Motivering
Allmänt om behovet av ny lagstiftning
I propositionen föreslås ändringar
i sametingslagen och strafflagen. En allmän målsättning
med justeringen av sametingslagen är att förbättra verksamhetsförutsättningarna
för samernas kulturella autonomi och sametinget och på det
sättet stärka samernas rättigheter som
ett urfolk. Propositionen innehåller förslag rörande
bl.a. sametingets behörighet och uppgifter, sametingets
organ och utnyttjandet av beslutanderätten samt val till
sametinget. Ett mål är också att revidera
definitionen av same så att en person som anser sig vara
same inte ska betraktas som same endast på basis av anteckningar
i jordeböcker eller uppbörds- eller mantalslängder,
utan att definitionen i stället bättre beaktar
mångfalden i det samiska urfolkets andliga och materiella
kultur. Samtidigt betonas betydelsen av samernas gruppidentifikation.
Det föreslås också att sökande
av ändring i ett ärende som gäller antecknande
i vallängden ändras så att omprövning
i första instans ska begäras hos sametingets sammanträde.
Utskottet stödjer en vidareutveckling av samernas
i grundlagen tryggade kulturella autonomi och sametingets verksamhetsförutsättningar
och finner det angeläget att stärka samernas rätt
att upprätthålla och utveckla sitt språk
och sin kultur. Utskottet stödjer åtgärder
som allt bättre beaktar det samiska urfolkets kulturella mångfald
och som verkar för att samernas kultur och traditionella
näringar bevaras livskraftiga. I enlighet med
sina internationella åtaganden har Finland förbundit
sig att aktivt verkställa och övervaka att samernas
rättigheter tillgodoses i lagstiftning, förvaltning
och praktiska åtgärder. Sådana åtgärder
vinner också stöd i ratificeringen av Internationella
arbetsorganisationens (ILO) konvention nr 169 om ursprungsfolk och stamfolk
i självstyrande länder (nedan ILO:s konvention
eller konventionen), vilket ställts som ett mål
i regeringsprogrammet för såväl Jyrki
Katainens som Alexander Stubbs regeringar. Ratificeringen skulle
stärka det nationella engagemanget för att främja
urfolkens rättigheter och kunde involvera nya faktorer
på lokalnivå som skulle stärka samernas
rättsliga ställning.
Propositionens verkningar inom utskottets ansvarsområde
Utskottet har behandlat ärendet utifrån sitt
ansvarsområde med fokus på frågor som
gäller jämlikhet och jämställdhet.
Definitionen av same
Det föreslås att sametingslagens bestämmelse
i 3 § om definition av same justeras. Den föreslagna
definitionen av same är smalare än definitionen
i den gällande lagen och i högsta förvaltningsdomstolens
avgörandepraxis gällande s.k. självidentifikation
och en sammantagen bedömning av sökandens situation
(HFD 2011:81).
Med same ska enligt förslaget avses en person som anser
sig vara same, förutsatt att han själv eller åtminstone
någon av hans föräldrar eller far- eller
morföräldrar har lärt sig samiska som
första språk, eller att han har tillägnat
sig samekulturen via sin släkt och upprätthållit
kontakten med denna kultur och är efterkommande till en
sådan person som har antecknats som lapp i ett myndighetsdokument
som har upprättats för beskattningen eller folkbokföringen,
eller att åtminstone någondera av hans föräldrar
har antecknats eller enligt den föreslagna lagen hade kunnat
antecknas som röstberättigad vid val av delegationen
för sameärenden eller sametinget. Det föreslås
också att det i lagen tas in ett omnämnande enligt
vilket sametinget behandlar ansökningar om upptagande av
samer i vallängden och anmälningar om avförande
ur den. Syftet med omnämnandet är att lyfta fram
betydelsen av det samiska samhällets gruppgodkännande vid
behandlingen av sådana ansökningar om upptagande
i vallängden som lämnats in av personer som identifierar
sig själva som samer.
