Senast publicerat 08-05-2021 11:41

Betänkande FiUB 16/2017 rdRP 142/2017 rdRegeringens proposition till riksdagen om en tredje tilläggsbudget för 2017

INLEDNING

Remiss

Regeringens proposition till riksdagen om en tredje tilläggsbudget för 2017 (RP 142/2017 rd): Ärendet har remitterats till finansutskottet för betänkande. 

Tilläggsbudgetmotioner

I samband med propositionen har utskottet behandlat motionerna TBM 6—7/2017 rd. En förteckning över motionerna ingår som bilaga till betänkandet. 

Beredning i delegation

Ärendet har beretts i finansutskottets samtliga delegationer enligt sakinnehåll. 

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Regeringen höjer kalkylen över ordinarie inkomster med cirka 3 miljoner euro till nettobelopp och ökar anslagen med cirka 109 miljoner euro. 

Ändringarna i inkomstposter görs i fordonsskatten (15 miljoner euro) och inkomster av blandad natur (-12 miljoner euro). Den största enskilda faktorn som minskar inkomsterna av blandad natur är att inkomsterna från auktionerade utsläppsrätter har minskat mer än beräknat på grund av att priset på utsläppsrätter är lägre än man tidigare antog. 

De främsta anslagsökningarna tilldelas stöd för innovationer (cirka 77 miljoner euro), utgifter för migration (cirka 11 miljoner euro) och examensinriktad fortbildning för högskoleutbildade (10 miljoner euro). För att trygga jordbrukets verksamhetsförutsättningar föreslås sammanlagt 36 miljoner euro varav 21 miljoner euro utgörs av omdirigering inom förvaltningsområdet. Dessutom beviljas bland annat en fullmakt på 18 miljoner euro för att bygga en multifunktionsarena i Tammerfors. De största anslagsminskningarna görs i den inkomstrelaterad dagpenningen inom utkomstskyddet för arbetslösa (35 miljoner euro) som en följd av att arbetslöshetsprognosen har förbättrats. 

Tilläggsbudgeten ökar statens behov av nettoupplåning med cirka 106 miljoner euro. Statens nettoupplåning beräknas 2017 uppgå till cirka 4,5 miljarder euro. Statsskulden beräknas uppgå till cirka 107 miljarder euro vid utgången av året, vilket är cirka 48 procent i förhållande till bruttonationalprodukten. 

DETALJMOTIVERING

ANSLAG

Huvudtitel 29UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

40.Högskoleundervisning och forskning
20.Gemensamma utgifter inom högskoleväsendet och vetenskapens område (reservationsanslag 3 år)

Det föreslås att momentet ökas med 10 miljoner euro för examensinriktad fortbildning till stöd för en positiv strukturomvandling. Syftet är att starta examensinriktad fortbildning som svarar mot behovet av kompetent arbetskraft. Antalet deltagare i utbildningen avses vara cirka 550. Den examensinriktad fortbildningen stöder särskilt utnyttjandet av IKT-kompetens inom olika områden, och målet är att utbildningen ska starta under 2018 och pågå i högst två år. 

Förslaget är välkommet och motiverat, anser utskottet. Den positiva utvecklingen i Finlands ekonomi har återspeglats i en ökad efterfrågan på arbetskraft. I de viktigaste tillväxtbranscherna är bristen på kompetent arbetskraft så allvarlig att det äventyrar utnyttjandet av tillväxtpotentialen. De här farhågorna aktualiserades först i Egentliga Finland, där tillväxtbranscherna framför allt är marinindustrin och bilindustrin, men kompetent arbetskraft saknas också inom andra branscher. 

Utskottet ser det som viktigt att regeringen har beredskap att inom budgetramen göra en vidare bedömning av behovet av tilläggsanslag för examensinriktad fortbildning efter det att den nu pågående ansökningsrundan har slutförts. Enligt inkommen utredning är behovet av kompetent arbetskraft för närvarande så stort att det nu föreslagna anslaget inte bedöms eliminera bristen på kompetent personal. Exempelvis i Satakunta fanns det under 2017 runt 700 nya lediga platser för ingenjörer och diplomingenjörer, men antalet sökande var endast 5—20 procent av antalet lediga platser. I Jyväskyläregionen råder stor brist särskilt på kunnigt folk inom IKT-sektorn. 

