I det bostadsdatasystem som togs i bruk 2019 administreras uppgifter om ägande, pantsättning och andra rättigheter och begränsningar som gäller aktier i bostadsaktiebolag och ömsesidiga fastighetsaktiebolag. Systemet innehåller dessa uppgifter i fråga om bostadsaktiebolag som bildats den 1 januari 2019 och senare. Bolag som bildats före det ansluter sig till bostadsdatasystemet genom att föra över sina aktieböcker till Lantmäteriverket före utgången av 2023. Aktiegrupperna i de senare nämnda bolagen förs in i det aktielägenhetsregister som upprättats för registreringen i takt med att aktieförvärv sker eller när aktiegruppens ägare vill ansöka om registrering av sin äganderätt och avstå från aktiebrev i pappersform. Tidsfristen för överföring av alla aktiegrupper till aktielägenhetsregistret är tio år från överföringen av aktieboken. I propositionen föreslås inga ändringar i dessa grundläggande utgångspunkter. Däremot är syftet med propositionen att tillgodose vissa ändringsbehov som kommit fram i den praktiska bokföringsverksamheten. Avsikten är att säkerställa att uppgifterna om identifiering av aktiegruppen och om ägande, pantsättning och andra rättigheter som gäller aktier är enhetliga och tillförlitliga under hela bolagets livscykel. Dessutom föreslås det i propositionen att informationsinnehållet i bostadsdatasystemet utvidgas. Avsikten är särskilt att producera sådan information om bolagslån som tjänar syftet med ett positivt kreditupplysningsregister samt, i fråga om administrativa uppgifter om husbolag, information om underhåll och ändringsarbeten. Propositionen bidrar till genomförandet av Finlands program för hållbar tillväxt, som främjar konkurrenskraft, investeringar, en höjning av kompetensnivån samt forskning, utveckling och innovationer. Åtgärderna i programmet finansieras ur Europeiska unionens facilitet för återhämtning och resiliens (RRF), nedan faciliteten för återhämtning och resiliens. Förslagen i propositionen stöder således i enlighet med målen i statsminister Sanna Marins regeringsprogram en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar tillväxt samt genomför omedelbart skrivningen i regeringsprogrammet om att det elektroniska bostadsdatasystemet ska vidareutvecklas. Utskottet anser att propositionen är välkommen och behövs och tillstyrker lagförslaget med vissa mindre ändringar. 

Förslagen om hanteringen av aktiegruppers livscykel

De aktier som tillhör de bostadsaktiebolag och ömsesidiga fastighetsaktiebolag som hör till bostadsdatasystemet samt den besittningsrätt till en aktielägenhet som de medför uppkommer, enligt lagen om bostadsaktiebolag, genom registrering i handelsregistret när ett bolag bildas, vid emission och vid fusion eller delning, som aktier som ges som vederlag till det mottagande bolaget. Varje aktie i ett bostadsaktiebolag medför ensam för sig eller tillsammans med andra aktier rätt att besitta en aktielägenhet. Med aktielägenhet avses i lagen en lägenhet eller någon annan del av den byggnad eller fastighet som bolaget äger. I bostadsaktiebolagets bolagsordning ska det för varje aktielägenhet anges dess placering på fastigheten eller i byggnaden, lägenhetens nummer eller bokstavsbeteckning, lägenhetens yta beräknad enligt mätningsgrunder som är allmänt godtagna inom byggbranschen samt lägenhetens användningsändamål och antalet rum i lägenheten samt med angivande av aktiernas ordningsnummer vilken eller vilka aktier (aktiegrupp) som medför rätt att besitta vilken aktielägenhet. I ett ömsesidigt fastighetsaktiebolag medför varje aktie ensam för sig eller tillsammans med andra aktier rätt att besitta en lägenhet i bolagets byggnad som anges i bolagsordningen eller någon annan del av bolagets byggnad eller av en fastighet som bolaget besitter. I lagen finns inga uttryckliga bestämmelser om kraven på lägenhetsbeskrivningen i ömsesidiga fastighetsaktiebolag. I bostadsdatasystemets aktielägenhetsregister införs uppgifter om aktiegruppens ägande, pantsättning och övriga aktierelaterade rättigheter. När uppgifterna om en aktiegrupp ändras i handelsregistret måste det säkerställas att uppgifterna om ändringen med tillräcklig noggrannhet förmedlas till bostadsdatasystemet för att säkerställa omsättningen av aktierna och förvaltningen av säkerheter. Det innebär bland annat att panthavarens rättigheter tryggas vid förändringar i aktiegruppen. 

