Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 3 § i lagen om energicertifikat för byggnader (RP 150/2015 rd): Ärendet har remitterats till miljöutskottet för betänkande.
Utskottet har hört
I propositionen föreslås det att lagen om energicertifikat för byggnader ändras. Det föreslås ändringar i definitionen av byggnader och lokaler i byggnader som är avsedda för vissa användningsändamål och som är helt och hållet befriade från skaffandet av energicertifikat och användningen av det. Ändringsbehovet beror på att Europeiska kommissionen har konstaterat att Finlands lagstiftning inte motsvarar direktivet om byggnaders energiprestanda när det gäller vilka byggnadstyper eller utrymmen i byggnader som har lämnats utanför förfarandet med energicertifikat.
Det föreslås att simhallar, ishallar, lagerbyggnader, trafikbyggnader samt utrymmen för motorfordon i anslutning till en byggnad eller fristående sådana ska omfattas av förfarandet med energicertifikat. Byggnader som används av försvarsförvaltningen ska delvis omfattas av förfarandet. Ändringen gäller inte sådana försvarsförvaltningens byggnader vilka som sådana eller vid användning har anknytning till sekretessbelagd information. Undantaget för temporära byggnader begränsas så att endast sådana temporära byggnader som används högst två år befrias från förfarandet med energicertifikat. Skyddade byggnader börjar omfattas av förfarandet. Byggnaden kan lämnas utanför förfarandet endast om byggnadens karaktär eller utseende på grund av kraven skulle ändras på ett sätt som inte kan godkännas.
Lagen avses träda i kraft den 1 juli 2016.
Utvidgningen av tillämpningsområdet för förfarandet med energicertifikat enligt propositionen bygger på Europeiska kommissionens krav. Det är alltså nödvändigt att genomföra de föreslagna ändringarna. Utskottet noterar att ungefär 50 000 nya byggnader kommer att omfattas av förfarandet, till exempel simhallar, ishallar och lager. Energicertifikat krävs bara i anknytning till byggande, försäljning eller uthyrning av byggnaden eller på grund av annan skyldighet att framlägga energicertifikat. Skyldigheten gäller lokaler för offentliga tjänster och affärslokaler som upprepat besöks av allmänheten och som är större än 250 m2. Från början av 2017 kommer den att tillämpas på byggnader som tagits i användning innan lagen trädde i kraft.
Utskottet tillstyrker propositionen utan ändringar.
I det här sammanhanget vill utskottet påskynda den lagberedning som inletts med anledning av ett uttalande som riksdagen godkänt i anknytning till medborgarinitiativet om ändring av lagen om energicertifikat för byggnader (MI 1/2014 rd–MiUB 5/2014 rd). Riksdagen förutsatte i uttalandet att regeringen vidtar åtgärder för att ändra innehållet i energicertifikaten för småhus så att certifikaten blir lättare att förstå och för att undanröja de svårigheter med att jämföra energiprestandan för olika byggnader som beror på energiformsfaktorer.
Utskottet framhåller att det finns potential i att förbättra energiprestandan hos byggnader. Om potentialen nyttiggörs minskar både energikostnaderna och utsläppen av växthusgaser. Energicertifikaten är tänkta att öka möjligheterna att jämföra energiprestandan hos olika byggnader och att bidra till energisparåtgärder i byggnader och till användning av förnybar energi. Det är utskottets förhoppning att man vid den fortsatta utvecklingen av energicertifikat söker lösningar för att energicertifikaten också ska bli ett incitament att nyttiggöra potentialen i den tidsmässiga efterfrågeflexibiliteten.
För att potentialen i fråga om energieffektivitet ska gå att nyttja och de målsatta fördelarna för miljön ska kunna nås bör energicertifikaten vara så lättillgängliga och lättbegripliga som möjligt och lyfta fram fördelar och alternativ, väcka intresse hos konsumenterna och vara ett incitament att vidta åtgärder för energieffektivitet som sparar pengar.
Miljöutskottets förslag till beslut:
I den avgörande behandlingen deltog
Sekreterare var
Energieffektivitet och energisparande är viktiga element i arbetet för att minska koldioxidutsläppen och bromsa klimatförändringen. I Finland finns det stor potential att öka energiprestandan också hos byggnader. Men lagstiftningen om energimärkning har visat sig vara svårtydd och föga motiverande för invånarna. Det här var en orsak till att medborgarinitiativet om att ändra lagstiftningen fick tillräckligt många underskrifter för att tas upp till behandling i riksdagen 2014. Även om riksdagen inte godkände initiativet i sig förutsatte den i ett uttalande att regeringen vidtar åtgärder för att ändra innehållet i energicertifikaten för småhus.
I EU pågår en översyn av lagstiftningen om energieffektivitet och ett förslag bör vara klart före slutet av året. Riksdagen har förutsatt att regeringen aktivt går in för att direktivet om byggnaders energiprestanda ska justeras så att det blir frivilligt att visa upp energicertifikat för gamla egnahemshus. Revideringen av lagstiftningen om energieffektivitet är rätt sammanhang att behandla den föreliggande ändringen när det gäller bland annat energicertifikat för garage vid egnahemshus. Enskilda ändringar i lagstiftning som även i övrigt genomgår revidering för närvarande leder till mer byråkrati och otydlig lagstiftning.
Utöver det som sägs ovan förutsätter vi att regeringen skyndsamt lämnar riksdagen det lagförslag som riksdagen förutsatt (MI 1/2014 rd—MiUB 5/2014 rd) och påverkar den EU-lagstiftning som genomgår revidering.
Vi föreslår