I propositionen föreslås det att tillämpningsområdet för lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn ska vidgas så att arbetsgivare och andra som är skyldiga att kontrollera brottslig bakgrund ges rätt att kontrollera eventuell brottslig bakgrund hos arbetssökande och andra personer som omfattas av förfarandet också vid anställningsförhållanden som varar högst tre månader och i andra arbetssituationer. 

Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet begärde utlåtande av lagutskottet om prövningsrätt för begäran om framläggande av straffregisterutdrag, det vill säga om det i stället för rätt ska finnas skyldighet att kontrollera brottslig bakgrund i så kortvariga anställningar. Lagutskottet föreslog att riksdagen godkänner ett uttalande, där statsrådet skyndsamt förutsätts göra en övergripande utredning och utvärdering av lagstiftningen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn och anknytande revideringsbehov, i synnerhet av möjligheterna att utvidga skyldigheten att kontrollera brottslig bakgrund och påskynda utlämnande av straffregisterutdrag samt vid behov bereder förslag till ny lagstiftning. 

För oss sannfinländare är det viktigt att skydda minderårigas personliga integritet och främja deras säkerhet. Sannfinländarnas utskottsgrupp understryker de omständigheter i utlåtandet från lagutskottet som anges i punkt 5 i betänkandet och anser att förslaget om prövningsrätt vid begäran om utdrag ur straffregistret är otillräckligt. Det måste i alla lägen finnas en lagstadgad skyldighet att kontrollera brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn oberoende av hur länge anställningsförhållandet eller någon annan arbetssituation pågår, eftersom redan existensen av en skyldighet skulle leda till att de som gjort sig skyldiga till brott mot barn inte skulle söka anställningar där brottslig bakgrund utreds. 

Enligt uppgift har personer med brottslig bakgrund en tendens att vilja arbeta med barn. Vi i Sannfinländarnas utskottsgrupp vill påpeka att regeringens bedömning av lagändringens konsekvenser huvudsakligen baserar sig på en bedömning av konsekvenserna för arbetsgivare och Rättsregistercentralen. I ett sakkunnigyttrande till utskottet påpekar barnombudsmannen att regleringsalternativen inte alls har bedömts med avseende på barnets rättigheter. Någon konsekvensbedömning har inte gjorts exempelvis utifrån i vilken utsträckning det går att förhindra vanvård av barn, om straffregisterutdrag utan undantag begärs också vid kortvariga anställningar. Det måste ses som en betydande brist eftersom barnets bästa primärt ska beaktas i alla åtgärder som rör barn. 

Rätten till personlig säkerhet och integritet tryggas för alla både i grundlagen och i flera människorättskonventioner. Dessa författningar och konventioner skyddar också barn. Även riktlinjerna i den nationella barnstrategin säger ut att varje barn har ovillkorlig rätt till liv och skydd mot varje form av våld. Sannfinländarnas utskottsgrupp anser att det är precis den här typen av förslag där det är allra viktigast att göra en bedömning av konsekvenserna för barn och anser att det är beklagligt och en stor brist att regeringen låter bli att göra en bedömning. 

Barnets rätt till särskilt skydd är en av de viktigaste principerna för barnrätten. Principen om skydd för barn finns inskriven bland annat i FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter, FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och FN:s konvention om barnets rättigheter. Barnkonventionen förpliktar konventionsstaterna att vidta alla lämpliga åtgärder för att skydda barn mot varje form av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller misshandel, försummelse, likgiltighet eller misshandel eller utnyttjande, inbegripet sexuellt utnyttjande, när de vårdas av sina föräldrar, en annan laglig vårdnadshavare eller någon annan. 

Som part i den så kallade Lanzarotekonventionen har Finland å sin sida förbundit sig till att bland annat genom lagstiftning säkerställa att personer som söker sig till yrken som inbegriper regelbunden kontakt med barn inte har dömts för sexuellt utnyttjande eller sexuella övergrepp mot barn. Lanzarotekommittén, som övervakar konventionen, har betonat vikten av att genomföra obligatorisk screening inom såväl offentlig som privat sektor vid rekrytering. Det bör noteras att kommittén i sin utvärderingsrapport från 2019 explicit konstaterar att Finlands lagstiftning inte uppfyller kraven i konventionen, eftersom straffregisterutdrag inte krävs av personer med anställningsförhållanden som varar högst tre månader under ett år. Vi anser att regeringens förslag om prövningsrätt för begäran om framläggande av straffregisterutdrag i anställningar som varar högst tre månader inte räcker till för att uppfylla förpliktelserna enligt Lanzarotekonventionen. 

De praktiska problemen med en förpliktande modell hänger enligt uppgift till lagutskottet samman med att det kan dra ut på tiden med att anställa kortvariga vikarier. Här måste det tilläggas att ett straffregisterutdrag för kontroll av brottslig bakgrund gäller i sex månader. Ett straffregisterutdrag för ett visst arbetsuppdrag kan således användas också för andra uppdrag under giltighetstiden. Till exempel de som finns i vikarieregister för företag som förmedlar arbetskraft till daghem och skolor kan alltså ofta med en gång lämna ett straffregisterutdrag till arbetsgivaren, också när vikariehjälp behövs oförutsett och med kort varsel. För de fall när ett straffregisterutdrag på grund av tidsbrist inte är tillgängligt före anställningen föreslår vi en regleringsmodell där arbetstagaren ska visa upp straffregisterutdrag för arbetsgivaren så snart som begäran om utdrag har behandlats vid Rättsregistercentralen. 

