionsanstalten rätt att få de uppgifter som avses i 17 § 1 mom. 1 och 3 punkten i den nämnda lagen och tillägg, ändringar och korrigeringar till dem. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
77. 
Lag 
om ändring av 21 § i lagen om vikariehjälp för renskötare 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om vikariehjälp för renskötare (1238/2014) 21 § som följer: 
21 § 
Rätt att få uppgifter 
På LPA:s begäran är ett renbeteslag, en renvärd, en renvärds ställföreträdare, skattemyndigheten, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, Landsbygdsverket, Pensionsskyddscentralen samt pensionsstiftelser och andra pensionsanstalter skyldiga att oberoende av sekretessbestämmelserna avgiftsfritt lämna ut uppgifter som de förfogar över och som gäller en renskötares eller serviceproducents företagsverksamhet eller de pensioner som beviljats renskötaren samt andra uppgifter som är nödvändiga för att ett ärende som behandlas ska kunna avgöras, för att åtgärder i ärendet ska kunna genomföras eller för att uppgifter som lämnats till LPA för verkställigheten av denna lag ska kunna kontrolleras. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
78. 
Lag 
om ändring av 2 § i lagen om klienthandlingar inom socialvården 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om klienthandlingar inom socialvården (254/2015) 2 § 2 och 3 mom. som följer: 
2 § 
Tillämpningsområde 
Denna lag tillämpas på behandlingen av sådana klientuppgifter inom socialvården som avses i personuppgiftslagen (523/1999) inom såväl den offentliga som den privata socialvården. (Nytt 2 mom.) 
På behandlingen av klientuppgifter tillämpas även bestämmelserna i lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården (159/2007), nedan lagen om klientuppgifter, lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000), nedan klientlagen, lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), nedan offentlighetslagen, förvaltningslagen (434/2003), personuppgiftslagen, lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003), lagen om stark autentisering och betrodda elektroniska tjänster (617/2009), lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009), arkivlagen (831/1994) och lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992). 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
79. 
Lag 
om ändring av 147 § i markanvändnings- och bygglagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i markanvändnings- och bygglagen (132/1999) 147 § som följer: 
147 § 
Statistik över byggandet 
När tillstånd söks för byggande eller för reparation, ändring eller rivning av en byggnad ska sökanden till ansökan foga de uppgifter som kommunen med stöd av lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009) ska anmäla till befolkningsdatasystemet. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
80. 
Lag 
om upphävande av en lag om ändring av 2 § i samiska språklagen 
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 § 
Genom denna lag upphävs lagen om ändring av 2 § i samiska språklagen (780/2019)
2 § 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
81. 
Lag 
om ändring av 2 § i samiska språklagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i samiska språklagen (1086/2003) 2 § 1 mom. 7 punkten, sådan den lyder i lag /, som följer: 
2 § 
Lagens tillämpningsområde 
De myndigheter som denna lag tillämpas på är 
7) Utsökningsverket, Skatteförvaltningen, Folkpensionsanstalten, Lantmäteriverket, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt, 
Denna lag träder i kraft den 1 december 2020. 
Utskottets förslag till uttalande
Riksdagen förutsätter att regeringen ser till att Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata kan tillhandahålla tjänster av hög kvalitet i hela landet med hänsyn till bland annat behoven av personliga besök på myndigheten, bristande tillgång till it-utrustning och brister i it-kunskaperna hos en del av befolkningen, nedsatt funktionsförmåga till följd av hög ålder eller sjukdom, vilket försvårar kontakterna med myndigheten, och tillgången till språktjänster på båda nationalspråken och på samiska samt anknytande behov. 
Helsingfors 23.10.2019 
I den avgörande behandlingen deltog
ordförande
Riikka
Purra
saf
vice ordförande
Mari-Leena
Talvitie
saml
medlem
Tiina
Elo
gröna
medlem
Jussi
Halla-aho
saf
medlem
Hanna
Huttunen
cent
medlem
Anna-Kaisa
Ikonen
saml
medlem
Mikko
Kärnä
cent
medlem
Aki
Lindén
sd
medlem
Mats
Löfström
sv
medlem
Mauri
Peltokangas
saf
medlem
Juha
Pylväs
cent
medlem
Piritta
Rantanen
sd
medlem
Matti
Semi
vänst
medlem
Heidi
Viljanen
sd
medlem
Ben
Zyskowicz
saml
ersättare
Mari
Rantanen
saf.
Sekreterare var
plenarråd
Henri
Helo.
Senast publicerat 15.11.2019 11:33