Regeringen vill balansera upp statsfinanserna och genomföra besparingarna enligt regeringsprogrammet och föreslår därför temporära ändringar i universitetslagen och yrkeshögskolelagen. De innebär att de anslag som 2016—2019 anvisas för universitet och yrkeshögskolor inte höjs enligt den årliga förhöjningen i kostnadsnivån enligt universitetsindexet och yrkeshögskoleindexet. Utskottet understryker att frysningen av indexhöjningarna 2016 i stor utsträckning gäller hela utbildnings- och kulturväsendet till följd av motsvarande ändringar som föreslagits i kommunernas allmänna statsandelar och lagstiftningen om statsandelar för det berörda förvaltningsområdet. Förslagen är en i raden av uttrycken för det allvarliga ekonomiska läget i vårt land, särskilt för behovet att få balans i de offentliga finanserna.
Sammantaget anser utskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Kulturutskottet tillstyrker lagförslagen utan ändringar.
Grundlagsutskottets utlåtande
Grundlagsutskottet har lämnat utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om temporär ändring av 49 § i universitetslagen och 43 § i yrkeshögskolelagen (GrUU 10/2015 rd — RP 38/2015 rd). Det anser i sitt utlåtande att lagförslagen kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning. Men samtidigt understryker utskottet kraftigt att beredningen av propositionen innehåller allvarliga brister när det gäller konsekvensbedömningen. Därför anser grundlagsutskottet det vara nödvändigt att undervisnings- och kulturministeriet noga följer vilka effekter nedskärningarna i universitetens basfinansiering faktiskt har på universitetens verksamhet och möjligheter att utföra sina uppgifter. Det är särskilt viktigt att vara uppmärksam på hur den betydligt mindre basfinansieringen påverkar forskningens kvalitet och villkor samt nivån på och tillgången till forskningsbaserad undervisning.
Grundlagsutskottet påpekar med eftertryck att när regeringen lämnar propositioner som sänker nivån på grundlagstryggade rättigheter måste den beakta de olika åtgärdernas samlade verkan. Även om grundlagsutskottet i sina utlåtanden uttryckligen tar ställning till lagförslagens lagstiftningsordning är det fråga om en samlad bedömning när den lägsta nivån på de grundläggande fri- och rättigheterna bestäms, och då kan också andra åtgärder på samma område vara relevanta.
Konsekvenser av frysta indexhöjningar
Kulturutskottet påpekar att 49 § i universitetslagen även tidigare ändrats temporärt med tanke på balans i statsfinanserna och för att få utgiftsbesparingar. Det rör sig om åren 2012 (indexhalvering), 2013 (indexfrysning) och 2015 (indexhalvering som kompenseras med ett engångstillägg till anslaget). På samma sätt gjordes inte 2013 och 2014 de justeringar av priserna per enhet för yrkeshögskolorna som vanligen görs till följd av förändringar i kostnadsnivån, och år 2015 beaktades bara hälften av förändringen i yrkeshögskoleindexet. Nu föreslås en indexfrysning för hela valperioden, vilket således inte är en åtgärd av exceptionell natur, men dock en mer långtgående åtgärd.
Ändringen i indexen uppskattas bli 1,2 procent 2016, 1,4 procent 2017, 1,8 procent 2018 och 2,1 procent 2019. Konsekvenserna beror på den faktiska prisutvecklingen. År 2016 kommer indexfrysningens inverkan att vara 20,7 miljoner euro för universitetens del och 9,7 miljoner euro för yrkeshögskolornas del. Utskottet erfar att totaleffekten av förändringarna i kostnadsnivån enligt de två indexen kommer att vara cirka 109 miljoner euro för universiteten och cirka 52 miljoner euro för yrkeshögskolorna 2016—2019.
Utfrågade sakkunniga har påmint om att syftet med universitetsindexet och yrkershögskoleindexet har varit att se till att högskolornas resurser utvecklas i takt med inflationen och att de är förutsebara och stabila. Löftet om ett universitetsindex i samband med att universitetslagen stiftades var det som fick universitetsledningen och en stor del av de universitetsanställda att ställa sig positiva till universitetsreformen.