Utskottet konstaterar att enligt propositionsmotiven är
definitionsparagrafens centrala funktion att reglera vilka myndiga
personer som kan antecknas i sametingets vallängd och därefter delta
i valet till sameting för att på det sättet
vara med om att utveckla och förvalta samekulturen. I samband
med sakkunnigutfrågningen har justitieministeriet gjort
den preciseringen att vallängden inte ska ses
som en förteckning över vilka personer i Finland
som ska betraktas som samer och hur många samer det finns
i landet. Propositionen innehåller inga förslag
till ändring av de villkor för bedrivande av näring
eller yrke som regleras bland annat i renskötsellagen (848/1990),
jaktlagen (615/1993), lagen om fiske (286/1982),
gruvlagen (621/2011) och skogslagen (1085/2013)
eller genom vilka man direkt ingriper i möjligheterna att
utnyttja och förvalta mark- och vattenområden
eller naturresurser.
Utskottet uppmärksammar grundlagsutskottet på att
det vid sakkunnigutfrågningen har framförts att
effekten i samesamhället för en enskild person
eller hens familj av att lämnas utanför vallängden är
att det blir svårare att som medlem av ett urfolk åtnjuta
de rättigheter eller utnyttja den service och det förbud
mot försvagande av rättigheter som tillkommer
minoriteten och att man inte heller kan åberopa den i praktiken
officiella status som vallängden har givit, nämligen
att betraktas som etnisk same. Enligt utskottets uppfattning kan
betoningen av samesamhällets gruppidentifikation vid behandlingen
av en ansökan om att antecknas i vallängden som
görs av en person som själv identifierar sig som
same bli en faktor som stärker den påtalade effekten.
De sakkunniga har också påpekat att gruppidentifikationen
kan äventyra en jämlik behandling av sökande
som hör till olika kulturella grupper eller släkter.
Det har också påpekats att enligt den rådande
uppfattningen i Finland hör de personer som antecknats
i vallängden för sametinget också till
ett urfolk inom ILO 169-konventionens tillämpningsområde
och ingår sålunda i den personkrets som skyddas
av konventionen. Sametinget har ett stort ansvar för att
tillämpa lagen på ett sätt som motsvarar
dess syfte med genuint och konsekvent beaktande av samekulturens
mångfald.
Utskottet uppmärksammar likaså grundlagsutskottet
på de synpunkter på valnämndens behörighet
som påtalats under hörandet. Det finns ett behov
att försäkra sig om att valnämnden i
sin verksamhet följer principerna för likabehandling,
objektivitet, konsekvens och förutsägbarhet när
den upprättar vallängden och behandlar omprövningsärenden
(jfr 20 och 26 § i lagförslaget). Utskottet finner
det motiverat att ett beslut som fattats av sametingets sammanträde
(med anledning av en begäran om omprövning som gäller
valnämndens beslut) får överklagas genom
besvär hos högsta förvaltningsdomstolen (26
b § i lagförslaget), varmed rätten att
få ett ärende prövat av domstol förverkligas.
En viktig garanti för rättstryggheten är
också att parterna kan få tillräckligt
detaljerade motiveringar till beslut som gäller vallängden.
Utskottet ansett det angeläget att nå en så bred samstämmighet
som möjligt om definitionen av same såväl
bland samebefolkningen inom samernas hembygdsområde som
bland den övriga befolkningen på området.
Problem med gränsdragningar och motsättningar
mellan olika grupper och inom grupperna bör undvikas, och
olika intressen och samekulturens mångfald bör
erkännas samtidigt som man försäkrar
sig om att öppenhet och transparens samt principen om god förvaltning
går igen i all verksamhet, inklusive i valnämndens
arbete. Alla grupper av samer och alla samer inom samernas hembygdsområde
bör behandlas jämlikt. Frågan om en enskild
individs möjlighet att åtnjuta de rättigheter
som tillkommer en minoritet och att tillhöra ett urfolk bör
därför så vitt möjligt knytas
till objektiva kriterier på ett förutsägbart
och konsekvent sätt. Det är också viktigt
att fästa avseende vid de s.k. samer utan status som lämnas
utanför vallängden och deras möjligheter
att med lika utgångspunkter leva och verka som etnisk grupp
som en del av ursprungsbefolkningen, slå vakt om kulturarvet
och utöva traditionella näringar utifrån lika
utgångspunkter.
Utskottet lyfter i detta sammanhang särskilt fram propositionsmotiven,
av vilka det framgår att man i Finland, Sverige och Norge
har löst frågan om vem som är same när
det gäller respektive sametings verksamhet på olika
sätt. I hörandet av sakkunniga har man särskilt
pekat på den lösning man har gått in
för i Norge (Sameloven 198706-12 nr 56, lagens 2 kap. 6 §).
