Senast publicerat 19-04-2021 19:32

Debattinitiativ DI 2/2019 rd 
Ritva Elomaa saf m.fl. 
 
Debattinitiativ om problem till följd av skuldsättning

Till riksdagens talman

Enligt Statistikcentralen fanns det i Finland 303 000 utsökningsgäldenärer vid utgången av 2018, vilket är 23 procent mer än ett år tidigare. År 2018 lämnades 4 533 ansökningar om skuldsanering för privatpersoner in till tingsrätterna, vilket är 321 (7,6 procent) fler än året innan. Över 380 000 finländare har en betalningsanmärkning. I början av 2010 var antalet knappt 310 000, så ökningen har varit mycket kraftig under de senaste åren. År 2018 registrerades cirka 1,6 miljoner nya betalningsanmärkningar för privatpersoner. Dessa siffror talar sitt tydliga språk om att de ekonomiska svårigheterna i Finland har ökat. 

De ekonomiska svårigheterna återspeglas på många sätt i individernas och därigenom familjernas välfärd. Överskuldsättningen har ökat så snabbt att man kan tala om ett samhällsproblem av stora dimensioner. Det finns många orsaker till att människor skuldsätter sig. En del kan fortfarande ha skulder från 1990-talets depression, och många har stött på överraskande utmaningar i livet, till exempel förlorat arbetsförmågan eller jobbet, vilket har lett till ekonomiska svårigheter. Att det har blivit allt vanligare med snabblån med hög ränta återspeglas också i ökande skuldproblem. Staten bör effektivare ingripa i skuldproblemen. I praktiken innebär detta åtgärder för att förebygga överskuldsättning samt lagstiftning och andra stödåtgärder för att underlätta läget för gäldenärerna. 

Staten kan påverka gäldenärernas ställning på många sätt. Lagstiftningen om indrivning av skulder måste utvecklas i en riktning som är rimligare för gäldenärerna. Räntor och andra kostnader i samband med indrivning är ofta mycket höga i förhållande till skuldkapitalet. Dessa räntor och kostnader bör begränsas striktare än för närvarande. Tillgången till skuldsanering bör underlättas. Också preskriptionstiden för skulder är en väsentlig fråga ur många gäldenärers synvinkel. Det är inte ändamålsenligt att låta människor fastna i skuldsättning onödigt länge. En betalningsanmärkning försvårar vardagen på många sätt, och betalningsanmärkningarna sparas länge i registret. Lagringstiderna bör ses över. Särskilt i fall där fordringarna har återbetalats i sin helhet är lagringstiden för betalningsanmärkningen inte alltid motiverad. På grund av de stigande levnadskostnaderna bör dessutom storleken på det skyddade beloppet vid utsökning ses över så att de som är föremål för utsökning kan tillförsäkras en tillräcklig utkomst.  

För att förebygga skuldproblem bör man överväga att öka den ekonomiska undervisningen i skolorna och effektivisera annan verksamhet som syftar till att förbättra de ekonomiska färdigheterna. Det är också viktigt att utveckla skuldrådgivningen och olika stödtjänster för gäldenärer.  

Kläm 

Vi föreslår

att riksdagen för en aktuell debatt om de problem som följer av skuldsättning och om vad staten kan göra för att förbättra läget för gäldenärerna och för att förebygga skuldproblem.  
Helsingfors 8.11.2019 
Ritva Elomaa saf 
Jani Mäkelä saf 
Lulu Ranne saf 
Juho Eerola saf 
Toimi Kankaanniemi saf 
Olli Immonen saf 
Sami Savio saf 
Ville Vähämäki saf 
Mika Niikko saf 
Arja Juvonen saf 
Jussi Halla-aho saf 
Leena Meri saf 
Minna Reijonen saf 
Jari Koskela saf 
Veijo Niemi saf 
Petri Huru saf 
Sakari Puisto saf 
Jussi Wihonen saf 
Sheikki Laakso saf 
Sanna Antikainen saf 
Jari Myllykoski vänst 
Anna Kontula vänst 
Riikka Purra saf 
Jukka Mäkynen saf 
Mauri Peltokangas saf 
Veikko Vallin saf 
Ari Koponen saf 
Vilhelm Junnila saf 
Seppo Eskelinen sd 
Piritta Rantanen sd 
Mikko Lundén saf 
Joakim Strand sv 
Ville Tavio saf 
Antero Laukkanen kd 
Mari-Leena Talvitie saml 
Riikka Slunga-Poutsalo saf 
Kaisa Juuso saf 
Sebastian Tynkkynen saf 
Pauli Kiuru saml 
Mikko Kinnunen cent 
Merja Mäkisalo-Ropponen sd 
Hanna Holopainen gröna 
Mari Rantanen saf 
Arto Satonen saml