Sannfinländarnas utskottsgrupp anser att det är extra problematiskt att kommunerna och i synnerhet enheterna inom småbarnspedagogisk verksamhet har visat sig vara eftertraktade praktikplatser inom den integrationsutbildning som arbets- och näringsbyråerna ansvarar för och erbjuder invandrare. Men praktiken är så kortvarig att den inte tillåter att straffregisterutdrag begärs. Också i övrigt är det ofta omöjligt att kontrollera brottslig bakgrund på ett tillförlitligt sätt för personer som får integrationstjänster. Vår utskottsgrupp anser att den här typen av praktik inte får ordnas så att den äventyrar säkerheten för barn eller skolelever som deltar i småbarnspedagogisk verksamhet. Vidare anser vi att personer vars brottsliga bakgrund eller över huvud taget identitet det är omöjligt att få tillförlitlig information om inte ska placeras i sådana arbeten där de har personlig kontakt med minderåriga. 

För alla eventualiteter konstaterar vi i Sannfinländarnas utskottsgrupp här att vi instämmer i lagutskottets förslag till uttalande om att riksdagen förutsätter att statsrådet skyndsamt gör en övergripande utredning och utvärdering av lagstiftningen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn och anknytande revideringsbehov, i synnerhet av möjligheterna att utvidga skyldigheten att kontrollera brottslig bakgrund och påskynda utlämnande av straffregisterutdrag samt vid behov bereda förslag till ny lagstiftning. Vidare är det befogat att utreda möjligheterna att kontrollera brottslig bakgrund under pågående anställningsförhållande och om det för närvarande finns grupper som är undantagna tillämpningsområdet men som brottslig bakgrund bör kontrolleras för. 

Samlingspartiets utskottsgrupp välkomnar regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn. Lagstiftningen ska skydda barns integritet och säkerhet i alla lägen. Finland har förbundit sig att följa FN:s konvention om barnets rättigheter, och den kräver aktiva åtgärder av konventionsstaterna för att skydda barnen. 

Regeringens regleringsmodell baserar sig på arbetsgivarnas möjlighet att begära ett straffregisterutdrag också i anställnings- och tjänsteförhållanden som varar kortare tid än tre månader. I propositionen motiveras frivilligheten i regleringsmodellen särskilt med hänvisning till arbetsgivarnas administrativa börda. Propositionen saknar en bedömning av hur någon annan regleringsmodell kan skydda minderåriga bättre än den valda regleringslösningen. I utfrågningen av sakkunniga kom det fram att tillgodoseendet av barns rättigheter är beroende av vad de vuxna gör, när det är arbetsgivaren som avgör om ett straffregisterutdrag ska begäras eller inte. De vuxnas åtgärder kan i sin tur påverkas av många olika bakgrundsfaktorer. 

Sett ur arbetsgivarens synvinkel är situationen tydligare både vad beträffar ansvarsfrågorna och vad beträffar arbetsgivarens ersättningsskyldighet, när det finns en skyldighet, om något skulle inträffa. Som det är nu är det oklart utifrån vilka kriterier arbetsgivarna ska överväga om de ska utnyttja sin rätt att kontrollera brottslig bakgrund eller inte. Om begäran om utdrag är beroende av prövning och arbetsgivaren i något fall låter bli att begära utdraget och något händer, blir man tvungen att bedöma bland annat om prövningsrätten har tillämpats på rätt sätt. En skyldighet vore en mer fungerande modell också i de fall när eventuellt ersättningsansvar för arbetsgivaren måste övervägas. En skyldighet säkerställer också likabehandling av arbetstagarna. Prövningsrätt kan leda till varierande tillämpningspraxis i kommuner och städer, om en del arbetsgivare tillämpar rätten att kontrollera brottslig bakgrund och en del inte. 

Sakkunniguppgifter visar att det är motiverat att föreskriva om en skyldighet för arbetsgivarna att kontrollera brottslig bakgrund i stället för att föreskriva en möjlighet att göra det. Bestämmelser om en skyldighet förbättrar barns rättigheter och är också i det hänseendet en motiverad lösning. Lagförslaget i propositionen måste ändras så att det vad gäller begäran om straffregisterutdrag grundar sig på en skyldighet i stället för på en rätt. Vår ändring av paragrafen gör det möjligt att tillfälligt avvika från skyldigheten, om arbetsgivaren inte kan uppfylla den lagstadgade dimensioneringen. 

Samlingspartiets utskottsgrupp instämmer i lagutskottets förslag till uttalande, om att riksdagen godkänner ett uttalande, där statsrådet skyndsamt förutsätts göra en övergripande utredning och utvärdering av lagstiftningen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn och av anknytande revideringsbehov, i synnerhet av möjligheterna att utvidga skyldigheten att kontrollera brottslig bakgrund och påskynda utlämnande av straffregisterutdrag samt vid behov bereder förslag till ny lagstiftning.