I propositionen föreslås det att tillämpningen av lagen om pensionsstöd (1531/2016) som trädde i kraft i juni 2017 ska utvidgas till nya åldersgrupper. Pensionsstöd på garantipensionens nivå ska omfatta också långtidsarbetslösa som är födda före den 1 september 1958. Till följd av ändringen ökar antalet personer som får pensionsstöd och pensionsstödet betalas ut fram till 2023. 

Pensionsstödets syfte är att säkerställa försörjningen för äldre långtidsarbetslösa som råkat i en särskilt svår arbetsmarknadsposition. Stödet kan betalas till personer som fyllt 60 och varit arbetslösa så gott som utan avbrott i fem års tid. Villkoren för att få pensionsstöd ska huvudsakligen förbli oförändrade. 

Social- och hälsovårdsutskottet anser det befogat att utvidga kretsen av personer med rätt till pensionsstöd för att trygga försörjningen för äldre som länge varit arbetslösa och som är svårsysselsatta. Men utskottet vill ändå betona att pensionsstöd är avsett som ett arrangemang av engångskaraktär. Åtgärder och tjänster som stöder sysselsättning ska vara primära för att förbättra försörjningen och arbetsmarknadspositionen också för äldre personer. 

Enligt propositionen har arbetslösheten i och med det förbättrade ekonomiska läget minskat i alla åldersgrupper. Också antalet personer över 60 som utan avbrott varit arbetslösa över fem år har minskat. Andra kvartalet 2018 fanns det endast 2 856 sådana långtidsarbetslösa personer. Att antalet äldre långtidsarbetslösa har minskat beror utöver på pensionsstödet också på att de har blivit sysselsatta och på att allt fler deltar i arbetskraftsservice.Utskottet understryker att en höjning av sysselsättningstalet och förlängning av tiden i arbetslivet förutsätter åtgärder inom alla åldersgrupper. För att förhindra arbetslöshet är det också viktigt att gå in för att trygga jobben för de äldre och få dem att hållas kvar i arbetslivet. Som det konstateras i propositionen finns det trots det förbättrade sysselsättningsläget bland långtidsarbetslösa fortfarande personer som på grund av till exempel förlorad yrkeskompetens, ringa utbildning, livshistoria, hälsotillstånd eller andra jämförbara orsaker har svårighet att få sysselsättning. Särskilt bland äldre svårsysselsatta personer kan åtgärder som leder till sysselsättning ta så lång tid i anspråk att sysselsättning är sannolik först vid uppnådd pensionsålder. 

Utskottet anser att utvidgningen av kretsen av personer med rätt till pensionsstöd är ändamålsenlig både med avseende på att trygga försörjningen för äldre långtidsarbetslösa och med avseende på användningen av arbetskraftsförvaltningens resurser. Pensionsstödet kan förhindra att långtidsarbetslösa äldre med dåliga möjligheter att få arbete marginaliseras socialt och drivs in i fattigdom. Pensionsstödet minskar också behovet av utkomststöd som sista utväg. Det är också mänskligt sett skäligt att en äldre person som länge varit arbetslös kan ansöka om pensionsstöd om personen inte har faktiska möjligheter att få jobb före pensioneringen. Att kretsen av stödtagare utvidgas får inga konsekvenser för målet att förlänga tiden i arbetslivet eftersom pensionsstödet fortfarande på viss tid gäller en mycket begränsad grupp av svårsysselsatta långtidsarbetslösa personer. Dessutom betonar utskottet att mottagande av pensionsstöd inte hindrar någon från att söka eller få jobb. 

Utskottet noterar också att såväl den ursprungliga lagstiftningen om pensionsstöd som det aktuella förslaget om utvidgning har beretts i brådskande ordning utan att intressenterna har hörts. Utskottet ser det som viktigt att hörandet av de grupper som berörs sköts vid reformer som har konsekvenser för arbetsmarknaden. Dessutom ser utskottet det som nödvändigt att utreda användningen av pensionsstödet och konsekvenserna av det särskilt för sysselsättningen av äldre, trots stödets engångskaraktär.