Den gällande lagen om bostadsaktiebolag innehåller inga bestämmelser om på vilket sätt ett beslut om ändring av bolagsordningen är bindande gentemot en tredje part, såsom innehavaren av en panträtt eller annan rättighet som gäller en aktie i bolaget. Enligt propositionen har det även utan en uttrycklig bestämmelse av hävd ansetts att bolagsstämmans beslutanderätt i fråga om ändring av bolagsordningen i princip enbart gäller bolagets interna rättsförhållanden och att man genom ett beslut av bolagsstämman inte kan försvaga en tredje parts rätt vad gäller aktier eller den besittningsrätt som de medför. Bestämmelser om registrering av rättigheter finns i lagen om ett bostadsdatasystem. Enligt den lagen ska den registreringsmyndighet som förvaltar aktielägenhetsregistret på tjänstens vägnar beakta de föreskrifter om aktiegrupperna enligt bolagsordningen som påverkar rätten att bestämma om aktier. I förarbetena till lagen om ett bostadsdatasystem konstateras det att om aktier som hör till en aktiegrupp har pantsatts kan aktiegruppen inte ändras ens med samtycke av alla aktieägare, och ett sådant beslut av bolagsstämman som avser ändring av bolagsordningen är därför ogiltigt eftersom det inkräktar på tredje parts rättigheter (RP 127/2018 rd, s. 60). 

Ägande, pantsättning eller andra rättigheter eller begränsningar som gäller en aktie antecknas i aktielägenhetsregistret efter ansökan hos eller anmälan till Lantmäteriverket. Lantmäteriverket kan alltså inte vidta åtgärder för att ändra en aktiegrupp som har antecknats i aktielägenhetsregistret eller rättigheter eller begränsningar som gäller en aktiegrupp på basis av en ändring av en bolagsordning. Enligt de bestämmelser som tillämpas på behandlingen av ansökan och anmälan ska myndigheten se till att ärendet utreds tillräckligt och på behörigt sätt samt vid behov uppmana sökanden att lägga fram bevis för det avgörande i fråga om en registrering eller anteckning som sökanden yrkar på. Dessa principer tillämpas vid registrering av förvärv samt ändring av anteckningarna om rättigheter som gäller aktier eller den besittningsrätt som aktier medför när ändringarna följer av en ändring av bolagsordningen. Ändringen av bolagsordningen träder i kraft genom att den registreras i handelsregistret. I samband med granskningen av bolagsordningen undersöker Patent- och registerstyrelsen inte vilka konsekvenser ändringarna i aktiegrupperna har för tredje mans rättigheter och förutsätter inte heller någon utredning om deras samtycke. Vid registreringen är det med andra ord fråga om att i efterhand granska förutsättningarna för en ändring av bolagsordningen med tanke på de rättsinnehavare som är införda i aktielägenhetsregistret. Också enligt nuvarande praxis kan en innehavare av panträtt eller annan rätt ge sitt samtycke till en ändring av bolagsordningen i efterhand. Det är dock i viss mån oklart hur en ogiltighetsförklaring av en ändring av bolagsordningen som konstaterats vid registreringen, eller i sista hand vid en separat rättegång, påverkar tillämpningen av andra ändringar av bolagsordningen och hur man ska förfara vid rättelse av en ändring som redan registrerats i handelsregistret. 

