Allmänt

Syftet med propositionen är att möjliggöra dels ordnande av examensexport inom yrkesutbildningen på samordnade examensgrunder, dels samordning och kvalitetssäkring av exporten inom yrkesutbildningen. 

Utbildningsstyrelsen har i fem års tid, sedan 2017, gjort omfattande pilotförsök med utbildningsexport till länder utanför EU och EES. För försöken har Utbildningsstyrelsen för de utbildningsanordnare som fått försökstillstånd utfärdat separata examensgrunder som avviker från de nationella examensgrunderna. Enligt ett sakkunnigyttrande har de utbildningsanordnare som inte deltar i försöket visat ökat intresse för examensexport under hösten. Många utbildningsanordnare har gjort framsteg med sina kommersiella förhandlingar för att inleda examensexport i början av 2022. 

Utskottet anser att propositionen ger nya möjligheter att exportera finländsk utbildningskompetens. Den föreslagna ändringen gör det möjligt för alla utbildningsanordnare att komma in på marknaden för examensexport från och med ingången av nästa år. Syftet med reformen är att avvikelser från examensgrunderna för examensutbildning i länder utanför EU- och EES-området i framtiden ska utarbetas inom ramen för det normala arbetet med att upprätta och se över examensgrunder. 

Utskottet anser det vara viktigt att se till att Utbildningsstyrelsen har tillräckliga resurser för att sköta uppgifterna kring tillståndsförfarandet och avvikelserna från examensgrunderna. 

Sammantaget anser kulturutskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslagen i propositionen, men med följande anmärkningar och ändringsförslag. 

Möjligheten att avvika från examensgrunderna

För examensexport ska Utbildningsstyrelsen enligt propositionen tillsammans med kommissionen för examensexport utarbeta de avvikelser som ingår i grunderna för en examen jämfört med de examensgrunder som används i Finland. Det föreslagna förfarandet säkerställer att Utbildningsstyrelsen inte blir tvungen att behandla flera ansökningar om avvikelser som gäller samma examina och fatta separata beslut om dem. Utskottet anser att förfarandet är ändamålsenligt med tanke på Utbildningsstyrelsens resursanvändning. 

I examensgrunderna fastställer Utbildningsstyrelsen kraven på yrkesskicklighet och målen för kunnandet i examensdelarna och kan till nödvändiga delar avvika från andra än de centrala krav på yrkesskicklighet och mål för kunnandet som anges i examensgrunderna. Huruvida avvikelsen är nödvändig bedöms utifrån om kravet eller målet är kopplat till lagstiftningen, kulturen eller förhållandena i Finland eller motsvarande omständigheter på så sätt att avvikelsen är nödvändig i utbildning som genomförs som utbildningsexport till en annan kultur. 

Utbildningsstyrelsen bereder examensgrunderna tillsammans med företrädare för arbets- och näringslivet och arbetslivskommissionerna. Dessutom deltar kommissionen för examensexport i beredningen av de avvikelser som görs för examensexporten. Utskottet anser det vara viktigt att alla ovannämnda aktörer bidrar med sin sakkunskap till beredningen av examensgrunderna. Utbildningsstyrelsen har tillsammans med företrädarna för arbets- och näringslivet, arbetslivskommissionen och kommissionen för examensexport de bästa förutsättningarna och den kompetens som behövs för att bedöma avvikelser från examensgrunderna utan att det kunnande som är centralt med tanke på sysselsättning och fortsatta studier äventyras. 

De anordnare som deltagit i försöket med utbildningsexport har möjlighet att fortsätta med exporten till november 2022, och då kan dessa anordnare tillämpa de examensgrunder för examensexport som använts i försöket fram till denna tidpunkt. Detta är motiverat för att de redan pågående examensutbildningarna ska kunna slutföras utan att aktörerna inom försöket måste ansöka om ett beslut enligt den föreslagna lagen. 

Tillståndsförfarande

Enligt förslaget kräver tillämpningen av avvikelserna från examensgrunderna tillstånd för att man ska kunna försäkra sig om att anordnaren har tillräcklig kompetens för att tillämpa avvikelserna. Ansökningarna om att förutsättningarna för beviljande av tillstånd uppfylls bedöms från fall till fall. Beslut om beviljande av tillstånd fattas av Utbildningsstyrelsen. 

Utskottet anser att det föreslagna tillståndsförfarandet behövs. Det bidrar till att säkerställa utbildningens kvalitet och även de studerandes rättsskydd. Utbildningsanordnarens förutsättningar att tillämpa examensgrunderna bedöms i samband med beviljandet av anordnartillståndet, men förutsättningarna att tillämpa avvikelserna från grunderna bedöms i samband med det föreslagna tillståndsförfarandet. 

Utveckling av utbildningsexporten och globalt ansvar

Yrkesutbildningen har mycket att ge när det gäller att främja lärande globalt och utveckla ny exportverksamhet. Finlands utrikes- och utvecklingspolitiska linje i regeringsprogrammet betonar särskilt de afrikanska ländernas och befolkningens växande globala roll. För detta ändamål har man utarbetat en egen strategi för Afrika. Utbildning och kompetens spelar en viktig roll i strategin. En rapport som utrikesministeriet publicerade 2019 föreslog utbildning som ett av spetsmålen för utvecklingssamarbetet. 

Kulturutskottet har tidigare (KuUU 3/2021 rd) lyft fram utbildningens och lärandets viktiga betydelse som en del av Finlands utvecklingssamarbete. Genom utbildningsexporten kan Finland påverka kompetensutvecklingen i större utsträckning för att främja hållbar utveckling. Om vi vill att utbildningsexporten i större utsträckning ska ingå i utvecklingssamarbetet, är det viktigt att ytterligare bedöma de etiska principerna för utbildningsexporten och deras lämplighet för utvecklingssamarbetet. Det bör också noteras att utbildningsexporten omfattar ett brett fält av aktörer med olika mål. Kulturutskottet upprepar sin ståndpunkt i det ovannämnda utlåtandet om vikten av att de mänskliga rättigheterna respekteras och jämställdhet uppnås också inom utbildningssamarbetet och utbildningsexporten. 

Samlad utredning om utbildningsexport

Utskottet noterar att bestämmelserna om utbildningsexport har inkluderats i bestämmelserna om det nationella utbildningssystemet. Till skillnad från vårt offentligt finansierade och övervakade nationella utbildningssystem är utbildningsexport ekonomisk verksamhet på marknaden. Det är viktigt att bestämmelserna om utbildningsexport inte inverkar på det nationella utbildningssystemet, som varken på nationell nivå eller på EU-nivå betraktas som ekonomisk verksamhet. 

Utskottet anser att det är ytterst viktigt att göra en samlad utredning av läget och möjligheterna inom utbildningsexporten och av den samlade lagstiftning som ska tillämpas på utbildningsexporten med beaktande av å ena sidan utbildningens offentliga uppdrag och å andra sidan dess ekonomiska verksamhet.