Allmänt

Utskottet konstaterar att syftet med propositionen är att göra bestämmelserna och tillsynen smidigare och att samtidigt upprätthålla en god fodersäkerhetsnivå. Omvärlden gör att livsmedelskedjan är stadd i ständig förändring, vilket ställer både aktörerna i foderbranschen och tillsynsmyndigheterna inför nya utmaningar. Ett annat syfte med en ny foderlag är att göra lagen mer tillgänglig. Därför omstruktureras innehållet, som är splittrat till följd av de många tidigare ändringarna. Samtidigt uppdateras foderlagstiftningen så att den motsvarar den gällande EU-lagstiftningen och omformas bestämmelserna för att motsvara upplägget i den övriga lagstiftningen om livsmedelskedjan. Med samordnad och vidareutvecklad lagstiftning säkerställs det att fodren och den vägen också livsmedlen är säkra att använda i både hälsomässigt och ekonomiskt hänseende. Tydlig lagstiftning gör att verksamheten är säkrare för företagarna och förebygger osund konkurrens. Förtydligandena i lagen förbättrar verksamhetsförutsättningarna för foderbranschen i hela livsmedelskedjan. 

Vad beträffar tillsynen noterar utskottet att det i foderlagen tas in bestämmelser om nya kontrollförfaranden, bland annat inspektioner i lokaler som huvudsakligen används för boende, prov som tillsynsmyndigheten utan att identifiera sig får beställa på foder som erbjuds till försäljning genom distanskommunikation och nedläggning av en webbplats eller en del av den, om försäljning av lagstridigt foder inte kan förhindras på något annat sätt. Ett nytt tvångsmedel som införs är att registrering eller godkännande av en foderföretagare avbryts eller återkallas, om företagaren inte längre anses tillförlitlig och orsaken till att företagaren inte anses tillförlitlig är av väsentlig och allvarlig art och företagaren inte trots föreläggande från myndigheten har avhjälpt försummelsen. Till lagen fogas också ett nytt snabbt tvångsmedel, nämligen en påföljdsavgift inom foderkontrollen. Syftet med påföljdsavgiften är å ena sidan att förebygga verksamhet i strid med ett myndighetsföreläggande och å andra sidan att snabbt och effektivt förhindra att sådan verksamhet fortsätter. 

Utskottet konstaterar att avsikten är att foderlagen ska ändras 2021 så att den motsvarar EU:s förordning om foder som innehåller läkemedel, som börjar tillämpas den 28 januari 2022. Till dess tillämpas gällande bestämmelser. I den föreslagna lagen ändras inte bestämmelserna om foder som innehåller läkemedel. 

Utskottet anser det vara ytterst viktigt att ändringarna i tillsynen samt förtydligandena i lagstiftningen kan effektivisera tillsynen och på så sätt ytterligare öka livsmedelssäkerheten, banta ner byråkratin för företagarna och minska myndigheternas administrativa börda. 

Sammantaget sett anser utskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslagen, men med anmärkningarna och ändringsförslagen nedan. 

Särskilda frågor

Utskottet konstaterar att påföljdsavgiften är ett nytt administrativt tvångsmedel som enligt propositionen är avsett att vara ett snabbt och enkelt förfarande för att ingripa i försummelser när bevisningen är enkel och inte kräver mer omfattande utredning. Syftet med tvångsmedlet är explicit att ingripa i verksamhet som inte uppfyller kriterierna för foderlagsförseelse, det vill säga uppsåt eller grov oaktsamhet. När tillsynsmyndigheten bestämmer påföljden har den heller ingen möjlighet att bedöma kriterierna för oaktsamhet eller uppsåt på samma sätt som i mer omfattande överträdelseförfaranden. Utskottet noterar att tillsynsmyndigheten har prövningsrätt när den bestämmer avgiften och därför kan sänka beloppet eller avstå från att påföra avgiften, om omständigheterna talar för det. Dessutom understryker utskottet att en part har tillgång till normala rättsmedel och rätt att bli hörd innan avgiften påförs. 

Vidare framhåller utskottet att bestämmelsen om skadeståndsskyldighet materiellt sett motsvarar den gällande lagen. Samtidigt hänvisar utskottet till att det i Finland pågår en utredning som ska ta reda på om det är möjligt att inrätta en salmonellafond för svinköttsproduktion. Fonden skulle samverka med de nuvarande försäkringarna så att ersättningar som överskrider en viss övre gräns betalas ut från fonden i stället för från försäkringarna. Det är angeläget att Finland ställer in sig på att stödja fonden i enlighet med Europeiska unionens riktlinjer för statligt stöd. 