I propositionen föreslås bestämmelser om behandlingen i handelsregistret och aktielägenhetsregistret av sådana ändringar i bolagsordningen som påverkar aktiegrupperna i bostadsaktiebolag och ömsesidiga fastighetsaktiebolag och deras rätt att besitta aktielägenheter. Registreringen av en ändring av bolagsordningen som gäller aktier i handelsregistret och uppdateringen av registreringarna och anteckningarna i aktielägenhetsregistret så att de motsvarar bolagsordningen görs även i fortsättningen genom separata förfaranden. Skillnader mellan handelsregisteruppgifter och uppgifter om ägande och pantsättning av aktier ska undvikas genom att man förutsätter att bolagen försäkrar sig om att de rättsinnehavare som krävs för att uppdatera aktielägenhetsregistret har gett sitt samtycke redan då ändringen av bolagsordningen bereds. I fortsättningen förutsätter registreringen av en ändring av bolagsordningen dessutom att den som anmäler ändringen på bolagets vägnar försäkrar att bland annat den bestämmelse i förslaget till lag om bostadsaktiebolag som innehåller ovannämnda krav har iakttagits vid beslutet om ändring av bolagsordningen. I samband med registreringen av en ändring av bolagsordningen finns det fortfarande inget behov av att på tjänstens vägnar kontrollera att rättsinnehavarna har gett sitt samtycke. Avsikten är att säkerställa att bolagsstämmans beslut om ändring av bolagsordningen inte kränker en i aktielägenhetsregistret införd eller antecknad rättsinnehavares rätt. Dessutom syftar förslaget till att klargöra att ett sådant beslut är ogiltigt gentemot rättsinnehavaren. Det föreslås i lagen om bostadsaktiebolag en uttrycklig bestämmelse om att en tredje part har rätt att väcka talan för att få fastställt att bolagsstämmans beslut är utan verkan i förhållande till denna part. Det kommer i princip inte att finnas någon särskild tidsfrist för att väcka talan, men ett bolag kan få en tre månader lång tid för att väcka talan mot ett beslut att börja löpa genom att delge rättsinnehavaren ett stämmobeslut om ändringen som har fattats med stöd av samtycke. Inskrivningsmyndigheten antecknar i uppgifterna om aktiegrupperna sådana ändringar i bolagsordningen som påverkar aktiegrupperna eller den besittningsrätt som de medför. Uppdateringen av uppgifterna om det egentliga ägarobjektet i aktielägenhetsregistret kommer att ske efter att ändringen av bolagsordningen har registrerats genom en separat ansökan hos Lantmäteriverket. 

Den modell som föreslås i propositionen har kritiserats för att den inte ger samma skydd som aktiebrev i pappersform. Aktier i bolag som bildats före den 1 januari 2019 pantsätts så att aktiebrevet i pappersform överlämnas till panthavaren för förvaring. Sådana ändringar i bolagsordningen som påverkar de uppgifter som ska antecknas i aktiebrevet kan inte genomföras utan panthavarens medverkan. Kontrollen sker i sista hand när nya aktiebrev ska tryckas, vilket alltid förutsätter kontakt med panthavaren och pantsättarens medverkan. Det har föreslagits för utskottet att när en aktiegrupp omfattas av aktielägenhetsregistret ska myndigheterna kontrollera förutsättningarna för registrering innan ändringen av aktiegruppen antecknas och registreras i handelsregistret. Det kan göras exempelvis så att rättsinnehavarnas skriftliga samtycken fogas till anmälan om ändring av bolagsordningen. Ett annat alternativ är att myndigheterna direkt hos rättsinnehavarna kontrollerar att dessa samtycker. En sådan modell har också understötts med motiveringen att den föreslagna rätten att väcka talan i onödan kan belasta rättsväsendet , medan talan kan undvikas i myndighetsförfarandet. 

Enligt utredning till utskottet har man i samband med beredningen av lagförslaget bedömt alternativa modeller för hantering av förändringar i aktiegrupperna. Ett alternativ som togs upp var att registreringen av bolagsordningen och andra bolagsrättsliga ändringar som gäller aktier i handelsregistret förutsätter att förutsättningarna för registrering i aktielägenhetsregistret undersöks av Lantmäteriverket innan ändringen av bolagsordningen kan registreras i handelsregistret. Denna modell svarar i praktiken på den kritik som framförts, eftersom den heltäckande förhindrar skillnader i uppgifterna om aktier i handels- och aktielägenhetsregistret och eventuella oklarheter till följd av detta. Tillämpningen av modellen och genomförandet av de ändringar i informationssystemen som den förutsätter har dock bedömts vara förenade med osäkerhet och öppna frågor. Dessutom överskred kostnaderna och tidsplanen för genomförandet klart utgångspunkterna för den modell som föreslås i propositionen. Utskottet anser det viktigt att de föreslagna korrigerande åtgärderna kan vidtas så snabbt som möjligt för att undvika rättsförluster och oklarheter. Utskottet betonar att också aktieägarnas intressen förutsätter att de föreslagna ändringarna genomförs effektivt och att omfattande information om deras innehåll och konsekvenser ges i rätt tid. 

