Motivering

Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet har lämnat utlåtande AjUU 1/2005 rd om en halvtidsöversyn av Lissabonstrategin, där det kräver att Finland vid halvtidsöversynen lyfter fram större hänsyn till arbetslivskvaliteten och framför allt åtgärder som samtidigt förbättrar produktiviteten som ett sätt att öka den europeiska konkurrenskraften. Utskottet upprepar sina åsikter i utlåtandet.

De politiska åtgärderna i gemenskapens Lissabonprogram är indelade i tre huvudområden: stimulera kunskap och innovation för tillväxt, göra Europa mer attraktivt att investera och arbeta i samt skapa fler och bättre jobb. Utskottet anser att insatserna är mycket viktiga men att programmet inte fäster tillräckligt stort avseende vid arbetslivskvaliteten och vilken roll den spelar för den europeiska konkurrenskraften och innovationspolitiken.

Det är av största vikt för en ökad produktivitet att arbetsorganisationen kan ta till vara och förstärka medlemmarnas kreativitet. Den här dimensionen lyfts fram ännu mer i informationsintensivt arbete och en kreativ ekonomi.

Verkstadsgolvet och den allmänna arbetsmiljön är grundvalen för utveckling av de yrkesmässiga färdigheterna, kompetensen och de praktiska verksamhetsmodellerna efter grundskolan. Det spelar en central roll för processen med livslångt lärande och kreativitet i det dagliga livet hur arbetet är organiserat och att arbetskulturen är positiv till nyskapande. Det finns ett fast samband mellan en arbetsmiljö som sporrar till kreativitet och företagsamhet och företagsetableringar. Arbetslivsrutinerna styr generellt sett arbetsorienteringen och initiativkraften samt utvecklingen av kreativiteten och företagsamheten.

En arbetsmiljö som stöder kreativitet bidrar till att höja arbetslivskvaliteten. Det finns också ett direkt samband med kvaliteten på produktion och tjänster. Arbetets produktivitet och konkurrenskraft och i sista hand sysselsättningen beror under globala konkurrensförhållanden i väsentlig grad på ledarskap och modeller som stöder de här inslagen.

Inom hela EU bör man planmässigt stödja utvecklingsinsatser som utgår från företagens och arbetsplatsernas egna behov. Genom dem kan verksamhetsmodeller som stöder en kreativ ekonomi och arbetstagarnas fortsatta utveckling i yrket spridas.

Många mänskliga faktorer typ arbetshälsa inverkar på arbetets produktivitet. En könsbetingad segregering av arbeten och arbetsuppgifter och ett stereotypt tänkesätt är stora hinder för strategiska förändringar på arbetsplatsen och för lärande. Det har visats i olika utredningar och jämställdhetsprojekt att jämställdhetsarbetet tillför arbetsplatserna ett mervärde. Jämställdheten har konstaterats ha positiva effekter för bl.a. arbetsklimatet och motivationen, säkerheten och effektiviteten i arbetet samt kreativiteten och uppfinningsrikedomen. Däremot finns det mindre missämja och konkurrens som skapar söndring samt stress och sjukfrånvaro. Insatserna för jämställdhet i arbetslivet har omfattande positiva kulturella, sociala, hälsorelaterade och ekonomiska effekter.