Bakgrund och syfte
Bakgrunden till propositionen är att Energimyndighetens tillsynsuppgifter ökar. Myndighetens arbetsbörda ökar bland annat på grund av de uppgifter som följer av genomförandet av elmarknadsdirektivet, förbättrandet av datasäkerheten och dataskyddet, tillsynen över naturgasmarknaden och finansieringen av positionsdatatjänsten. Avsikten är att de avgifter som tas ut hos el- och naturgasnätsinnehavarna ska täcka kostnaderna för tillsynen. Tillsynsverksamheten finansieras alltså i huvudsak med avgifter som betalas av dem som omfattas av tillsynen. Energimyndigheten fakturerar nätinnehavarna för el- och naturgasnätsavgifterna och avgifterna betalas till Statskontoret. I propositionen föreslås det att lagen om el- och naturgasnätsavgifter ändras i syfte att höja avgifterna så att de motsvarar den ökade arbetsmängden. Avgifterna höjdes senast 2017.
De viktigaste förslagen och deras konsekvenser
Elnätsavgiften för en innehavare av eldistributionsnät och en innehavare av högspänningsdistributionsnät är för närvarande 1,3 promille av försäljningsintäkterna av nätverksamheten under den senast avslutade räkenskapsperioden, dock minst 6 000 euro. Avgiften föreslås nu bli 1,6 promille av försäljningsintäkterna av nätverksamheten under den senast avslutade räkenskapsperioden, dock minst 6 000 euro. Den systemansvariga stamnätsinnehavarens elnätsavgift är för närvarande 600 000 euro, och avgiften stiger till 750 000 euro i och med reformen.
Naturgasnätsavgiften för en innehavare av distributionsnät för naturgas är nu 1,3 promille av försäljningsintäkterna av nätverksamheten under den senast avslutade räkenskapsperioden, dock minst 6 000 euro. Avgiften föreslås bli 1,6 promille av försäljningsintäkterna av nätverksamheten under den senast avslutade räkenskapsperioden, dock minst 6 000 euro. Den systemansvariga överföringsnätsinnehavarens naturgasnätsavgift är för närvarande 170 000 euro, och avgiften stiger till 300 000 euro i och med ändringen.
Genomförandet av förslaget höjer i viss grad utgifterna för innehavare av distributionsnät för el och naturgas och för den stamnätsinnehavare för el och den naturgasnätsinnehavare som förordnats till systemansvariga. Förhöjningarna av distributionsnätsverksamheten för el och naturgas beräknas i propositionen kunna höja distributionspriserna med några promille. Förhöjningen uppskattas inte påverka de stamnätsavgifter som Fingrid Oyj tar ut eller de överföringsavgifter som Gasgrid Finland Oy tar ut, åtminstone inte i betydande grad. I samband med behandlingen i utskottet har också grunden för fastställande av nätavgiften bedömts.
Enligt den föreslagna lagen ska försäljningsintäkterna under den senast avslutade räkenskapsperioden ligga till grund för bestämmande av avgiften, liksom enligt den gällande lagen. Sakkunniga har påpekat att detta inte likabehandlar de nätinnehavare som vid försäljning av ett nät de har låtit bygga får försäljningsintäkter som ökar den omsättning som nätavgiften grundar sig på. Å andra sidan har det framförts att en ändring av bestämningsgrunden så att vissa poster dras av från den leder till att det ovan nämnda promillebelopp som bestämmer nätavgiften måste höjas för att finansieringen ska kunna tryggas. Detta kan i praktiken leda till att avgifterna i större utsträckning än tidigare betalas av bolag som inte har fått några nya anslutningar till sitt nät. Ekonomiutskottet anser att det framöver finns skäl att göra en bedömning av lagstiftningen, dess konsekvenser och eventuella ändringsbehov på den här punkten.
Utskottet lyfter dessutom fram de sakkunnigas farhågor om att utarbetandet av en utvecklingsplan för elnäten, som utgör en av bakgrundsfaktorerna till höjningarna av avgiften, kan vara en relativt detaljerad och tungrodd process som väntas medföra oproportionerligt mycket arbete särskilt i små och medelstora bolag. Ekonomiutskottet anser det vara viktigt att skyldigheterna gällande utvecklingsplanen verkställs så kostnadseffektivt som möjligt och med så liten administrativ börda som möjligt. Även i övrigt betonar utskottet principerna för kostnadssamband och kostnadseffektivitet vid genomförandet av tillsynen. Betydelsen av de här principerna framhävs ytterligare i och med att tillsynsuppgifterna utvidgas.