Utskottet hänvisar till sitt utlåtande om budgetpropositionen för 2016 och om statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna 2016—2019 (KuUU 3/2015 rd — RP 30/2015 rd —SRR 1/2015 rd). Kulturutskottet föreslår där för finansutskottet att det i samband med att den årliga budgeten utarbetas under denna valperiod görs en bedömning av om högskoleindexen kan återinföras. I detta betänkande vill utskottet på nytt understryka att såväl den ekonomiska aktiviteten som inflationen kan vara större än prognostiserat under regeringsperiodens sista år, och då kan högskolornas anslag släpa efter mer än vad som nu framställs när indexen fryses för hela valperioden. Därför vill utskottet ytterligare betona vikten av att följa indexfrysningens konsekvenser årligen.
Sparåtgärdernas samlade inverkan på högskolefältet
Propositionen innehåller en utförlig beskrivning av alla minskade utgifter i 2016 års budgetproposition i fråga om högskolorna. I budgetpropositionen är den statliga finansieringen av universitetsverksamheten 1 824 miljoner euro och av yrkeshögskoleverksamheten 858 miljoner euro. Sparbesluten innebär att universitetens medel minskar med 71 miljoner euro och yrkeshögskolornas med 35 miljoner euro 2016.
I samband med utfrågningen i utskottet har det framförts att finansieringen av högskolorna i dagens ekonomiska läge enbart ses som en utgiftspost, medan det egentligen är fråga om investeringar i framtiden. De samlade sparåtgärderna kommer att försvaga all högskoleverksamhet, också undervisningen. Sakkunniga som har hörts har som exempel framfört att nedskärningar på omkring 20 procent (ca 200 miljoner euro) gjordes redan under förra regeringsperioden när yrkeshögskolereformen genomfördes. Detta skedde genom färre nybörjarplatser, sänkta priser per enhet och indexfrysningar. Utvecklingen av yrkeshögskolornas basfinansiering har inte på flera år ens motsvarat förändringarna i kostnadsnivån.
Regeringen uppskattar i propositionen att högskolornas ekonomiska ställning utifrån bokslutsuppgifterna för 2014 sammantaget sett är god. Sparbesluten bedöms inte äventyra universitetens och yrkeshögskolornas skötsel av de lagstadgade uppgifterna och den långsiktiga utvecklingen av högskolornas verksamhet. Enligt en långsiktig kalkyl har universitetens finansiering stigit från drygt en miljard euro i början av 2000-talet till föreslagna ca 1,8 miljarder euro 2016. På motsvarande sätt har det statliga anslaget för yrkeshögskoleundervisning stigit från omkring 300 miljoner till knappt 860 miljoner euro.
Utskottet poängterar att de inbesparingar som gäller högskolornas verksamhet dessvärre är kännbara när man också beaktar förra regeringsperiodens betydande utgiftsbesparingar. Effekterna kan vara långvariga. Besparingarna innebär att högskolorna måste se över sina strukturer och arbetssätt. Högskolorna måste utvecklas operativt och strukturellt både inom och mellan de olika disciplinerna för att samla och koncentrera kunskap och avveckla eventuella oändamålsenliga överlappande funktioner. Utskottet vill ändå understryka vikten av att högskoleundervisning finns tillgänglig och kan nås i hela landet. Utbildning som kräver en bred kår av experter måste även fortsättningsvis erbjudas på orter av olika storlek och i olika delar av landet.
Kulturutskottet accentuerar att det finns planer på att bredda högskolornas finansieringsbas. Det strama finansiella läget kan åtminstone delvis lindras genom till exempel extra avkastning som en kapitalisering av högskolorna möjliggör, den planerade avdragsrätten för donationer och stärkta förutsättningar för utbildningsexport. Utskottet understryker särskilt vikten av att ännu effektivare utnyttja de europeiska instrumenten för finansiering av forskning och vetenskap inom högskolornas egna kärnområden.
Kulturutskottet instämmer därmed i grundlagsutskottets uppfattning att undervisnings- och kulturministeriet noga ska ge akt på hur sparåtgärderna inom högskoleutbildningen under föregående och innevarande valperiod inverkar på den högre undervisningen och forskningen. Utskottet föreslår ett uttalande om detta (Utskottets förslag till uttalande 1).