90.Idrottsverksamhet
50.Penningspelsverksamhetens vinstmedel för främjande av fostran inom motion och idrott (förslagsanslag)

Regeringen föreslår att förbindelser i anslutning till byggandet av en multifunktionsarena i Tammerfors får ingås 2017—2019 så att de föranleder staten kostnader som finansieras med vinstmedel från penningspelsverksamheten till ett belopp av högst 18 miljoner euro. Det statliga stödet uppgår i år och nästa år till respektive 7 miljoner euro och år 2019 till 4 miljoner euro. Enligt inkommen utredning ska den statliga finansieringen av projektet anvisas av anslagen för byggande av idrottsplatser till ett belopp av 4 miljoner euro och tilläggsstödet av vinstmedel av penningspelsverksamhet som återgått eller av ofördelade vinstmedel till ett belopp av 14 miljoner euro. 

Utskottet tillstyrker propositionen och konstaterar att multifunktionsarenan i Tammerfors fått status som nationellt betydande projekt och togs upp i finansieringsplanen för byggande av idrottsplatser för första gången redan hösten 2011. Finanspolitiska ministerutskottet godkände planen för den statliga finansieringen av projektet den 31 maj 2016, varefter EU-kommissionen har lämnat ett positivt notifieringsbeslut. 

Enligt inkommen utredning säkerställer multifunktionsarenan utmärkta betingelser för toppidrott, kultur och evenemang på såväl nationell som internationell nivå. Genom multifunktionsarenan förbättras villkoren för idrott och motion i Tammerfors också i övrigt, eftersom den nya arenan frigör idrottslokalerna i Hakametsä för andra grenar och för klubbverksamhet. Samtidigt utvecklas Hakametsä-området till ett mångsidigt, nationellt betydande campus för motion och toppidrott. 

Utskottet ser det som viktigt att tilläggsstödet på 14 miljoner euro inte minskar det normala årliga anslag som anvisas för byggande av idrottsplatser. Utskottet framhåller också vikten av transparenta och öppna beslut, eftersom också de ofördelade vinstmedlen från penningspelsverksamheten och hur de kommer att räcka till är av stor betydelse för förmånstagarna inom idrotts- och motionssektorn. Exempelvis är behovet av resurser för ombyggnad av idrottsplatser mångdubbelt större än de befintliga anslagen. 

SAMMANFATTNING

Enligt propositionen ökas anslagen med 109 048 000 euro, inkomstposterna (utan nettoupplåning och skuldhantering) med 2 761 000 euro och nettoupplåningen och skuldhanteringen med 106 287 000 euro. 

Efter de föreslagna ändringarna är de budgeterade inkomstposterna och anslagen i år med beaktande av den ordinarie budgeten och den första, andra och tredje tilläggsbudgeten 55 923 278 000 euro. 

FÖRSLAG TILL BESLUT

Finansutskottets förslag till beslut: 

Riksdagen godkänner förslaget till en tredje tilläggsbudget för 2017 i proposition RP 142/2017 rd utan ändringar. 
Riksdagen förkastar tilläggsbudgetmotionerna TBM 6—7/2017 rd. 
Riksdagen beslutar att den tredje tilläggsbudgeten för 2017 tillämpas från 1.12.2017. 
Helsingfors 17.11.2017 

I den avgörande behandlingen deltog

ordförande 
Timo 
Kalli 
cent 
 
vice ordförande 
Ville 
Vähämäki 
saf 
 
medlem 
Timo 
Heinonen 
saml (delvis) 
 
medlem 
Eero 
Heinäluoma 
sd 
 
medlem 
Kauko 
Juhantalo 
cent 
 
medlem 
Toimi 
Kankaanniemi 
saf 
 
medlem 
Krista 
Kiuru 
sd 
 
medlem 
Esko 
Kiviranta 
cent 
 
medlem 
Kari 
Kulmala 
blå 
 
medlem 
Outi 
Mäkelä 
saml 
 
medlem 
Mats 
Nylund 
sv 
 
medlem 
Aila 
Paloniemi 
cent (delvis) 
 
medlem 
Antti 
Rantakangas 
cent 
 
medlem 
Markku 
Rossi 
cent 
 
medlem 
Sari 
Sarkomaa 
saml 
 
medlem 
Matti 
Torvinen 
blå 
 
medlem 
Kari 
Uotila 
vänst 
 
medlem 
Pia 
Viitanen 
sd 
 
medlem 
Ozan 
Yanar 
gröna 
 
ersättare 
Olavi 
Ala-Nissilä 
cent 
 
ersättare 
Timo 
Harakka 
sd 
 
ersättare 
Eero 
Suutari 
saml (delvis). 
 