Alla som anmäler att de uppfattar sig som same och som
a) har samiska som hemspråk, eller b) har eller har haft
en förälder, en mor- eller farförälder
eller en mor- eller farförälders förälder
med samiska som hemspråk, eller c) är barn till
en person som är antecknad eller har varit antecknad i
vallängden kan enligt den bestämmelsen kräva
att bli upptagen i vallängden. Under utfrågningen
har det framgått att upptagning i vallängden i
Norge sker på anmälan av sökanden och
det har aldrig förekommit att ett beslut att uppta någon
i en vallängd har överklagats. Utskottet önskar
att grundlagsutskottet utreder möjligheten att gå in för
en sådan lösning.
Samarbetsskyldighet
I propositionen föreslås det att förhandlingsskyldigheten
enligt 9 § i sametingslagen utvidgas till en samarbetsskyldighet.
Enligt 1 mom. ska myndigheterna och andra som sköter offentliga
förvaltningsuppgifter förhandla med sametinget
i syfte att uppnå samförstånd om vittsyftande
och viktiga åtgärder som ska genomföras på eller
vilkas verkan sträcker sig till samernas hembygdsområde
och om andra vittsyftande och viktiga åtgärder
som särskilt påverkar samernas språk
eller kultur eller deras ställning eller rättigheter
som urfolk. I detaljmotiven i propositionen framhålls det
att ett sådant förfarande är ett mer
långtgående sätt att delta i beredningen
av ärenden som myndigheterna beslutar om.
Det huvudsakliga syftet med förslaget är att förhandlingarna
om de ärenden som omfattas av samarbetsskyldigheten ska
föras med sametinget ärligt och uppriktigt med
avsikten att trygga samernas rättigheter som urfolk och
inte endast formellt för att uppfylla lagens krav. Kravet
på att samförstånd ska eftersträvas
betyder dock inte att sametinget genom sina egna beslut eller genom
att vara passivt har rätt att hindra en myndighet från
att fatta beslut i ett ärende som hör till dess
behörighet, sägs det i propositionsmotiven.
Utskottet konstaterar att de föreslagna tilläggen
syftar till att stärka sametingets rätt att delta i
beslutsfattandet i ärenden som berör samernas kulturella
autonomi. Utskottet ser det som viktigt att stödja minoritetsrepresentanters
medbestämmanderätt och att det finns många
olika former av delaktighet. Skyldigheten att utveckla samarbetet
förstärker möjligheterna till direkt växelverkan
mellan sametinget och andra aktörer. Utskottet menar dock
att förhållandet mellan förslaget och
annan gällande eller planerad lagstiftning och motsvarande överenskommelser
samt de faktiska effekterna av förfarandet för den
beslutsrätt som tillkommer myndigheter eller andra som
sköter offentliga uppdrag måste definieras och
utvärderas och vid behov preciseras.
Bedömning av jämställdhetskonsekvenserna
Utskottet noterar att propositionen inte innehåller
någon bedömning av jämställdhetskonsekvenserna.
Utskottet konstaterar till denna del att CEDAW-kommittén,
som följer upp FN:s konvention om avskaffande av all slags
diskriminering av kvinnor, i februari 2014 godkände slutsatserna
i fråga om genomförandet i Finland av konventionen.
I slutsatserna uppmärksammades samekvinnornas anspråkslösa
representation i sametinget och i andra politiska beslutsorgan.
Utskottet gör den bedömningen att den föreliggande
propositionen inte har direkta positiva eller negativa konsekvenser
för jämställdheten mellan kvinnor och
män. Under utfrågningen av sakkunniga har det
framförts att propositionen betraktad som en helhet öppnar
för större grupper att delta i beslutsfattandet,
varvid man bättre än för närvarande
också vid kandidatuppställning och val kan beakta
regional, språklig och kulturell representation samt jämställdhetsaspekter.
Utskottet ser positivt på dessa indirekta effekter på jämställdheten
men menar samtidigt att samekvinnornas representation i det politiska
och offentliga livet borde stärkas också genom
mer praktiska åtgärder. Enligt utskottet är
det viktigt att jämställdhetsaspekten genomsyrar
alla verksamhetsprinciper och program som gäller samerna.