Allmänt
Regeringen föreslår att lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) ändras så att en arbetssökande som studerar har rätt till arbetslöshetsförmån, om han eller hon har fyllt 25 år, studierna pågår i högst sex månader och studierna ger yrkesfärdigheter eller stöder företagsverksamhet. Under tiden för studierna kvarstår, som ett villkor för att få arbetslöshetsförmåner, den arbetslösa personens skyldighet att söka och vara beredd att ta emot heltidsarbete samt att delta i sysselsättningsfrämjande service. Studier ska under vissa förutsättningar betraktas som aktivitet i den så kallade aktiveringsmodellen inom utkomstskyddet för arbetslösa. Den nuvarande möjligheten att studera med arbetslöshetsförmån ska bevaras i sin nuvarande form vid sidan av den föreslagna nya modellen.
Den största skillnaden mellan den nuvarande möjligheten att studera med arbetslöshetsförmån och den nya modellen är att arbets- och näringsbyrån inte ska göra någon bedömning av den arbetssökandes behov av utbildning utan den arbetssökande kan studera även om det inte är nödvändigt med studierna för att främja möjligheterna för honom eller henne att få jobb. Avsikten är att arbetslösa lättare ska kunna delta i exempelvis kortvarig kompetenshöjande utbildning. Ändringen antas sporra arbetssökande till studier eftersom de inte förlorar arbetslöshetsförmånen på grund av dem. Samtidigt stöder ändringen tillgången på kompetent arbetskraft och uppkomsten av ny företagsverksamhet och minskar dessutom den administrativa bördan på arbets- och näringsbyråerna.
Utskottet ser det som en viktig och angelägen reform att det blir lättare och smidigare att studera under en tid av arbetslöshet och tillstyrker lagförslagen med följande kommentarer.
Godtagbara studier och arbetslöshetsförmån
De nya bestämmelserna om smidigare studier under arbetslösheten ska enligt förslaget bara gälla 25 år fyllda arbetssökande och arbetslöshetsförmånen kan bara användas för kortvariga studier som ger yrkesfärdigheter eller främjar företagsverksamhet. Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet anser att avgränsningarna är motiverade eftersom avsikten inte är att arbetslöshetsförmånen ska ersätta studieförmånerna, som i allmänhet ligger på en lägre nivå. Utskottet vill emellertid, på samma sätt som social- och hälsovårdsutskottet, påtala vissa omständigheter som gäller utvärderingen av utbildningens innehåll och den arbetssökandes skyldigheter och som kan göra det svårare att förutse konsekvenserna av studier.
I propositionen nämns inga andra villkor för godtagbar utbildning än att den ska ge yrkesfärdigheter eller stödja företagsverksamhet. Enligt propositionsmotiven (s. 4) ska villkoren ge en så vid tolkning som möjligt så att utanför tillämpningsområdet främst lämnas studier som klart är av hobbynatur. Språkstudier, studier i läs- och skrivkunnighet samt studier som ger IT-färdigheter nämns som exempel på studier som ska anses förbättra yrkesskickligheten.
Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet anser det motiverat med en möjligast bred tolkning av studiernas innehåll och understryker att tolkningen måste följa samma principer i hela landet. Enligt utskottet kräver det noggranna anvisningar till och utbildning av arbets- och näringsbyråernas personal. Dessutom måste de arbetssökande få relevant information om olika utbildningsmöjligheter och detaljerad och konkret information om vilka studier som kan bedrivas med bibehållen arbetslöshetsförmån.
Utskottet påpekar att förbättrade möjligheter till kortvariga studier för arbetssökande också kräver nytänk av utbildningsanordnarna. Enligt utredning erbjuder både högskolor och yrkeshögskolor lämpliga kortvariga utbildningar. Också inom det fria bildningsarbetet erbjuds det utbildningar som kan anses ge yrkesfärdigheter på det sätt som avses i den föreslagna bestämmelsen. Utskottet påpekar att en stor del av studieutbudet består av studieavsnitt som utgör en del av olika examina. Men utbildningssystemet har utvecklats i riktning mot så kallade moduler som kan beskrivas som självständiga, kortvariga fortbildningar även om de samtidigt utgör delar av studier som leder till examen och som kan kombineras med en examen.