Sekreterare var

utskottsråd 
Hellevi 
Ikävalko 
 
 
utskottsråd 
Mari 
Nuutila. 
 
 

RESERVATION 1 sd, gröna

Allmän motivering

Den ekonomiska tillväxten och det lilla uppsvinget i sysselsättningen har fördelats ojämnt mellan landskapen, och det finns risk för att skillnaderna i sysselsättningen mellan olika områden ökar ytterligare. För att hindra denna utveckling måste regeringen i högre grad beakta hela landet i sin finans- och sysselsättningspolitik. Genom att utveckla regionernas starka sidor och stödja utbildningen samt genom samarbete mellan offentlig och privat finansiering kan man betydligt effektivare än i dag påverka den ekonomiska utvecklingen i hela landet i en positiv riktning. 

Regeringens satsningar på att stödja den ekonomiska tillväxten i Egentliga Finland är välkomna, även om man inte gav Åbo universitet rätt att utbilda diplomingenjörer. Nu måste det ändå säkerställas att också de övriga regionerna får ta del av den spirande tillväxten. Nu är det hög tid att satsa på investeringar som höjer sysselsättningen men också sätter fart på tillväxten på längre sikt. Det gäller såväl trafikleder som forskning och utbildning. 

Satsningarna på trafikprojekt och underhåll av trafikledsnätet stärker sysselsättningen lokalt och stärker också på längre sikt näringslivets potential och landskapens vitalitet. Många områden och orter har redan klara planer på viktiga trafikprojekt som kan startas mycket snabbt. Samtidigt sätter de också fart på de privata investeringarna, till exempel för bostadsproduktion, vilka även de har positiva effekter. 

Den ekonomiska tillväxten i Finland grundar sig på hög kompetens och förädlingsgrad och utbildad arbetskraft. Det är viktigt att man satsar på utbildning och forskning, med tanke på både den regionala ekonomin och samhällsekonomin. Nätet av yrkeshögskolor och den forskning, utveckling och innovationsverksamhet som bedrivs vid dem är viktiga för att svara på näringslivets kompetensbehov. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 

Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att stärka den regionala ekonomin, det lokala näringslivet och en positiv strukturomvandling på lika villkor i hela Finland. 

Detaljmotivering 

ANSLAG 

Huvudtitel 29 

UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

40. Högskoleundervisning och forskning 

20. Gemensamma utgifter inom högskoleväsendet och vetenskapens område (reservationsanslag 3 år) 

Ekonomisk tillväxt baserar sig i Finland framför allt på ökad produktivitet, och kärnan för den är en hög kompetens. Brist på kompetenta människor får inte bli en flaskhals för tillväxt. En gedigen grundutbildning för alla är en förutsättning för en tillräcklig kompetensnivå. Dessutom måste utbildningssystemet smidigt svara på det lokala näringslivets kompetensbehov i alla regioner på lika villkor. Också högskolorna måste snabbt och flexibelt kunna svara på behovet av arbetskraft inom sina regioner. Här krävs det samarbete mellan den offentliga sektorn, företagen och den tredje sektorn. 

Forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten vid yrkeshögskolorna är viktig för att svara på näringslivets kompetensbehov i regionerna. Projekt som genomförs i samarbete mellan yrkeshögskolorna, företagen och den tredje sektorn kan i bästa fall stärka den lokala ekonomiska tillväxten. Behov av denna typ av gemensamma projekt finns i hela landet, och man bör kunna starta projekt på ett jämlikt sätt på olika håll. Dessutom bör kompetenssvackor åtgärdas genom fler nybörjarplatser. 

Vi föreslår 

att moment 29.40.20 ökas med 12 000 000 euro till stöd för högskolorna inom regioner för positiv strukturomvandling. 

