Motivering
Allmänt
Med hänvisning till propositionen och övrig
utredning anser utskottet att propositionen är behövlig
och ändamålsenlig. Utskottet tillstyrker lagförslaget
utan ändringar.
Propositionen bygger på det ramavtal som centralorganisationerna
ingick hösten 2011. Där föreslogs det
att arbetarskyddslagstiftningen preciseras så att den belastning
som arbetstiderna innebär och dess följder för
arbetsförmågan och arbetsenergin ska utredas i
förväg.
Enligt 10 § i arbetarskyddslagen ska arbetsgivaren
reda ut de olägenheter och risker som beror på arbetet,
arbetslokalen, arbetsmiljön i övrigt och arbetsförhållandena
och bedöma deras betydelse för arbetstagarnas
säkerhet och hälsa. Regeringen föreslår
att också arbetstiderna ska beaktas i den här
riskbedömningen framöver. Begreppet arbetstid
bör förstås i vid bemärkelse;
utöver de omständigheter som gäller arbets- och
vilotider ska man räkna med all den tid då arbetstagaren
de facto är uppbunden av arbetet.
Det är mycket viktigt och behövligt att utreda och
bedöma olägenheter och risker relaterade till arbetstider
och den anknytande arbetstidsbelastningen för att arbetshälsan
och arbetarskyddet ska kunna förbättras, menar
utskottet. Hälsoskador och olyckor som beror på dålig
hantering av arbetstider orsakar stora extrakostnader och i värsta
fall förtida pensioneringar bland befolkningen. Genom att
ta bättre hänsyn till den belastning som beror
på arbetstider kan man minska sjukfrånvaron och
olyckorna och främja arbetstagarnas arbetshälsa
under hela karriären.
Belastning på grund av arbetstider
Det har skett stora förändringar i arbetsmetoderna
de två senaste decennierna och allt fler arbetstagare har
avvikande arbetstider. Det rör sig om oregelbundna arbetstider
och ökat arbete på veckoslut, kvällar
och nätter. Den nya tekniken innebär att framför
allt de som har expertuppgifter inte är bundna till arbetsplatsen,
utan de kan också jobba hemma, på väg
till och från jobbet och när som helst under dygnet.
Därför kan det hända att arbetsgivaren
kräver att arbetstagaren ständigt ska vara anträffbar.
Det har blivit vanligare med dold övertid, dvs. arbete
utöver normal arbetstid som inte registreras och bristfällig eller
obefintlig uppföljning av arbetstiden.
Omställningarna i arbetslivet har lett till att den
totala tid som arbetstagarna är uppbundna av arbetet har ökat.
Detta orsakar belastning som enligt undersökningar har
skadliga konsekvenser. Risken för olyckor ökar,
likaså minnesstörningarna och sömnstörningarna.
Arbetsproduktiviteten försämras och kreativiteten
försvinner. I extrema fall leder fortsatt arbetstidsbelastning till
att arbetstagaren förlorar arbetsförmågan
och måste pensionera sig i förtid. Utskottet ser
det som ytterst angeläget att den tid som arbetstagaren
faktiskt är uppbunden av arbetet vägs in i riskbedömningar
av arbetstider och att de negativa konsekvenserna för arbetsförmågan
effektivt minskas.
Alternativa arbetstidsmodeller
Skiftarbete orsakar också ohälsa såsom
trötthet och sömnstörningar och ökar
enligt dagens uppfattning risken för många sjukdomar,
t.ex. cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Risken
för olycksfall i arbetet ökar. Arbetstagarna är
tröttare och presterar mindre i synnerhet under tidiga morgonskift
och på nattskift och om de inte har hunnit vila tillräckligt
före nästa skift, t.ex. om de måste ersätta
andra och arbeta dubbla skift. De faktorer som bidrar till eller
stör återhämtningen har alltså lika
stor betydelse för belastningen som längden på själva
arbetsskiftet eller arbetsveckan.
Undersökningar visar att bra arbetstidsmodeller i hög
grad kan förbättra och skydda arbetstagarnas hälsa
och säkerhet i arbetet och minska riskerna. Arbetstagarnas
möjlighet att påverka arbetstiderna har påvisats
ha koppling till bättre upplevd hälsa och färre
sjukdagar. Stressymtomen är tydligt färre när
det finns möjlighet till individuell flexibilitet och arbetstagaren
själv kan påverka arbetstiderna.
Arbetshälsoinstitutet har tagit fram arbetstidsmodeller
och sådana metoder för bedömning av olägenheter
och riskfaktorer i fråga om arbetstider som är
lämpliga för både privat och offentlig
sektor. Arbetsplatserna får fritt använda sig
av dem. Lyckade och beprövade arbetstidsmodeller som bidrar
till bättre ork i arbetet är bl.a. ergonomisk
arbetsskiftsplanering och arbetstidsautonomi som används
inom offentliga organisationer, arbetstidsbanker inom tjänstesektorn
och roterande skiftsystem inom industrin. Utskottet anser det viktigt
att arbetsplatserna i stor utsträckning inför
bra lösningar och modeller för arbetstider.
Individuella lösningar
Det är mycket individuellt hur arbetstiderna påverkar
hälsan och effekterna varierar efter livssituation. Därför
bör olägenheter på grund av arbetstider
också motverkas genom individuella lösningar.
För enskilda arbetstagare kan lösningen bli att
korta ner arbetstiden, planera in arbetstiden till en lämpligare
tidpunkt eller göra arbetet lättare. För
att hitta individuella lösningar och samtidigt garantera
likabehandlingen av arbetstagarna är det viktigt att på arbetsplatserna försöka
ta fram gemensamt överenskomna spelregler, så att
enskilda arbetstagares arbetstider och arbetstidsarrangemang inte
leder till konflikter eller extra belastning.