Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
Granskad version 2.0
Riksdagen remitterade den 20 oktober 2009 en proposition med förslag till lag om ändring av lagen om skyldighet att medge insyn i och lämna uppgifter om vissa företags ekonomiska verksamhet (RP 217/2009 rd) till ekonomiutskottet för beredning.
Utskottet har hört
överinspektör Sami Hartikainen, arbets- och näringsministeriet
utredningschef Arttu Juuti, Konkurrensverket
finansieringsexpert Tommi Toivola, Finlands näringsliv
ordförande Jukka Silvo, GRM-revisorer rf (även som representant för Föreningen CGR)
Dessutom har skriftligt utlåtande lämnats av
Lagen om skyldighet att medge insyn i och lämna uppgifter om vissa företags ekonomiska verksamhet gäller offentliga företag och företag som har getts exklusiva eller särskilda rättigheter eller som har anförtrotts att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Den gällande lagen tillämpas dock inte på företag vars omsättning understiger 40 miljoner euro per år. I propositionen föreslås att i lagen ska införas bestämmelser om skyldigheten för företag som tillhandahåller tjänster av allmänt ekonomiskt intresse att ha separat redovisning, även om omsättningen understiger denna omsättningsgräns. Ändringen föreslås framför allt för att myndigheten oberoende av företagets storlek ska kunna förvissa sig om att tillhandahållandet av tjänsterna inte överkompenseras, vilket kunde ge företaget en obehörig fördel jämfört med konkurrenterna. Det föreslås att övervakningen genomförs så att företaget årligen lämnar tjänsteuppdragsgivaren en särredovisningskalkyl, där de kostnader och intäkter som hänför sig till tillhandahållandet av tjänsterna specificeras. Förfarandet förbättrar uppföljningen av kostnadseffektiviteten vid användningen av allmänna medel. Den föreslagna ändringen baserar sig på den utveckling som skett i Europeiska gemenskapens domstolspraxis och i bestämmelserna om statligt stöd.
Lagen föreslås att träda i kraft den 1 januari 2010.
Lagutskottet föreslår att lagförslaget godkänns.
Lagen gäller offentliga och privata företag som har fått exklusiva eller särskilda rättigheter och som dessutom opererar på andra marknader än de för vilka rättigheterna har givits. Lagen gäller också företag som har fått i uppdrag att producera tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, som i någon utsträckning få offentlig finansiering för detta och som även har andra funktioner än att producera den typ av tjänster som nämndes ovan. Lagen tillämpas inte på företag och andra aktörer som uteslutande sköter ett offentligt serviceuppdrag. Begreppet ekonomisk verksamhet komer från gemensakpsrätten och ska tolkas utifrån gemenskapsdomstolarnas rättspraxis. I praktiken kan det vara tolkbart vilket slag av ekonomiska tjänster som åsyftas.
Enligt gällande lag, och även i framtiden, är företag med en omsättning om minst 40 miljoner euro skyldiga att specifisera de ovan nämnda funktionerna och bokföra intäkter och kostnader som härrör från dem enligt bokföringslagen. Dessutom ska de göra en särredovisning över verksamheten.
Till lagen fogas en bestämmelse enligt vilken särredovisningsskyldigheten inte ska gälla finansiering som beviljats som de minimis-stöd. Detta stöd kan uppgå till högst 200 000 euro till ett och samma företag under tre år.
Den viktigaste ändringen i lagen är att ett företag med en omsättning som underskrider 40 miljoner euro, som tillhandahåller tjänster av allmänt ekonomiskt intresse och som får offentlig finansiering ska upprätta en särredovisningskalkyl.
Enligt ekonomiutskottet är regleringen behövlig och lämplig. Den säkerställer kommissionens och de nationella myndigheternas möjligheter att kontrollera att konkurrens- och stödbestämmelserna följs. Genom särbokföringen och särredovisningskalkylen kan man kontrollera att det inte betalas överstora stöd för produktionen av tjänster och att offentlig finansiering inte används för ett företags andra funktioner, dvs. att så kallad korssubventionering inte förekommer.
Med stöd av det ovan anförda föreslår ekonomiutskottet
att lagförslaget godkänns utan ändringar.
Helsingfors den 10 december 2009
I den avgörande behandlingen deltog
Sekreterare var
utskottsråd Eelis Roikonen