Huvudtitel 31 

KOMMUNIKATIONSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

10. Trafiknätet 

77. Utveckling av trafikledsnätet (reservationsanslag 3 år) 

Smarta offentliga investeringar sätter också fart på de privata investeringarna. Lokala trafikprojekt eliminerar flaskhalsar i trafiken och ökar säkerheten. Dessutom skapar de förutsättningar för investeringar i näringslivet och uppkomst av nya arbetstillfällen. Många områden och orter har redan klara planer på viktiga trafikprojekt för bland annat bangårdar som skulle stimulera näringslivet i regionen. Det saknas ändå finansiering för projekten. Sådana projekt borde startas på olika håll i landet på ett jämlikt sätt för att sätta fart på en balanserad regional utveckling och en hållbar tillväxt i hela landet. 

Vi föreslår 

att moment 31.10.77 ökas med 10 000 000 euro för trafikledsprojekt som stöder den regionala ekonomin och den lokala näringspolitiken. 

Huvudtitel 32 

ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

20. Närings- och innovationspolitik 

40. Stödjande av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (förslagsanslag) 

Framtidens ekonomiska tillväxt uppstår ur innovationer. Nu behövs det absolut extra satsningar på forskning och produktutveckling för att stärka framtidens tillväxtvillkor. 

Vetenskaplig forskning visar att stöd till forskning, utveckling och innovation är effektivast bland stödformer. Stöd till nya innovationer kan i bästa fall ha betydande konsekvenser för tillväxt, sysselsättning och ekonomisk förnyelse. 

Trots att stöden för FoUI i fältet av företagsstöd är den enda stödformen som det i det nuvarande statsfinansiella läget kan hittas grunder för att höja, har den sittande regeringen agerat rakt tvärtom och skurit ner i den mest effektfulla delen av företagsstöden. Vid sidan av nedskärningarna i forskning och utbildning har regeringen också skurit ner betydligt i finansieringen för Tekes. Att rikta in nedskärningarna på den sektor där stöden fungerar är ohållbart. 

Stöden för forskning och utveckling måste höjas betydligt, och samtidigt bör det ske en omvärdering i allokeringen av stöden för FoUI. Eftersom stöd för nya och små företag har bedömts vara de effektfullaste stöden, bör också FoUI-stöd i fortsättningen allokeras med större tyngd på denna sektor. 

Vi föreslår 

att moment 32.20.40 ökas med 10 000 000 euro för stödjande av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet. 
Förslag
Kläm 

Vi föreslår

att riksdagen godkänner förslaget till en tredje tilläggsbudget för 2017 enligt betänkandet, men med ändringarna ovan, och 
att riksdagen godkänner det föreslagna uttalandet. 
Helsingfors 17.11.2017
Krista 
Kiuru 
sd 
 
Eero 
Heinäluoma 
sd 
 
Pia 
Viitanen 
sd 
 
Timo 
Harakka 
sd 
 
Ozan 
Yanar 
gröna 
 

RESERVATION 2 vänst, sv

Allmän motivering

Regeringen föreslår en finansiering på hela 18 miljoner för Tammerfors multifunktionsarena. Projektet är viktigt och förbättrar förhållandena för toppidrott, kultur och andra storevenemang och frigör också den gamla Hakametsä ishall för att tjäna som tävlingsarena i toppklass inte bara för ishockey utan också för andra bollgrenar och som träningsarena för andra grenar. 

Statens idrottsråd, som utvärderar genomförandet av betydande nationella toppidrottsprojekt, har därför ansett det befogat att stödja projektet med ett anslag på 4 miljoner euro. Också Olympiska kommittén har i sitt yttrande till finansutskottet placerat projektet i korg 2 i skyndsamhetsordning, men samtidigt varnat för att projekten i korg 2 inte får utgöra ett hinder för att genomföra projekten i korg 1. Visserligen kompletterade Olympiska kommittén sitt yttrande i en riktning som är mer gynnsam för projektet. 

Statens idrottsråd uttrycker i sitt yttrande oro över anslagen för att bygga idrottsplatser. Under de senaste åren har man av anslagen kunnat finansiera projekt med endast cirka 25—30 miljoner euro. Behovet är enligt idrottsrådet mångfaldigt. Exempelvis att bara reparera de existerande idrottsplatserna skulle kräva en årlig satsning på cirka 400 miljoner euro. Med tanke på att få befolkningen att röra på sig mera och de positiva verkningarna av det är det av primär vikt att basidrottsplatserna repareras och utökas. 

