Lagen syftar till att göra det möjligt att på elektronisk väg datasäkert och centraliserat samla in, behandla och lämna ut studieprestations- och examensuppgifter om en person till personen själv och myndigheter som behöver uppgifterna, säkerställa studieprestations- och examensuppgifternas enhetlighet och tillförlitlighet och effektivisera förvaltningens verksamhet. Lagen främjar ansökan till utbildning, identifieringen och erkännandet av tidigare kunskap samt livslångt lärande.
Kulturutskottet konstaterar att reformen skapar nationella informationsresurser och en tjänst som Utbildningsstyrelsen administrerar för att sammanföra uppgifterna i olika register och informationsresurser. Reformen gör det lättare och smidigare att uträtta ärenden hos olika myndigheter. De studieprestations- och examensuppgifter samt närvarouppgifter som finns i de nya registren kan tillförlitligt, tryggt, enhetligt och i realtid utnyttjas i myndighetsprocesserna. Prestationsuppgifterna finns tillgängliga för medborgarna långvarigt och tillförlitligt.
Reformen genomför regeringens spetsprojekt för digitalisering, försöksverksamhet och avveckling av normer där tjänster inom offentlig förvaltning digitaliseras. Propositionen genomför också spetsprojektet för kompetens och utbildning enligt vilket verksamhetsprocesser och lärmiljöer hos anordnare av yrkesutbildning reformeras och digitaliseras. Sammantaget anser kulturutskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslaget, men med följande synpunkter och ändringsförslag.
Grundlagsutskottets utlåtande.
Grundlagsutskottet konstaterar i sitt utlåtande om propositionen (GrUU 31/2017 — RP 72/2017 rd) att lagförslaget kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning bara om utskottets konstitutionella anmärkning till dess 21 § beaktas på behörigt sätt. Det är frågan om möjligheten att ur antagningsregistret lämna ut vissa känsliga uppgifter och att rätten att lämna ut sådana uppgifter måste kopplas till ett krav på att uppgifterna ska vara nödvändiga för syftet. Kulturutskottet föreslår på det sätt som närmare framgår nedan i detaljmotiven att 21 § i lagförslaget ändras enligt grundlagsutskottets anmärkning.
Grundlagsutskottet konstaterade dessutom att Europeiska unionens allmänna dataskyddsförordning (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679), som trädde i kraft våren 2016, blir tillämplig 2018 och är bindande också för den finländska lagstiftaren. Förordningen lägger fast reglerna för skydd av fysiska personer vid behandling av personuppgifter och reglerna för fri rörlighet för personuppgifter. Dataskyddsförordningen är en EU-rättsakt som till alla delar är förpliktande och direkt tillämplig lagstiftning i samtliga medlemsstater.
Förordningen föreskriver om nationellt handlingsutrymme i vissa frågor. Det ingår inte i grundlagsutskottets konstitutionella uppdrag att bedöma regleringen av den nationella verkställigheten med avseende på den materiella EU-rätten. Grundlagsutskottet har ändå sett det som viktigt att det i den mån som EU-lagstiftningen kräver reglering på det nationella planet eller möjliggör sådan tas hänsyn till de krav som de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna ställer när det nationella handlingsrummet utnyttjas. Utskottet har därför betonat att det särskilt i fråga om bestämmelser som är av betydelse med hänsyn till de grundläggande fri- och rättigheterna finns anledning att tydligt klargöra ramarna för det nationella handlingsutrymmet.
Grundlagsutskottet har också bedömt den varaktiga lagring av uppgifter som avses i propositionen. Med hänsyn till motiveringen och uppgifternas användningsändamål bedömer grundlagsutskottet att varaktig lagring inte medför några problem i konstitutionellt hänseende. Grundlagsutskottet påpekar dock att lagförslaget inte innehåller några bestämmelser om att uppgifterna ska strykas efter att den berörda personen avlidit. Grundlagsutskottet anser att kulturutskottet i fråga om varje specifik uppgift bör bedöma behovet av varaktig lagring efter den registrerades död och vid behov bör komplettera bestämmelserna.