Dessutom har utskottet informerats om att verksamhetsmodellen för bolag som bildats före 2019 och som baserar sig på aktiebrev i pappersform inte har förorsakat betydande oklarheter eller rättsförluster, trots att en ändring av bolagsordningen som gäller aktiegrupper registreras i handelsregistret utan att rättsinnehavarnas samtycken utreds. Av de anmälningar om ändring av bolagsordningen som görs årligen gäller cirka 300–400 sådana situationer där aktiegrupperna ändras. När bostadsdatasystemet inrättades fick registreringarna i aktielägenhetsregistret i stor utsträckning samma rättsverkan som hanteringen av aktiebrev i pappersform. En anteckning i aktielägenhetsregistret kan i praktiken jämställas med innehav av aktiebrev. I ett system som baserar sig på aktiebrev har ändringen av bolagsordningen förutsatt panthavarens medverkan, eftersom aktiebrevet innehas av denne. På motsvarande sätt förutsätts rättsinnehavarens medverkan, i praktiken dennes uttryckliga samtycke, i det föreslagna nya förfarandet, för att en anteckning i aktielägenhetsregistret ska kunna ersättas med nya uppgifter om aktiegruppen. I propositionen föreslås uttryckliga bestämmelser om inhämtande av rättsinnehavarnas samtycke på förhand, om försäkran om inhämtande av samtycke samt om panthavarens rättsmedel i efterhand. Samtidigt ska uppgifter om ändringar i bolagsordningen utan dröjsmål införas i aktielägenhetsregistret och de rättigheter som införts i aktielägenhetsregistret uppdateras genom att behövliga samtycken visas upp innan nya rättigheter kan upplåtas. Utskottet anser utifrån inkommen utredning att propositionen inte behöver ändras till denna del. 

I de yttranden som utskottet fått fästes uppmärksamhet också vid 23 kap. 5 § i förslaget till lag om ändring av lagen om bostadsaktiebolag, enligt vilken rättsinnehavaren ska väcka talan inom tre månader från det att rättsinnehavaren har fått del av ett stämmobeslut som har fattats med stöd av rättsinnehavarens samtycke. Det väcker frågor om delgivning av ett beslut som har fattats med stöd av rättsinnehavarens samtycke, eftersom grunden för väckande av talan är att sakligt samtycke inte har inhämtats. Som svar på detta har det konstaterats att möjligheten att i efterhand förklara ett beslut om ändring av bolagsordningen ogiltigt kan leda till onödig osäkerhet. Därför föreslås det i lagen en bestämmelse enligt vilken bolaget kan inleda en tremånadersperiod för klander av bolagsstämmans beslut genom att på det sätt som föreskrivs om delgivning av stämning eller på något annat bevisbart sätt delge en rättsinnehavare ett beslut om ändring av bolagsordningen som fattats med stöd av rättsinnehavarens samtycke. Utgångspunkten är då att rättsinnehavarnas samtycke har inhämtats i enlighet med 6 kap. 22 § 5 mom. i lagförslaget. Om rättsinnehavarnas samtycke inte har inhämtats vid beredningen av ett beslut om ändring av bolagsordningen, börjar tidsfristen på tre månader inte löpa. För rättsinnehavaren är det oskäligt om denne inom en tidsfrist måste åberopa ogiltighet för ett stämmobeslut som har fattats utan eller mot dennes samtycke. På dessa grunder anser utskottet att den föreslagna bestämmelsen är ändamålsenlig och ser inget behov av att ändra lagförslaget till dessa delar. 

