Den bärande tanken i propositionen är att omorganisera de funktioner som hittills skötts av Tekes och Finpro. Funktionerna ska slås samman till Business Finland, där Innovationsfinansieringsverket Business Finland och aktiebolaget Business Finland, som helt ägs av staten, genomför en gemensam strategi för främjande av inno-vationsverksamhet, internationalisering, utländska investeringar och turism. Business Finland ska ha ett nätverk i Finland och ett utomlands i länder som är viktiga mål för Finland i fråga om export, investeringar, innovationer och turismfrämjande. 

Ekonomiutskottet anser att de exportfrämjande insatserna i sin nuvarande form har lidit av dels överlappande uppgifter och befogenheter, dels skuggområden och svårigheter med samordningen av funktioner och informationsflöde (EkUU 46/2017 rd — RP 106/2017 rd). Ekonomiutskottet tillstyrker propositionen med de ändringar som närmare framgår av detaljmotiveringen. 

Till innovationsfinansieringsverkets uppgifter hör enligt förslaget den strategiska ledningen, ägarstyrningen av bolaget Business Finland och myndighetsuppgifterna och annan utövning av offentlig makt såsom beslut om utbetalningar och återkrav. Bolaget ska för sin del fokusera på exportfrämjande och på att producera tjänster inom forskning, utveckling och innovation, export, utländska investeringar och turismfrämjande utifrån ett serviceavtal mellan finansieringsverket och bolaget. Bolaget ska i samarbete med Finlands beskickningsnätverk även ansvara för ledningen och samordningen av utlandskontoren. I det stora hela är behörighetsfördelningen tydlig. 

Enligt propositionsmotiven verkar Business Finland Ab inte på en konkurrensutsatt marknad, utan dess uppgifter sammanhänger med verkställighetsuppgifter inom närings- och innovationspolitik. Ekonomiutskottet påpekar att bolagets uppgifter (11 §) har definierats i mycket stora drag. En vid definition av mycket allmän karaktär kan leda till problem i fråga om statliga bidrag och konkurrensneutralitet och till en situation där Business Finland i verkligheten opererar på marknaden i ett konkurrensläge. Ekonomiutskottet förutsätter att bolagets bransch och uppgifter preciseras i en statsrådsförordning för att de tjänster som bolaget erbjuder inte ska kunna utsträckas till sådana tjänster som erbjuds på den konkurrensutsatta marknaden. Ekonomiutskottet påpekar att det ministerium som ansvarar för styrningen av Business Finland exempelvis genom resultatstyrning kan se till att det inte uppstår problem med konkurrensneutraliteten. Ekonomiutskottet påminner också om att inte bara konkurrensneutraliteten kan bli ett problem utan att bolagets företagsekonomiska verksamhet även kan leda att förhållandet som anknuten enhet och upphandlande enhet mellan finansieringsverket och bolaget går förlorad, varvid finansieringsverket inte skulle kunna upphandla tjänster direkt av bolaget utan konkurrensutsättning. 

Ett flertal av de sakkunniga som utskottet hört har uttryckt oro över att Finlands resurser för att främja innovationsverksamhet och främja export är betydligt mindre än i konkurrentländerna. Ekonomiutskottet har tidigare i samband med ärenden som gällt exportfrämjande (bl.a. EkUB 1/2016 rd — RP 144/2015 rd) betonat att våra system för exportfrämjande måste höjas till samma nivå som i våra viktigaste konkurrentländer. Utskottet framhåller att det är fråga om att stärka grundvalen för Finlands konkurrenskraft och att tillräckliga resurser för detta måste garanteras. 

Omorganiseringen måste leda till att överlappande funktioner gallras bort. Samtidigt blir det möjligt att styra resurser till områden som hittills har legat i skugga. Nu, menar utskottet, finns det skäl att öppet överväga hur mycket personal det behövs i Finland respektive hur mycket resurser som behövs utomlands för styrningsuppdrag, praktiska arrangemang och definition av fokusområden. I Sverige har man gått in för att prioritera verksamheten utomlands. Det ska också vara möjligt att smidigt flytta fokus om de som anlitar tjänsterna får nya behov. Det är inte ändamålsenligt att föreskriva om detta på lagnivå. 

