Motivering

Allmänt

Syftet med propositionen är att genomföra det krav på likabehandling i lagstiftningen om utkomstskydd för arbetslösa som förutsätts i direktivet om kombinerade tillstånd. I propositionen föreslås det att en tredjelandsmedborgare som har arbetat i Finland under sin oavbrutna vistelse så att han eller hon har uppfyllt det arbetsvillkor som är en förutsättning för erhållande av arbetslöshetsdagpenning ska ha rätt till arbetslöshetsdagpenning när vistelsen i Finland fortgår, även om personen i fråga inte anses vara bosatt i Finland.

För att arbetslöshetsdagpenning ska betalas ut förutsätts det att personen uppfyller arbetsvillkoret under sin arbetsperiod och är registrerad som arbetssökande vid arbets- och näringsbyrån. Om personens rätt att förvärvsarbeta grundar sig på ett tillfälligt uppehållstillstånd, kan han eller hon registreras som arbetssökande vid arbets- och näringsbyrån, förutsatt att uppehållstillståndet inte är förenat med begränsningar som gäller arbetsgivaren.

I proportionen föreslås inga ändringar i bestämmelserna om arbetsmarknadsstöd. För att arbetsmarknadsstöd ska betalas ut förutsätts fortfarande att personen i fråga anses vara bosatt i Finland och att han eller hon har rätt att förvärvsarbeta på någon annan grund än ett tillfälligt uppehållstillstånd.

Utskottet anser att propositionen är behövlig och ändamålsenlig för ett korrekt genomförande av direktivet om kombinerade tillstånd. Det är motiverat att det i lagen om utkomstskydd för arbetslösa görs endast de ändringar som är nödvändiga med hänsyn till genomförandet av direktivet.

Arbetskraftsinvandring är enligt utskottet ett positivt fenomen som tjänar det finländska samhällets totalintresse. Vi måste se till att anställningsvillkoren för utländska anställda är likvärdiga med villkoren för de i Finland boende finländarna. Utskottet understryker att utländska anställda kan föra med sig ny kompetens och nya innovationsmöjligheter till företagen, och därigenom bidra till att företagen utvecklas och når nya marknadsområden.

Det är viktigt att utländska anställda integreras i det finländska samhället och trivs i landet. De problem som är förknippade med att få medlemmar i kärnfamiljen till Finland gör integreringen svår för många utländska anställda. Ett sätt att avsevärt stärka integreringen vore att införa skäligare försörjningskrav på familjemedlemmarna i anslutning till uppehållstillståndet. Ett mindre strängt försörjningskrav skulle göra det lättare för familjen att förenas och höja den anställdes vilja att fortsätta jobba i Finland.

Utskottet konstaterar att genomförandet av direktivet om kombinerade tillstånd medför utmaningar för det finländska socialskyddet, som bygger på bosättning. Trots att de direkta konsekvenserna av direktivet är ringa, kan de många separata ändringar som följer av direktivet leda till att det bosättningsbaserade socialskyddet äventyras. Utskottet upprepar sin ståndpunkt i utlåtandet om statsrådets redogörelse för EU-politiken (AjUU 12/2013 rd) om att den europeiska välfärdsmodellen bör utvecklas i riktning mot den nordiska välfärdsmodellen.

Det är angeläget med en övergripande granskning av de projekt som gäller socialskyddet för rörliga arbetstagare. Samtidigt måste det göras bedömningar av projektens konsekvenser. Grundliga konsekvensbedömningar förutsätter omfattande statistiska data. Dagens statistiksystem och uppgifterna i de olika myndigheternas register ger inte en tillräckligt klar bild av de utländska anställda som vistas tillfälligt i landet och deras arbete. I sitt utlåtande AjUU 15/2013 rd om propositionen om ändring av utlänningslagen (RP 139/2013 rd) hänvisade utskottet till den arbetsgrupp vid Statistikcentralen som tillsatts för att rätta till bristerna i statistiken och uppmanade till en snabb utveckling av statistiken över utländsk arbetskraft.

Begränsningar som gäller arbetsgivaren i anslutning till uppehållstillstånd

Utskottet vill fästa uppmärksamhet vid de förutsättningar för registrering av utlänningar som arbetssökande som nämns i 2 kap. 2 § i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (). Medborgare i andra länder än EU- och EES-länder och deras familjemedlemmar registreras som arbetssökande om de har rätt att utföra förvärvsarbete med stöd av ett uppehållstillstånd och det inte till uppehållstillståndet hänför sig några begränsningar som gäller arbetsgivaren. Uppehållstillstånd som beviljas utlänningar kan vara tidsbegränsade kontinuerliga (A), tidsbegränsade tillfälliga (B), permanenta (P) eller EG-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta tredjelandsmedborgare (P-EG). Med avseende på registrering som arbetssökande har det ingen betydelse på vilka grunder uppehållstillståndet har beviljats (t.ex. arbete, studier eller familjeband). Begränsningar som gäller arbetsgivare och som hindrar registreringen som arbetssökande kan gälla endast arbetstagarens uppehållstillstånd (A- eller B-uppehållstillstånd beviljat på grund av arbetande). Begränsning av yrkesområde i arbetstagarens uppehållstillstånd utgör inte hinder för registrering som arbetssökande.

Utskottet har i det ovan nämnda utlåtandet (AjUU 15/2013 rd) fäst uppmärksamhet vid att 74 § 2 mom. i förslaget till ändring av utlänningslagen ger möjlighet att begränsa uppehållstillståndet för en arbetstagare till arbete hos en viss arbetsgivare. Utskottet ansåg i sitt utlåtande att arbetsgivarspecifika uppehållstillstånd är förknippade med allvarliga problem med hänsyn till arbetarskydd och människohandel. Tröskeln för att anmäla missförhållanden ens om de är flagranta är hög, eftersom förlusten av jobbet leder till att utlänningen måste lämna landet. Utskottet föreslår därför att förvaltningsutskottet stryker bestämmelsen i 74 § 2 mom. i lagförslaget.