Ändringar som gäller utvidgning av informationsinnehållet

Som det konstateras ovan ingår utvecklingen av bostadsdatasystemet i Finlands program för hållbar tillväxt. Åtgärderna i programmet finansieras med medel ur EU:s facilitet för återhämtning och resiliens. Europeiska unionens råd har genom ett genomförandebeslut godkänt innehållet i projektet för utveckling av bostadsdatasystemet som en del av Finlands plan för återhämtning och resiliens. I beslutet konstateras det att syftet med åtgärden syftar till att förbättra konsumentskyddet på bostadsmarknaden och konkurrensen inom bostadssektorn samt att göra information om ekonomiskt och tekniskt skick och reparationsbehov för bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter tillgänglig. För närvarande finns det inget centralt register för bostadsbolagslån, utan uppgifterna förs endast in i bostadsbolagens bokföring. Utvecklingen av ett sådant informationssystem för bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter, som möjliggör en rättvisare behandling av konsumenter i kreditgivningssituationer, är ett viktigt villkor för inrättandet av ett positivt kreditregister. Dessutom stöder åtgärden utvecklingen av informationssystemet för bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter, för att samla in information om ekonomiskt och tekniskt skick och reparationsbehov. Avsikten är att information om bostadsbolagslån ska överföras till det positiva kreditupplysningsregistret, vilket ska bidra till att hantera privat överskuldsättning. Finland har förbundit sig att slutföra de olika faserna inom den tidsplan som anges i beslutet. Avsikten är att genomförandet i sin helhet ska slutföras senast den 30 juni 2026. 

Syftet med utvidgningen av bostadsdatasystemets informationsinnehåll är enligt propositionen att införa en verksamhetsmiljö där administrativa uppgifter om bolag strömmar mellan informationssystem som strukturerade och maskinläsbara data. Bostadsdatasystemets informationsinnehåll kompletteras, i fråga om administrativa uppgifter om bolagen, med information om underhålls- och ändringsarbeten samt med ekonomiska uppgifter som behövs för det positiva kreditupplysningsregistret. Uppgiftskategorierna och de övriga förfarandena i anslutning till dem uppfyller de villkor för vidareutvecklingen av bostadsdatasystemet som ställs i rådets genomförandebeslut. För att uppgifter om bolag ska kunna användas som maskinläsbara och strukturerade data krävs standardisering av uppgifterna och en skyldighet att ta standardiseringen i bruk. I propositionen föreslås det att bolagen åläggs att på ett enhetligt sätt lämna uppgifter om underhålls- och ändringsarbeten samt ekonomiska uppgifter till bostadsdatasystemet. För detta ges bolagen möjlighet använda ett gränssnitt, med hjälp av vilket uppgifter kan uppdateras direkt från det informationssystem som bolagsförvaltningen använder eller via Lantmäteriverkets e-tjänst. Uppgifterna används särskilt för förvaltning av det positiva kreditupplysningsregistret i fråga om ansvarsfördelningen i samband med bolagslån samt i de syften som avses i 2 § i bostadsdatalagen. 

Lagen om ett positivt kreditupplysningsregister trädde i kraft i augusti 2022. Avsikten är att utvidga informationsinnehållet med uppgifter om krediter som fördelas på bolagens aktiegrupper. Enligt propositionen ska uppgifterna samlas in hos kreditgivare och bolag och föras in i bostadsdatasystemet. I bostadsdatasystemet kombineras uppgifterna med ägaruppgifterna i aktielägenhetsregistret och lämnas till det positiva kreditupplysningsregistret. Enligt propositionen kommer de grundläggande uppgifterna om bolagslån direkt från kreditgivarna. Således är de uppgifter som lämnas till det positiva kreditupplysningsregistret inte enbart beroende av bolagens anmälningar. Som basuppgifter anger kreditgivarna bland annat det utnyttjade lånets belopp och användningsändamål. På basis av anmälningarna framgår det av bostadsdatasystemet huruvida bolaget tagit lån och huruvida det ska anmäla graderingen av delägarlånen till bostadsdatasystemet. Bolagen ska å sin sida anmäla hur delägarlånen fördelats till aktiegrupperna. 