Därför är det häpnadsväckande att regeringen redan för andra gången i år genom tilläggsbudgetförfarande plötsligt och med ytterst stora summor finansierar projekt som uttryckligen betjänar toppidrott samtidigt som de basala idrottsplatserna förfaller. 

I 2017 års första tilläggsbudget föreslog regeringen sammanlagt 3,5 miljoner euro i finansiering för KymiRing, det vill säga ett motorbaneprojekt som betjänar en relativt liten grupp av aktiva. Lyckligtvis uppställdes stränga förbehåll för beviljande av statlig finansiering i fråga om anordnande av annan finansiering för projektet. Nu har det mycket riktigt visat sig att finansieringen fortfarande är öppen och att genomförandet av projektet trots det ivriga pratet i offentligheten verkar osannolikt. Vänsterförbundets riksdagsgrupp föreslog då att medlen för KymiRing skulle ha allokerats särskilt för projekt för idrottsplatser som betjänar idrott för barn och unga. 

Regeringen har motiverat både KymiRing och Tammerfors multifunktionsarena med att medlen inte alls eller bara i ringa utsträckning tas ur det egentliga anslaget för byggande av idrottsplatser. Tammerforsprojektet ska finansieras med ofördelade tippningsvinstmedel.  

Med avseende på att bygga och reparera framtida idrottsplatser är dessa pengar lika värdefulla som alla andra. Dessutom bör man förhålla sig med försiktighet till deras tillräcklighet under de kommande åren. Det finns också behov inom toppidrotten under kommande år. Olympiska kommittén nämner i sitt yttrande som exempel Hippos i Jyväskylä, bangården i Åbo och projektet för en multifunktionsarena i Uleåborg. Det bör också observeras att projektet i Tammerfors sannolikt skulle ha blivit genomfört också utan en så här pass omfattande statlig finansiering. Ur ofördelade vinstmedel finansieras dessutom också andra projekt utöver idrottsplatser. 

Det kan inte vara rätt att enskilda ministrar i praktiken genom sin starka roll påverkar ordningsföljden för genomförandet av idrottsbyggnadsprojekt och fördelningen av finansieringen mer än den behöriga beredning som skerbland annat inom ramen för Statens idrottsråd. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 

Riksdagen förutsätter att beslut om finansiering för stora och nationellt betydande idrottsplatser bereds med omsorg och med respekt för Statens idrottsråds utvärderingsuppdrag också i fråga om finansiering ur ofördelade tippningsvinstmedel och att finansieringen stödjer särskilt projekt som betjänar idrottsmöjligheter för stora användargrupper. 
Förslag
Kläm 

Vi föreslår

att riksdagen godkänner förslaget till en tredje tilläggsbudget för 2017 enligt betänkandet och 
att riksdagen godkänner det föreslagna uttalandet. 
Helsingfors 17.11.2017
Kari 
Uotila 
vänst 
 
Mats 
Nylund 
sv 
 

RESERVATION 3 saf

Allmän motivering

Sannfinländarna anser det inkonsekvent att nivån på utgifter förorsakade av asylkrisen förblir hög trots att antalet personer inom mottagningsverksamheten har sjunkit betydligt sedan 2015. När användarna har blivit färre, skulle de förläggningar som är dyrast i drift ha stängts och på så sätt skulle det synas en betydande minskning i de genomsnittliga styckkostnaderna. Men så har det inte gått, snarare har styckkostnaderna ökat. Finland bör sträva efter att gallra alla extra kostnader från förläggningsverksamheten och att minska sådana attraktionsfaktorer som ökar vårt lands attraktionskraft i asylsökandes ögon. 

I regeringens asylpolitiska åtgärdsprogram 12/2015 förutsätts en rad åtgärder som i förekommande fall minskar Finlands attraktionsfaktorer och på så sätt tillströmningen av asylsökande till vårt land. Både vårt lands säkerhet och kostnadseffekterna talar för att det bör ges högsta prioritet att dessa åtgärder genomförs utan dröjsmål. Sannfinländarna kräver att åtgärderna i regeringens asylpolitiska åtgärdsprogram ska genomföras fullt ut. 

Sannfinländarna föreslår att anslagsökningen för asylsökandes uppehälle ska användas för att utveckla utbildning och forskning samt trafikleder. Tilläggsbudgetens slutsumma ändras inte genom vår framställning. 