Utifrån inkommen utredning konstaterar kulturutskottet att regeringen i huvudsak stannat för varaktig lagring av studieprestations- och examensuppgifter, precis som i den gällande lagstiftningen. Kulturutskottet godtar denna princip. Görs det avsteg från denna princip bör man utreda de lagstiftningsmässiga och tekniska aspekterna i anknytning till arkiveringen av uppgifter och bland annat med avseende på den vetenskapliga forskningens intressen. Kulturutskottet ser det som angeläget att den av grundlagsutskottet aktualiserade frågan om lagring av registeruppgifter om avlidna personer utreds närmare som ett led i den fortsatta beredningen av projektet.
Propositionens förhållande till offentlighetslagen och personuppgiftslagen.
I vissa utlåtanden behandlas propositionens förhållande till lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/199, offentlighetslagen) och till personuppgiftslagen (523/1999). Avsikten är att genom bestämmelserna i den föreslagna lagen genomföra målen enligt lagförslagets 1 §, det vill säga att centraliserat samla in, behandla och lämna ut studieprestations- och examensuppgifter på elektronisk väg. Lagens bestämmelser åsidosätter således till en del den allmänna regleringen. Lagförslagets förhållande till offentlighetslagen och personuppgiftslagen klarläggs i lagens 2 § 3 mom., där det sägs att om inte något annat föreskrivs i lagen ska personuppgiftslagen och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet tillämpas på behandlingen av uppgifter i de register, de informationsresurser och den tjänst som avses i lagen.
Enligt förvaltningsutskottets utlåtande (FvUU 29/2017 rd — RP 72/2017 rd) är lagförslagets förhållande till de nämnda lagarna inte klart i alla avseenden.
I 10 § i lagförslaget föreskrivs det om de grunder på vilka uppgifter får lämnas ut ur den nationella informationsresursen inom den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen och i lagförslagets 29 § om förfarandet när man lämnar ut uppgifter via tjänsten för utlämnande av studie- och examensuppgifter, inklusive om de sätt på vilka uppgifterna kan lämnas ut. De här bestämmelsernas förhållande till 16 § 3 mom. i offentlighetslagen är enligt utlåtandena oklart. I 16 § 3 mom. i offentlighetslagen föreskrivs det om begränsningar i fråga om utlämnande av uppgifter ur en myndighets personregister i form av en kopia eller en utskrift eller i elektronisk form.
Enligt utredning till kulturutskottet är avsikten att till den del uppgifter lämnas ut via den tjänst för utlämnande av studie- och examensuppgifter som avses i den föreslagna lagens 6 kapitel, tillämpas bestämmelserna om hur uppgifter lämnas ut i 29 § i den föreslagna lagen i stället för 16 § 3 mom. i offentlighetslagen. Via utlämningstjänsten lämnas uppgifter endast ut på elektronisk väg. Vid utlämnande av uppgifter på annat sätt än via utlämningstjänsten följs 16 § 3 mom. i offentlighetslagen. Med hänvisning till förvaltningsutskottets utlåtande föreslår kulturutskottet i detaljmotiven nedan en ändring av lagförslagets 29 § om utlämnande av uppgifter via tjänsten.
Liksom förvaltningsutskottet understryker kulturutskottet att lagförslagets bestämmelser om tjänsten för utlämnande av studie- och examensuppgifter inte hindrar den registeransvarige från att lämna ut uppgifter. På utlämnande av uppgifter som utförs av den registeransvarige tillämpas dels offentlighetslagen som allmän lag, dels de bestämmelser om utlämnande av uppgifter som ingår i de relevanta sektorslagarna.