Kreditgivarens skyldighet att lämna uppgifter om bolagslån till bostadsdatasystemet har kritiserats. Skyldigheten har ansetts vara kostnadsmässigt oskälig och tjänar inte kreditgivarnas informationsbehov. Det anses dock nödvändigt att samla uppgifterna om bolagslån i ett positivt kreditupplysningsregister. Enligt utredning till utskottet lämnar kreditinstituten redan nu månatliga uppgifter om företagskrediter till Finlands Bank och det finns särskilda förfaranden för detta. De uppgifter som lämnas till bostadsdatasystemet utgör endast en bråkdel av de uppgifter som lämnas till Finlands Bank. Uppgifterna till Finlands Bank är inte uppdelade utifrån om lånet är avsett för nybyggnad eller för ombyggnad. Lämnande av uppgifter förutsätter varken beräkningar eller annat motsvarande arbete som ökar kreditgivarnas administrativa börda. Utöver gränssnittstjänsten kan uppgifter lämnas via en e-tjänst som är avgiftsfri för kreditinstituten. Tack vare att kreditgivarna är uppgiftsskyldiga får man aktuell och tillförlitlig information om bolagslånen för det positiva kreditupplysningsregistrets behov. På samma sätt anmäler kreditgivarna uppgifter också till det positiva kreditupplysningsregistret. I den föreslagna modellen söks information där den uppstår. Uppgifterna om den kredit som bolaget lyfter uppstår i kreditinstitutets process. Ansvaret för aktiegrupperna uppstår i bolagens administrativa process. I bostadsdatasystemet kan de låneuppgifter som kreditgivarna uppgett slås samman med uppgifter om aktiegrupperna och ägandet av dem. På så sätt uppnås målet att det positiva kreditupplysningsregistret ska ge en helhetsbild av de kreditsökandes skulder. Följaktligen anser utskottet att propositionen inte behöver ändras till denna del. 

(14) I fråga om uppgifter om underhålls- och ändringsarbeten ska bolagen till bostadsdatasystemet anmäla de utförda och planerade arbetena i bolaget, om bolagsstyrelsen på grund av arbetenas betydelse ska lägga fram sådana skriftliga redogörelser för dem som avses i 6 kap. 3 § 2 mom. 2 och 3 punkten i lagen om bostadsaktiebolag. Dessutom ska bolagen anmäla till bostadsdatasystemet sådana underhålls- och ändringsarbeten som utförts av aktieägare och som avses i 7 kap. 28 § i lagen om bostadsaktiebolag. Anmälningsskyldigheten aktualiseras i samband med den årliga bolagsstämman. Dessutom har den som har rätt att få ett disponentintyg också rätt att begära att uppgifterna uppdateras i bostadsdatasystemet i stället för att ett disponentintyg lämnas. Uppgifterna om en aktieägares bolagslåneansvar ska uppdateras på begäran av aktieägaren, när aktiegrupperna förändras eller när aktieägaren betalat hela sin låneandel. Ett undantag utgör små bolag som har högst fem aktielägenheter och som inte har något lån att gradera till aktieägarna. Dessa bolag uppdaterar uppgifter om underhålls- och ändringsarbeten i bostadsdatasystemet på begäran i praktiken i situationer där man annars skulle ge ett disponentintyg. Om ett litet bolag har lån att gradera till aktieägarna och uppgifter om bolaget som ska lämnas till det positiva kreditupplysningsregistret, ska bolaget ändå hålla uppgifterna i bostadsdatasystemet uppdaterade. Skyldigheten att lämna uppgifter gäller inte heller till exempel privata investeraraktörer eller offentliga aktörer, som inte alls har för avsikt att göra besittningsobjekten föremål för sedvanlig omsättning. De är dock skyldiga att på begäran lämna uppgifter till bostadsdatasystemet. 