Det är av största vikt att bestämmelserna om foderföretagarnas tillförlitlighet inte innebär några extra restriktioner för foderföretagarna, utan det är fråga om att på normalt sätt sköta offentligrättsliga skyldigheter. Försummelse av de här skyldigheterna har också visat sig indikera eventuell försummelse av andra lagfästa skyldigheter. Med tanke på livsmedelssäkerheten, rättvis konkurrens inom fodersektorn och kampen mot den svarta sektorn är det enligt utskottet viktigt att företagen uppfyller sina skyldigheter gentemot konsumenter och andra aktörer, likaså övriga lagfästa skyldigheter. En företagare som försummar sina skyldigheter får en grundlös förmån i förhållande till andra företagare och skadar en rättvis konkurrens med sitt handlande. I propositionen är påföljder villkorade med att företagaren trots myndighetens föreläggande inte har avhjälpt sin försummelse. Företagaren ska under tre år före bedömningen upprepade gånger har visat uppenbar likgiltighet för att trygga fodersäkerheten eller konsumentsäkerheten eller under tre år före bedömningen upprepade gånger eller i betydande grad har försummat sina offentligrättsliga skyldigheter. Syftet med treårsperioden vid utredningen av tillförlitligheten är att peka på upprepad försummelse. Men det krävs inte att försummelsen ska ha pågått i tre år, utan kravet är att företagarens handlande undersöks för de tre år som föregår bedömningen. 

Utskottet konstaterar att de prover som tillsynsmyndigheten tar för tillsynen ska undersökas på Livsmedelsverket eller på ett officiellt laboratorium som utsetts av Livsmedelsverket. Godkända laboratorier för egenkontroll krävs för undersökning av de egenkontrollprov som förutsätts i foderlagen och som tas bland annat med tanke på salmonella. För att Livsmedelsverket ska kunna godkänna ett laboratorium för egenkontroll måste det uppfylla vissa standarder. På så sätt säkerställs det att laboratoriet är behörigt och har förutsättningar att tillhandahålla tillförlitliga analysresultat. Redan i flera år har betydelsen av egenkontroller betonats i livsmedelskedjan, och fokus i tillsynen har alltmer inriktats på egenkontroller. Därför är det viktigt att de undersökningar som ingår i den lagstadgade egenkontrollen utförs på ett tillförlitligt sätt och att också den som utövar tillsyn kan lita på att undersökningarna är korrekta och tillförlitliga och därmed använda resultaten i övervakningen. Kraven i lagstiftningen avser att säkerställa tillförlitliga undersökningar inom egenkontrollen och att införa samordnade krav på laboratorier för egenkontroll i hela livsmedelskedjan. 

I kapitlet om propositionens förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning (10) finns det ett avsnitt med rubriken ”Utlämnande av uppgifter och skydd för personuppgifter”. Där redogörs det för hur bestämmelserna om personuppgifter förhåller sig till EU:s allmänna dataskyddsförordning ((EU) 2016/679). Bland annat förhållandet till artikel 10 beskrivs närmare. Utskottet har fått information om att artikel 6.1 c i förordningen (rättslig förpliktelse som åvilar den personuppgiftsansvarige) är den rättsliga grunden för den behandling av personuppgifter som avses i lagförslaget. Artikeln tillåter en regleringsmarginal i enlighet med artikel 6.3. Lagförslaget innehåller särskilda bestämmelser som kompletterar dataskyddsförordningen och som dels gäller de uppgifter som ska behandlas i tillsynsregistret, dels tillgången till uppgifter och utlämnande av uppgifter. 

Det är enligt utskottet nödvändigt att, i synnerhet inledningsvis när lagen börjar tillämpas, satsa på rådgivning och vägledning för företagarna, och att samtidigt framhålla att påföljdsavgiften införs först senare. Utskottet anser det också vara ytterst viktigt att se till att de auktoriserade inspektörerna och de inspektörer vid närings-, trafik - och miljöcentralerna som utför foderkontroller (primärproduktion inom foderbranschen och marknadskontroll) får adekvat utbildning.