En person om vilken det förts in uppgifter i ett sådant register eller en sådan informationsresurs som avses i lagen kan enligt 29 § 5 mom. i lagförslaget i tjänsten ge ett specifikt samtycke till att en uppgift i det aktuella registret eller informationsresursen lämnas ut till en myndighet eller någon annan aktör. Av detaljmotiven till paragrafen framgår dock inte vilka dessa "andra aktörer" kan vara. I utlåtandena nämns möjligheten att efter samtycke lämna ut uppgifter för direktmarknadsföring.
Enligt utredning är det uttryckliga syftet med 29 § 5 mom. att föreskriva om utlämnande baserat på samtycke, och i bestämmelsen finns ingen begränsning i fråga om för vilka ändamål samtycket kan ges. Kulturutskottet hänvisar till 16 § 3 mom. i offentlighetslagen, där det särskilt framhålls att personuppgifter får lämnas ut för direktmarknadsföring och för opinions- eller marknadsundersökningar endast om det särskilt föreskrivs eller om den registrerade har samtyckt till detta. Utskottet understryker att en begäran om samtycke i dessa situationer måste vara tydlig och förståelig.
I 10 § 2 mom. i lagförslaget föreskrivs om Utbildningsstyrelsens rätt att utgående från informationsresursen ta fram datamaterial som behövs för bland annat utvärdering samt styrning och finansiering av utbildningen. Syftet med det föreslagna 10 § 2 mom. är enligt utredning till kulturutskottet att säkerställa att Utbildningsstyrelsen kan ta fram datamaterial relaterat till de behov som nämns i bestämmelsen utan att informationen separat behöver överlåtas till Utbildningsstyrelsen. Kulturutskottet framhåller att bestämmelsen behövs, eftersom Utbildningsstyrelsen endast är teknisk administratör för den nya informationsresursen, medan utbildningsanordnarna är registeransvariga för den lagrade informationen.
Ramen för lagstiftningen om behandling av personuppgifter kommer att förändras när EU:s allmänna dataskyddsförordning, som trädde i kraft den 25 maj 2016, börjar tillämpas den 25 maj 2018. En arbetsgrupp tillsatt av justitieministeriet utreder vilket nationellt handlingsutrymme dataskyddsförordningen lämnar för medlemsstatens lagstiftning. Arbetsgruppen ska också ta fram principer för hur handlingsutrymmet kan utnyttjas på ett ändamålsenligt sätt. Vidare ska arbetsgruppen samordna och bistå den lagberedning som görs för att se över speciallagstiftningen om behandling av personuppgifter. Ministerierna ska gå igenom lagstiftningen inom sina förvaltningsområden för att säkerställa att bestämmelserna stämmer överens med dataskyddsförordningen och genomföra de ändringar som behövs. Kulturutskottet ser det som viktigt att denna bedömning med tiden också kommer att omfatta lagen om nationella studie- och examensregister.
Övriga synpunkter.
Utbildningsstyrelsen får genom lagen en ny uppsättning uppgifter som administratör för utlämningstjänsten. Underhållskostnaderna ska finansieras med medel från dem som drar nytta av utvecklingen och användningen av registret, det vill säga genom anslagsöverföringar från undervisnings- och kulturministeriet, arbets- och näringsbyråerna och Statistikcentralen samt från statsandelen för kommunal basservice i överensstämmelse med rambeslutet för statsfinanserna. Folkpensionsanstalten och eventuella andra som utnyttjar tjänsten utanför statsbudgeten ska delta i underhållet genom bruksavgifter. För att säkerställa att systemet fungerar och är säkert är det angeläget att verksamheten får tillräckliga resurser. I 6 § i lagförslaget nämns närmare föreskrifter om exempelvis datastrukturer och om hur uppgifterna ska hållas aktuella. Dessa föreskrifter ska beredas i samråd med utbildningsanordnarna och andra berörda grupper. Därigenom kan reformens kostnadseffekter beaktas bättre.