Detaljmotivering

ANSLAG 

Huvudtitel 26 

INRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

40. Invandring 

63. Stöd till mottagningsverksamhetens kunder 

Sannfinländarna anser att det kunde finnas betydande sparobjekt i fråga om kostnaderna för invandringen. De generösa stöden till asylsökande tjänar som attraktionsfaktor som gör vårt land mer lockande och på så sätt ökar antalet omotiverade asylansökningar. Den finansiella satsningen bör riktas till att snabbare handlägga asylansökningar och att snabbare verkställa negativa asylbeslut, varvid antalet kunder inom mottagningsverksamheten samt kostnaderna för mottagningsverksamheten skulle sjunka. Det föreslagna tilläggsanslaget på 11,2 miljoner euro visar konkret att genomförandet av regeringens asylpolitiska åtgärdsprogram inte har lyckats i praktiken. I stället för att öka stöden bör regeringen genomföra sitt åtgärdsprogram fullt ut och vid behov vidta ytterligare åtgärder för att antalet asylsökande och således antalet kunder inom mottagningsverksamheten ska minska. 

Regeringen föreslår en ökning bland annat i stöd till personer som fått avslag på asylansökan och som vistas olagligt i landet. Det är inte ändamålsenligt, anser sannfinländarna. I stället bör processen för avlägsnande ur landet effektiviseras och de föreslagna anslagen bör användas för andra syften. 

Vi föreslår 

att moment 26.40.63 Stöd till mottagningsverksamhetens kunder minskas med 11 200 000 euro. 

HUVUDTITEL 28 

FINANSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

70. Utvecklande av statsförvaltningen 

05. Stöd och handledning i samband med beredningen och genomförandet av landskapsreformen och social- och hälsovårdsreformen (reservationsanslag 3 år) 

Kostnaderna för valfriheten bland annat i fråga om ändringarna för kundsedelns del hotar att stiga kraftigt. För att vårdkostnaderna ska hållas i styr är det motiverat att en eventuell ökning av valfriheten baseras på praktisk erfarenhet förvärvad genom pilotprojekt och på forskningsbaserad kunskap. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 

Riksdagen förutsätter att regeringen bereder valfriheten baserad på forskningsbaserad kunskap och genom försök samt så att de offentliga vårdtjänsterna är systemets grund och privata tjänsteproducenter kompletterar de offentliga tjänsterna. 

HUVUDTITEL 29 

UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

40. Högskoleundervisning och forskning 

20. Gemensamma utgifter inom högskoleväsendet och vetenskapens område 

Det har skurits ner betydande resurser från utbildning och forskning. När ekonomin återigen visar på tillväxt måste satsningarna på dessa ökas. I synnerhet yrkeshögskoleutbildningen behöver extra satsningar. 

Vi föreslår 

att moment 29.40.20 ökas med 6 200 000 euro för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet vid yrkeshögskolorna som stöder näringslivet. 

HUVUDTITEL 31 

KOMMUNIKATIONSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 

10. Trafiknätet 

77. Utveckling av trafikledsnätet 

Det finns ett stort underskott i finansieringen av trafikledshållningen. Vi vill öka finansieringen för ändamålet för att främja näringspolitiken. 

Vi föreslår 

att moment 31.10.77 ökas med 5 000 000 euro för trafikledsprojekt som stöder den regionala ekonomin och den lokala näringspolitiken. 
Förslag
Kläm 

Vi föreslår

att riksdagen godkänner förslaget till en tredje tilläggsbudget för 2017 enligt betänkandet, men med ändringarna ovan, och 
att riksdagen godkänner det föreslagna uttalandet. 
Helsingfors 17.11.2017
Toimi 
Kankaanniemi 
saf 
 
Ville 
Vähämäki 
saf 
 

Bilaga

Tilläggsbudgetmotion
 TBM 6/2017 rd 
Krista 
Kiuru 
sd 
 
Tilläggsbudgetmotion om ökat anslag för stödjande av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet i yrkeshögskolorna (12 000 000 euro) 29.40.20
Tilläggsbudgetmotion
 TBM 7/2017 rd 
Krista 
Kiuru 
sd 
 
Tilläggsbudgetmotion om ökat anslag för trafikledsinvesteringar som stöder den regionala ekonomin (10 000 000 euro) 31.10.77