I propositionen föreslås det att arbetslöshetsförmån temporärt betalas också under självrisktiden för utkomstskyddet för arbetslösa. Dessutom föreslås det att inkomsterna vid jämkning av inkomst av företagsverksamhet ska bedömas på basis av sökandens egen anmälan, om det har skett en förändring i inkomsterna på grund av coronaepidemin. Ändringen som gäller jämkning av företagsinkomster hänför sig till en annan regeringsproposition (RP 239/2021 rd) som behandlas i riksdagen och där det föreslås att företagare trots fortsatt företagsverksamhet temporärt har rätt till arbetsmarknadsstöd, om arbetet på heltid har upphört eller inkomsterna har minskat på grund av coronaepidemin. 

Motsvarande bestämmelser om utkomstskydd för arbetslösa i anslutning till coronaepidemin trädde i kraft i mars 2020 (RP 38/2020 rd, RSv 32/2020 rd) och deras giltighet har förlängts flera gånger. Bestämmelsen om betalning av utkomstskydd för arbetslösa under självrisktiden var i kraft fram till den 31 december 2020 och bestämmelsen om jämkning av företagarinkomster fram till den 30 november 2021. 

Till skillnad från den reglering som gällde tidigare föreslås det i denna proposition inte att staten finansierar kostnaderna för de förmåner som betalas under självrisktiden, utan förmånerna finansieras enligt de allmänna principerna för finansiering av utkomstskyddet för arbetslösa, således med medel från sysselsättningsfonden, staten och arbetslöshetskassorna. Utöver de aktuella ändringarna föreslås inga sådana ändringar i fråga om underlättande av permitteringar som gällde år 2020 samtidigt med de temporära ändringarna i fråga om utkomstskyddet för arbetslösa (RP 26/2020 rd, RSv 15/2020 rd). 

Utskottet anser att de föreslagna temporära bestämmelserna är motiverade under de exceptionella omständigheterna till följd av det nuvarande epidemiologiska läget och förordar att lagförslaget godkänns oförändrat. Genom de föreslagna ändringarna stärks arbetstagarnas utkomstskydd, som har försämrats till följd av de restriktionsåtgärder som vidtagits för att bekämpa coronavirusepidemin. Dessutom betonar utskottet att självrisktiden inte i överensstämmelse med sitt syfte förhindrar att arbetslöshetsförmånerna inleds, om arbetslösheten eller permitteringen beror på restriktionsåtgärder. 

Betalningen av förmånen under självrisktiden för utkomstskyddet för arbetslösa förbättrar förmånstagarnas ekonomiska ställning. Enligt konsekvensbedömningarna i regeringens proposition (s. 6) förbättras till exempel arbetslöshetsförmånen för permitterade som får inkomstrelaterad dagpenning med i genomsnitt 375 euro och för dem som får grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd med cirka 168 euro jämfört med en situation där självrisktiden tillämpas. De föreslagna ändringarna ökar utgifterna för utkomstskyddet för arbetslösa med uppskattningsvis cirka 10 miljoner euro. Statens andel ökar med cirka 5,6 miljoner euro, Sysselsättningsfondens andel med cirka 3,9 miljoner euro och arbetslöshetskassornas andel med 0,5 miljoner euro. 

Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt och ändringarna föreslås bli tillämpade retroaktivt från och med den 1 januari 2022. Den retroaktiva tillämpningen motiveras i propositionen med att den tryggar människors ekonomiska försörjning i samband med en exceptionell pandemi som har omfattande samhällsverkningar (s. 10). Utskottet betonar att retroaktiv tillämpning är exceptionellt när det gäller bestämmelser om socialskyddsförmåner, men anser dock att det är ändamålsenligt i detta sammanhang med beaktande av den snabba försämringen av epidemiläget och det snabba införandet av restriktionsåtgärder som vidtagits på grund av detta. 

Utskottet konstaterar att de föreslagna bestämmelserna gäller under en exceptionellt kort tid, endast fram till den 28 februari 2022, och i utskottets sakkunnigutfrågning har det föreslagits en förlängning av giltighetstiden. Den korta giltighetstiden för bestämmelserna skapar osäkerhet för förmånstagarna och en eventuell förlängning av bestämmelserna belastar beslutsfattandet och verkställandet av förmånerna. Utskottet anser dock att en kort giltighetstid för bestämmelserna är motiverad med beaktande av osäkerheten om hur epidemisituationen utvecklas och de kostnader som undantagsbestämmelserna medför. Om epidemiläget kräver att de temporära bestämmelserna fortsätter, anser utskottet att det är viktigt att den relevanta propositionen lämnas så att det finns tillräckligt med tid för riksdagsbehandlingen och att det inte längre finns behov av retroaktiv lagstiftning. 

Eftersom de föreslagna ändringarna tillämpas retroaktivt och gäller under en kort period, påpekar utskottet att de som verkställer bestämmelserna måste vara extra noga med att informera om ändringarna och tillhandahålla rådgivning för förmånstagarna.