Utan en hållbar ekonomi skulle vi inte ha världens bästa skola, fungerande hälso- och sjukvård eller bra kollektivtrafik. Utan människor och företag som arbetar, skapar nytt, tar språnget ut i det okända eller siktar mot stjärnorna har vi ingen asfalt på vägarna och inga bokbussar eller kultur-evenemang. Ekvationen är egentligen enkel: när människor har färdkost för ett gott liv slår hjärtat, ekonomin är i gott skick och det uppstår arbete och arbetstillfällen. Det finns det möjligheter att dela med sig av det som behövs för att upprätthålla servicen och sörja för säkerheten, trivseln, miljön och hobbymöjligheterna.
Vi är oroade över välfärdstjänsternas framtid. Om utgifterna inte rangordnas, väljer vi en ändlös skuldsättning. Det är precis så regeringen har agerat och det syns i regeringens fjärde tilläggsbudgetproposition. Man har lagt sig platt inför minsta besparingar, och man klarar inte av att prioritera för att säkerställa finansieringen av det mest grundläggande. Svaret på varje fråga som kommer fram har varit en extra skuld på skattebetalarnas bekostnad. Situationen kan inte förklaras ens med coronan. Enligt en färsk bedömning av IMF kommer de offentliga finanserna att försämras permanent på grund av regeringens agerande. Orsaken är de permanenta utgiftsökningar som genomfördes redan i början av valperioden, den misslyckade strukturpolitiken och otillräckliga sysselsättningsreformer för att stärka de offentliga finanserna. Så här kan det inte fortsätta.
Skuldkvoten inom de offentliga finanserna, alltså förhållandet mellan den konsoliderade nettoskulden och bruttonationalprodukten, ökar enligt en prognos från finansministeriet under hela prognosperioden fram till utgången av 2040-talet. Skuldkvoten överstiger 100 procent redan i början av 2040-talet och hållbarhetsgapet ligger kvar på tio miljarder euro. Det vi behöver är fundamentala reformer som sätter fart på den ekonomiska tillväxten för att välfärden och offentliga tjänster ska kunna finnas kvar på åtminstone nuvarande nivå.
Regeringen har redan i början av valperioden ökat de permanenta utgifterna i de offentliga finanserna med ungefär 1,4 miljarder, men trots sina löften låtit bli att införa sysselsättningsförbättrande reformer. Detta ledde till att det strukturella underskottet ökade ytterligare. Också propositionen om den nya social- och hälsovårdsförvaltningen försämrar de offentliga finanserna på kort och medellång sikt med många miljarder och fördjupar hållbarhetsgapet på lång sikt. Den största svagheten i tilläggsbudgeten är således att reformerna för att dämpa skuldsättningen inom de offentliga finanserna låter vänta på sig. Enligt färdplanen för hållbarhet i de offentliga finanserna och planen för de offentliga finanserna har regeringen inte ens som ambition att minska den finansiella ohållbarheten. I stället är regeringen på väg att bryta utgiftsramen för valperioden med 1,4 miljarder euro 2022—2023.
Regeringens fjärde tilläggsbudgetproposition sänker uppskattningen av skuldtagningen med 2,2 miljarder euro. De flesta av tilläggen har samband med coronaläget eller är av ringa omfattning. Finland har klarat sig bättre än de värsta scenarierna ur den ekonomiska svackan till följd av coronakrisen. Enligt en färsk bedömning av Etla berodde den måttliga minskningen av bruttonationalprodukten i stor utsträckning på vår näringsstruktur, som inte påverkades av coronaepidemin. Till exempel servicebranscherna och turismen representerar en relativt liten del av vår samhällsekonomi. Enligt finansministeriet hotar tillväxten att sjunka till en låg nivå, som endast med svårighet överstiger en procentenhet redan under de närmaste åren. Finland behöver åtgärder för att påskynda tillväxten.
Finansiering på en nivå som garanterar ett tillräckligt antal poliser kräver åtgärder i framtiden
Regeringen beslutade ursprungligen att sänka nivån på polisens finansiering. I Finland är antalet poliser betydligt mindre än i de viktigaste jämförelseländerna. I hela landet ska människan kunna lita på att hjälpen kommer när det finns behov av det. Partierna har i stor utsträckning förbundit sig att höja antalet poliser till 8 000. Regeringens avgörande skulle ha inneburit att man inte hade hållit fast vid målsättningen. Regeringen var på väg att driva igenom sitt beslut, men först hotet om interpellation fick den att meddela att finansieringen tryggas nästa år. Vi tackar regeringen för denna kursändring, men vi noterar att nivån på finansieringen kommer att avgöras på nytt 2023. Behövliga anslag utökas också i den övriga rättsvårdskedjan.
En hållbar lösning på den minskade finansieringen till Veikkaus måste finnas
Det är oundvikligt att de medel som intäktsförs till statsbudgeten via Veikkaus kommer att minska i framtiden. Coronaepidemin har påverkat penningflödet. Dessa inkomster har riktats till såväl idrott och kultur som ungdomsväsendet. Minskningen av penningspelen innebär att spelproblemen minskar, vilket är önskvärt, men finansieringen av organisationer och andra aktörer är ännu olöst i framtiden. Under tiden efter pandemin har dessa aktörers arbete varit värdefullt och de förtjänar ett svar från regeringen.
Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden:
Reservationens förslag till uttalande 1
Riksdagen förutsätter att regeringen lägger fram en trovärdig plan för att påskynda den ekonomiska tillväxten och att den innehåller konkreta metoder för att höja sysselsättningen, förbättra förutsättningarna för näringsverksamhet, öka produktiviteten och effektivisera arbetsmarknaden.
Reservationens förslag till uttalande 2
Riksdagen förutsätter att regeringen förbinder sig att vidta åtgärder för att täppa till hållbarhetsgapet i de offentliga finanserna före utgången av årtiondet och att börja verkställa dem redan under den pågående valperioden.
Reservationens förslag till uttalande 3
Riksdagen förutsätter att regeringen utarbetar en trovärdig plan för att prioritera utgifterna så att polisens anslag kan tryggas för att höja antalet poliser till 8 000.
Reservationens förslag till uttalande 4
Riksdagen förutsätter att regeringen lägger fram propositioner genom vilka man enligt finansministeriets uppskattning uppnår det sysselsättningsmål på 80 000 sysselsatta som regeringen har ställt upp, så att de offentliga finanserna stärks med 2 000 miljoner euro. Det utlovades att de permanenta utgiftsökningarna i regeringsprogrammet skulle täckas genom stärkt sysselsättning.
Reservationens förslag till uttalande 5
Riksdagen förutsätter att regeringen lägger fram en proposition om gradering av det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa så att förmånsnivån är högre i början av arbetslöshetsperioden och sjunker jämnt enligt arbetslöshetens längd.
Reservationens förslag till uttalande 6
Riksdagen förutsätter att regeringen lägger fram propositioner för att avveckla marginaleffekterna inom förmånssystemet.
Reservationens förslag till uttalande 7
Riksdagen förutsätter att regeringen överlämnar en proposition i syfte att möjliggöra rättvisa lokala avtal i alla företag.
Reservationens förslag till uttalande 8
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om att införa en terapigaranti.
Reservationens förslag till uttalande 9
Riksdagen förutsätter att regeringen utarbetar en trovärdig plan för att öka antalet utbildningar och tjänster för räddningsmän så att antalet räddningsmän ökar med minst 1 000.