Regeringen föreslår att besvärsnämnden för studiestöd slås samman med besvärsnämnden för social trygghet, varvid det ändringssökande som berör studiestödsförmåner överförs till besvärsnämnden för social trygghet. Vidare föreslår regeringen att de ärenden i besvärsnämnden för social trygghet som gäller undanröjande av lagakraftvunna beslut om utkomstskydd för arbetslösa ska avgöras av en sammansättning med tre personer i stället för att enligt nuläget avgöras av en sammansättning med fem personer. Dessutom föreslås flera ändringar av teknisk natur i lagen om besvärsnämnden för social trygghet (1299/2006), lagen om studiestöd (65/1994) och lagen om stöd för skolresor (48/1997). Det föreslås också att giltighetstiden för lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete (738/2009) förlängs till utgången av 2027. 

Social- och hälsovårdsutskottet anser att de föreslagna ändringarna är motiverade och tillstyrker lagförslagen utan ändringar. Kulturutskottet har också i sitt utlåtande (KuUU 9/2025 rd) förordat förslaget att besvärsnämnden för studiestöd slås samman med besvärsnämnden för social trygghet. 

Syftet med att den två besvärsnämnderna slås samman är att effektivisera besvärsnämndernas arbete, stärka samstämmigheten mellan förfarandet för ändringssökande i fråga om studieförmåner och lagstiftningen om informationshantering och förtydliga den lagstiftning som gäller nämnderna. Bakgrunden till propositionen är den reform av ämbetsverksstrukturen som enligt regeringsprogrammet för regeringen Orpo syftar till att förtydliga och förenkla utbildningsförvaltningen. En väsentlig orsak till den föreslagna ändringen är att besvärsnämnden för studiestöd inte har haft något sådant ärendehanteringsprogram som förutsätts i den gällande lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen (906/2019). 

Social- och hälsovårdsutskottet håller med kulturutskottet om att det är viktigt att i besvärsnämnden för social trygghet trygga sakkunskapen om studiestödssystemet och utbildningssystemet. Enligt propositionen överförs de anställda vid besvärsnämnden för studiestöd till besvärsnämnden för social trygghet till motsvarande uppgifter som de haft hittills. Också tjänsten för den ordförande för besvärsnämnden för studiestöd som har uppdraget som huvudsyssla överförs till besvärsnämnden för social trygghet och blir ordförande med uppdraget som huvudsyssla i den nämnden. Det föreslås att behörighetsvillkoren för överdirektören, direktörerna, ordförandena med uppdraget som bisyssla och medlemmarna vid besvärsnämnden för social trygghet ändras så att kraven på kunnande omfattar förtrogenhet också med frågor som behandlas vid den nuvarande besvärsnämnden för studiestöd. Utskottet betonar att utgångspunkten i specialmotiveringen (RP s. 25) är att när besvärsnämnden för studiestöd slås samman med besvärsnämnden för social trygghet är det naturligt att i fråga om eventuella nya juristmedlemmar som utses till nämnden betona förtrogenheten med studiestödsförmåner. Utskottet framhåller också att sammanslagningen av besvärsnämnderna och överföringen av sakkännedomen om studieförmåner kan ha en positiv inverkan på beaktandet av studerandenas försörjning som helhet i samband med ändringssökandet, eftersom besvärsnämnden för social trygghet redan nu behandlar många ärenden som gäller sådana förmåner som också studerande får. 

Vid besvärsnämnden för social trygghet avgörs de juridiska ärenden som berör Folkpensionsanstaltens förmåner i en sammansättning med tre medlemmar. Sammansättningen består utöver ordföranden av två juristmedlemmar eller en juristmedlem och en läkarmedlem, men inga så kallade lekmanna- eller intressemedlemmar såsom för närvarande i den sammansättning på tre personer som avgör ärenden i besvärsnämnden för studiestöd. Social- och hälsovårdsutskottet anser i likhet med kulturutskottet att förslaget att studiestödsärenden ska avgöras i en juridisk sammansättning med tre medlemmar är motiverat, eftersom merparten av de ärenden som hänför sig till studiestödet är juridiska. Utskottet anser dessutom att det är ändamålsenligt att man vid avgörandet av ärenden som gäller studiestödsförmåner iakttar motsvarande praxis som vid avgörandet av andra förmåner som Folkpensionsanstalten beviljar. 

Social- och hälsovårdsutskottet framhåller att man genom sammanslagningen av besvärsnämnderna strävar efter att trygga skäliga behandlingstider för besvär. Utskottet anser också att det med tanke på främjandet av de studerandes rättssäkerhet är ändamålsenligt att ändringssökandet i fråga om samtliga förmåner som Folkpensionsanstalten beviljar i fortsättningen är organiserade på ett enhetligt sätt. Utskottet inskärper i likhet med kulturutskottet att studiestödskunderna bör informeras tydligt och effektivt om ändringen. 

Utöver sammanslagningen av besvärsnämnderna föreslås det att ärenden som gäller undanröjande av lagakraftvunna beslut om utkomstskydd för arbetslösa ska avgöras av en sammansättning med tre personer i stället för att enligt nuläget avgöras av en sammansättning med fem personer. Ett lagakraftvunnet beslut av Folkpensionsanstalten kan undanröjas genom extraordinärt ändringssökande, om beslutet grundar sig på felaktig eller bristfällig utredning eller om det uppenbart står i strid med lag. I nuläget är det endast vid avdelningen för utkomstskydd för arbetslösa som ärenden som gäller undanröjande av beslut avgörs i en sammansättning med fem personer. Vid socialförsäkringsavdelningen och sjukförsäkringsavdelningen avgörs alla ärenden som gäller undanröjande av beslut i en sammansättning med tre personer. Utskottet anser det motiverat att alla ärenden som gäller undanröjande av beslut om sociala trygghetsförmåner behandlas i likadana sammansättningar. Också på grund av de stora ärendemängderna vid besvärsnämnden för social trygghet är det enligt utskottet viktigt att förfarandena som gäller avgörande förenklas och blir smidigare. Övergången till en sammansättning med tre personer gör det också möjligt att styra sakkunskapen till behandlingen av besvärsärenden. 

Utskottet anser också att det är ändamålsenligt att giltighetstiden för lagen om främjande av sjukpensionärers återgång till arbetet förlängs till utgången av 2027. I nuläget är lagen i kraft till utgången av 2025. Social- och hälsovårdsministeriet bereder för närvarande i anslutning till skrivningen i regeringsprogrammet en ny modell för samordning av invalid- och sjukpension och arbetsinkomster som ska ersätta den gällande lagen om främjande av sjukpensionärers återgång till arbetet. Genom att giltighetstiden förlängs till 2027 förblir de nuvarande bestämmelserna i kraft under den tid som den ersättande lagstiftningen bereds.