Utskottet påpekar att studier som en arbetssökande påbörjat och som varit avsedda att pågå i sex månader i vissa fall kan dra ut på tiden. I sådana fall ska arbets- och näringsbyrån enligt propositionsmotiven fatta ett beslut om huruvida det är fråga om heltidsstudier eller deltidsstudier för tiden efter sex månader, och arbetslöshetsförmånen ska inte återkrävas från början av studierna. Om studierna fördröjs av skäl som inte beror på den arbetssökande ska detta lämnas utan avseende. Utskottet anser att lösningen är motiverad.
Men om studierna har bedrivits på basis av felaktiga uppgifter och studieperioden redan från början har varit avsedd att pågå längre än sex månader kan överskridningen leda till att arbetslöshetsförmånen återkrävs ända från det att studierna påbörjades. Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet delar social- och hälsovårdsutskottets uppfattning att det i sådana fall ska göras en skälighetsprövning för att undvika onödiga återkrav och avbrott i försörjningen. Vid prövningen bör det beaktas att utbildningssystemet ännu inte kan identifiera studiehelheter på sex månader enligt den nya modellen och att det kan vara svårt att på förhand uppskatta studieperiodens längd. Utskottet anser vidare att återkrav inte ska ses som ett hinder för den arbetssökande att senare fortsätta studier som ursprungligen var avsedda att vara kortvariga ända till att examen avläggs.
Enligt den föreslagna modellen ska den arbetssökande också under studierna stå till arbetsmarknadens förfogande, och studierna är egentligen inte någon giltig orsak att vägra ta emot arbete eller delta i service. Arbets- och näringsbyrån kan dock i enskilda fall beakta studierna när den överväger vilka tjänster det är ändamålsenligt att erbjuda den arbetssökande. För ett förfarande som är klandervärt enligt en arbetskraftspolitisk bedömning föreskrivs det om en påföljd. De arbetssökande som står i beråd att inleda studier måste få tillräckligt detaljerad information om skyldigheten att ta emot ett erbjudet arbete eller delta i service oberoende av studier, påpekar arbetslivs- och jämställdhetsutskottet.
Studiernas betydelse för visad aktivitet
Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet ser med tillfredsställelse på att den typ av aktivitet som den så kallade aktiveringsmodellen kräver kan påvisas också genom studier så snart förslaget har trätt i kraft. I fortsättningen kommer studier i högst sex månader enligt den nya modellen samt studier på deltid som godkänts av arbets- och näringsbyrån oberoende av den arbetssökandes ålder att gälla för sådan aktivitet som aktiveringsmodellen kräver. Heltidsstudier under en period för vilken det inte betalas arbetslöshetsförmåner skulle också betraktas som aktivitet så att aktiveringsmodellens granskningsperiod skulle börja löpa från början och förmånsnivån inte skulle sänkas efter heltidsstudier som pågått minst fem dagar. Att studier betraktas som sådan aktivitet som aktiveringsmodellen avser förbättrar utkomstskyddet för den som får arbetslöshetsförmån och kan vara ett incentiv till att inleda studier för att på så sätt snabbare komma in på arbetsmarknaden, menar utskottet. Men systemet kan också leda till utdragen arbetslöshet.
Avslutningsvis
Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet förenar sig om social- och hälsovårdsutskottets (ShUU 2/2018 rd) åsikt att det finns skäl att följa upp verkningarna av den föreslagna modellen för dem som får arbetslöshetsförmåner, för deras studier och för incitamenten.
Social- och hälsovårdsutskottet påpekade i sitt utlåtande dessutom att utvecklingen av utkomstskyddet för arbetslösa har syftat till att förenkla och samordna de olika stödformerna under arbetslösheten. De ändringar som nu föreslås och som syftar till att förbättra de arbetssökandes studiemöjligheter kan samtidigt göra det svårare att förstå förmånssystemet från förmånstagarens synpunkt, konstaterade utskottet. Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet håller med social- och hälsovårdsutskottet om behovet att förtydliga frågor kring utkomstskyddet för arbetslösa.