Samarbetet inom utlandsnätverket kräver flexibelt och praktiskt inriktat teamarbete och organisationsöverskridande utnyttjande av resurser, i synnerhet som resurserna är knappa. Det är av största vikt att identifiera samverkanseffekterna och stärka den sammantagna kapaciteten. Ekonomiutskottet är bekymrat över de administrativa gränserna bland annat med tanke på att utrikesministeriet i sitt yttrande har hävdat att den kommande omorganiseringen av funktionerna främst påverkar arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde och saknar betydelse för samarbetet med utrikesförvaltningen. Ekonomiutskottet inskärper att bedömningen av hur resurser ska utnyttjas smidigt för att verksamheten ska ha önskad effekt måste ske utifrån en samlad bedömning som innefattar alla organisationer som deltar i exportfrämjandet. 

Utrikesutskottet lyfter också i sitt utlåtande (UtUU 9/2017 rd — RP 158/2017 rd) fram den exportfrämjande verksamhet som sorterar under utrikesförvaltningen. För närvarande ger exportinsatserna ett splittrat intryck i företagens ögon. Många aktörer har tillhandahållit illa strukturerad internationaliseringshjälp och verksamheten har varit svår att greppa. Utrikesutskottet har ansett det viktigt att verksamheten utvecklas och förtydligas. Följaktligen behövs den föreslagna reformen, menar utskottet.  

Beskickningarna inom utrikesförvaltningen bildar ett brett och relativt heltäckande globalt nätverk, där exportfrämjande arbete också hittills varit ett viktigt inslag, säger utrikesutskottet i sitt utlåtande. Team Finland-konceptet ska intensifieras ytterligare genom att de kontor som Business Finland har på en annan adress än beskickningen knyts till beskickningen, när det är möjligt. Det är ett steg i rätt riktning. Vad beträffar förslaget att stärka ambassadörernas roll understryker utskottet att en sådan samarbetsbaserad verksamhetsmodell utan ändrade befogenheter kräver att dels beskickningarna och Business Finland, dels övriga aktörer i Team Finland har ett bra samarbete och kommer överens om arbetsfördelningen ute på fältet. Ekonomiutskottet delar dessa åsikter. 

Grundlagsutskottet har även det lämnat ett utlåtande (GrUU 50/2017 rd — RP 158/2017 rd) om propositionen till den del den berör utskottets område. Grundlagsutskottet anser att lagförslaget kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning men har samtidigt pekat på ett flertal punkter som enligt utskottet måste preciseras av betänkandeutskottet. Ekonomiutskottet har övervägt ändringsförslagen och kommenterar dem i detaljmotiven senare i betänkandet. 

Det förefaller klart att det behövs ökade insatser för att nå en balans i att å ena sidan på kort sikt främja export, investeringar och turism och å andra sidan på längre sikt skapa ett nytt nätverk för exportmarknaden och näringslivet och utnyttja tillväxtpotentialen på exportmarknaderna. Även om beskickningarna inom utrikesförvaltningen bildar en bra plattform för att sammanföra internationaliseringsverksamheterna, sätter den knappt tilltagna resurstilldelningen gränser för hur mycket tid som kan avsättas för de tjänsterna. 

Ekonomiutskottet stöder helhjärtat den föreslagna reformen, men ställer samtidigt frågan om tillräckligt har gjorts för att strömlinjeforma verksamheten. Även efter reformen existerar Innovationsfinansieringsverket, aktiebolaget Business Finland för exportfrämjande, specialfinansieringsbolaget Finnvera Abp för exportfinansiering, Finlands Industriinvestering Ab TESI samt nätverket Team Finland, som samordnas av utrikesministeriet och består av flera segment. Reformen Business Finland leder inte till att antalet exportfrämjande organisationer minskar. Effektiviseringspotentialen blir därmed beroende av att två nya organisationsformer har en samstämmig strategisk ledning och styrning. Det är viktigt att reformens effekter följs upp och att man samtidigt överväger ytterligare åtgärder i linje med dem som nu föreslås för att den administrativa kumulering som följer av det stora antalet organisationer ska kunna begränsas och resurserna koncentreras på kärnuppgifter inom exportfrämjandet. När reformen genomförs måste man försäkra sig om att den lyckade praxis som hittills följts för att engagera intressentgrupper kan fortgå och utvecklas också efter reformen. 

Vidare föreslår utskottet att man vid den fortsatta beredningen också tänker på hur den nya strukturen kring Business Finland kan utnyttjas för att göra Finland mer attraktivt. Kompetens och kunnande blir allt viktigare i den internationella konkurrensen. Därför måste Finland vara attraktivt i synnerhet för utländska studerande och arbetstagare.