(15) I vissa yttranden har informationsinnehållet i bostadsdatasystemet kritiserats för att vara snävt, eftersom det endast omfattar en del av de uppgifter som ges genom disponentintyg. Vid omsättning av objekt ska förmedlingsrörelsen när uppdraget inleds och omedelbart före köpet inhämta och uppdatera många andra uppgifter än uppgifter om utförda och kommande underhålls- och ändringsarbeten, låneandelar samt bolagsvederlagens belopp. Utvidgningen av informationsinnehållet i bostadsdatasystemet undanröjer således inte behovet av att skaffa disponentintyg och inte heller det manuella arbete som hänför sig till hanteringen av den information som fås genom disponentintyget. Utskottet har konstaterat att bostadsdatasystemet utöver de ändringsarbeten som gjorts och de ändringar som kommer att göras redan innehåller uppgifter som ska uppges genom disponentintyg. Dessa uppgifter omfattar anteckningar om aktiegruppernas ägare, pantsättning och begränsningar samt uppgifterna i lägenhetsbeskrivningen. Dessutom kan användarna också erbjudas de uppgifter som finns i fastighetsdatasystemet, som också är ett system som förvaltas av Lantmäteriverket. Denna samlade information omfattar en betydande del av den information som normalt distribueras genom disponentintyg. Om de uppgifter som anges i disponentintyget behöver kontrolleras och uppdateras, kan detta ofta göras genom att man hämtar dem i bostadsdatasystemet. 

(16) Å andra sidan har utvidgningen av informationsinnehållet kritiserats, och det har betonats att bolagensskyldigheter att lämna information inte får utvidgas jämfört med nuläget. Utgångspunkten i propositionen är att bolagens skyldigheter att följa och dokumentera sin ekonomiska situation eller de underhålls- och ändringsarbeten som planeras och genomförs i bolaget inte utvidgas. Avsikten är att göra det möjligt att lagra information i maskinläsbar form och distribuera den så att den kan utnyttjas effektivare än tidigare. Exempelvis har utredning av underhållsbehovet redan länge varit en del av bostadsaktiebolagens förvaltning. Den förändring propositionen medför anknyter till att utredningen om underhållsbehovet blir strukturerad och maskinläsbar. I synnerhet skyldigheten att lämna uppgifter om underhålls- och ändringsarbeten i standardiserad form har dock kritiserats och det har framförts att det ska vara frivilligt för bolagen att föra in uppgifterna i bostadsdatasystemet. Till denna del hänvisas det i en inkommen utredning till Finlands plan för användningen av EU:s facilitet för återhämtning och resiliens och till rådets genomförandebeslut om planen. En verksamhetsmodell som baserar sig på frivillighet uppfyller inte förpliktelserna i genomförandebeslutet. Å andra sidan är det med tanke på aktieägare, omsättning av aktier och hantering av säkerheter skadligt att i ett offentligt register samla in uppgifter vars kvalitet kan variera från bolag till bolag eller till och med inom ett bolag över tid. Sådan information kan i praktiken inte användas vid produktionen av ovannämnda tjänster. 

(17) Som ett alternativ till frivilligt lämnande av uppgifter har det föreslagits att definitionen av anmälningsskyldiga bolag ändras så att bolagets anmälningsskyldighet fullgörs när bolaget har minst 30 aktielägenheter. Om ett bolag med högst 30 aktielägenheter har bolagslån, ska endast uppgifter om låneandelarna lämnas till Lantmäteriverket. I anslutning till detta förslag har det i utredning till utskottet konstaterats att det inte är motiverat att höja den nedre gränsen för anmälningsskyldigheten. Syftet med lagen om bostadsaktiebolag är att ordna bolagens förvaltning så att bolagets och delägarnas rättigheter och skyldigheter tillgodoses och är tydligt definierade. Avsikten är dessutom att säkerställa att delägarna får de tjänster de behöver. Det är inte motiverat att från det system som betjänar omsättningen av bostadsaktier och hanteringen av säkerheter utesluta aktieägare i bolag med högst 30 aktielägenheter. Också bolag som är mycket mindre än så har vanligen en professionell tjänsteleverantör. Struktureringen av underhålls- och ändringsarbetsuppgifterna och jämförbara uppgifter är dessutom sannolikt viktigare för en systematisk fastighetsförvaltning i små bolag än i stora bolag. Lämnandet av uppgifter i standardiserad form och behandlingen av dem i bostadsdatasystemet medför likaså fördelar också för aktieägarna i mindre bolag. Nedan behandlas propositionens konsekvenser för konkurrensen närmare. Utskottet anser därför inte att propositionen behöver ändras till dessa delar. 

Övrigt

(18) I de yttranden som utskottet fått betonas propositionens konsekvenser för konkurrensen. Det har framförts som en positiv sak att standardisering av uppgifter och lika möjligheter för alla aktörer att få tillgång till standardiserade uppgifter underlättar konkurrensutsättningen av tjänsteleverantörer, minskar kostnaderna för inhämtande av information och främjar konkurrensen inom de branscher som hänför sig till bostadsaktiebolagens verksamhet. Marknadsaktörerna bör erbjudas incitament att utifrån informationen i bostadsdatasystemet utveckla nya produkter och tjänster. Det förutsätter att myndigheterna inte börjar tillhandahålla tjänster på marknaden. Därför kan Lantmäteriverket endast ansvara för förvaltningen av bostadsdatasystemet och förmedlingen av informationen i det till olika aktörer på ett öppet och icke-diskriminerande sätt. Å andra sidan har propositionen kritiserats för att lämnandet av information i standardiserad form samt kostnaderna för informationssystemen och inrättandet av ett datalager kan bli en nästan omöjlig uppgift för vissa företag i fastighetsförvaltningsbranschen, och i synnerhet mindre aktörer har inte tillräcklig förhandlingskraft i förhållande till leverantörerna av informationssystem. Dessa faktorer bedöms kunna leda till företagsförvärv och koncentration inom branschen. 

(19) Enligt utredning till utskottet innebär standardiseringen och struktureringen av informationen utmaningar när det gäller uppgifterna om underhålls- och ändringsarbeten. Man kan dock inte dra slutsatsen att arbetstagarna i ett mindre disponentföretag har sämre IT-färdigheter än arbetstagarna i stora företag. Tillgången till jämförbara uppgifter anses säkra konkurrensen inom branschen, eftersom de uppgifter som behövs för disponentskapet enligt nuvarande praxis måste överföras manuellt från ett system till ett annat. Vid konkurrensutsättning av disponentsystemet och disponenttjänsterna innebär det transaktionskostnader som ofta direkt eller indirekt betalas av aktieägarna. När information fås från bostadsdatasystemet på lika villkor antas det underlätta tillträdet till branschen för nya leverantörer av informationssystem och därigenom öka konkurrensen inom branschen. Dessutom erbjuds i bostadsdatasystemet en avgiftsfri webbtjänst för de aktörer som inte har möjlighet att uppdatera uppgifterna via något annat system. 

(20) Avslutningsvis betonar utskottet vikten av att trygga aktieägarnas och konsumenternas intressen vid utvecklingen och genomförandet av bostadsdatasystemet. Vid utnyttjandet av bostadsdatasystemets tjänster tillgodoses aktieägarnas rättigheter och skyldigheter huvudsakligen genom bolagets verksamhet. Trots det bör man i den fortsatta utvecklingen av bostadsdatasystemet sträva efter att utöver bolagens och marknadsaktörernas behov också se till de enskilda aktieägares behov och intressen. Deras rättsskydd, rätt att få information, integritetsskydd och dataskydd ska tillgodoses i alla situationer. Den första fasen av ibruktagandet av bostadsdatasystemets tjänster är till väsentliga delar ännu pågående. Utskottet har uppmärksammats på att de tjänster som behövs för överföringen av aktieböckerna fortfarande är under arbete. Även om det från myndigheternas sida finns förutsättningar att fullt ut ta i bruk tjänsterna, behövs det fortfarande åtgärder av aktörer inom den privata sektorn för att informationssystemet ska generera de önskade samhälleliga fördelarna. Det gäller också de förändringar som propositionen medför. Utskottet betonar att det är myndigheternas uppgift att säkerställa att de informationssystem som hänför sig till de ändringar som föreslås i propositionen fungerar klanderfritt när lagstiftningen träder i kraft. Beredningen av åtgärder för att utvidga informationsinnehållet fortsätter fram till 2026. Före det måste de ändringar som behövs i bostadsdatasystemet och de anpassningar som krävs i den privata sektorns system kunna genomföras.