Bakgrund och mål

Bakgrunden till förslaget är att bolaget i enlighet med Klimatfondens handlingsdirektiv, som finanspolitiska ministerutskottet tillstyrkte den 23 oktober 2022, föreslås få möjlighet att använda statligt stöd i sina finansieringsinstrument. Beviljande av statliga stöd är en offentlig förvaltningsuppgift. Eftersom Klimatfonden Ab inte är en myndighet utan ett aktiebolag som helt och hållet ägs av staten, ska det föreskrivas särskilt genom lag om fondens beviljande av statligt stöd. De uppgifter i anknytning till statligt stöd som innebär betydande utövning av offentlig makt ska enligt förslaget skötas av arbets- och näringsministeriet, som också svarar för ägarstyrningen av bolaget. 

Ekonomiutskottet anser att den föreslagna regleringen är motiverad och behövlig. Utskottet tillstyrker den med smärre preciserande ändringar som beskrivs närmare i detaljmotiveringen. 

De viktigaste förslagen

Propositionen föreslår att det på lagnivå föreskrivs om bolagets syfte, organisering och ekonomiska verksamhetsprinciper samt om dess möjlighet att använda statligt stöd i sin investerings- och finansieringsverksamhet. 

Klimatfonden Ab ska bedriva kapitalplaceringsverksamhet och annan finansieringsverksamhet och dess syfte är att främja bekämpningen av klimatförändringen, påskyndandet av koldioxidsnålhet inom industrin och digitaliseringen i Finland. I sin verksamhet ska bolaget bevilja finansiering i form av eget och främmande kapital och mellanfinansiering, inrätta och investera i fonder och köpa, äga och besitta aktier, bolagsandelar och motsvarande andelar samt värdepapper och fast egendom. 

Utgångspunkten är att bolaget ska bedriva sin verksamhet med avkastningen av sitt kapital, inklusive de medel som återförs från bolagets investeringar och finansiering. Denna avkastning ska i princip täcka Klimatfondens finansieringsverksamhet och administrativa kostnader. På lång sikt bör bolagets investeringar och finansieringsobjekt sammantaget sett vara självbärande. Placeringsverksamhet är dock också förenad med risktagning, och det kan trots preliminära bedömningar antas att en del av bolagets investeringar inte blir lönsamma. 

Bolaget ska inte eftersträva så stor avkastning som möjligt utan i egenskap av bolag med specialuppgifter främja syftet med verksamheten. I förslaget ingår bestämmelser om så kallat statligt mervärde, tryggande av miljön och den biologiska mångfalden, prioritering av investeringar samt investeringsverksamhetens marknadsmässiga inriktning. 

Förslaget innehåller åtskilliga bestämmelser som har ett nära samband med EU:s regler för statligt stöd. Paragraferna innehåller bestämmelser om tillsyn, återkrav och granskning av statligt stöd, ränta och dröjsmålsränta, rättelse av förvaltningsbeslut och ändringssökande, tillämpning av de allmänna förvaltningslagarna på beslut om och beredning av statliga stöd samt bestämmelser om straffrättsligt tjänsteansvar och behörighetsvillkor för personal som sköter offentliga förvaltningsuppgifter. Det föreslås att arbets- och näringsministeriet ska ansvara för de offentliga förvaltningsuppgifterna. 

Ekonomiutskottet betonar att både enskilda stöd och införandet av stödprogram förutsätter kommissionens godkännande. Beroende på situationen förutsätter detta antingen en separat anmälan om statligt stöd eller planering av en stödåtgärd så att den exempelvis uppfyller villkoren i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget. 

Närmare bestämmelser om innehållet i, användningsvillkoren för och förfaringssätten för en statlig stödordning enligt den föreslagna lagen samt om behörighetsvillkoren för dem som deltar i skötseln av de offentliga förvaltningsuppgifterna kan utfärdas genom förordning av statsrådet. Till denna del anser ekonomiutskottet att det är nödvändigt att komplettera regleringen så att det entydigt framgår att bolaget kan bevilja statligt stöd både som enskilt stöd och genom en statlig stödordning som införs genom ett beslut av bolaget. 

En jämlik konkurrensmiljö

Bolagets verksamhet bör inriktas på projekt där dess deltagande kan ge ett mervärde. Lagförslaget utgår från att bolaget när det väljer finansieringsobjekt särskilt ska bedöma om dess deltagande i ett projekt möjliggör en investering som annars inte skulle komma i fråga eller om investeringen blir större eller tidigareläggs tack vare bolagets deltagande. Ur denna synvinkel fyller Klimatfonden en marknadsbrist. 

Trots detta ska bolagets investeringar och den finansiering som bolaget beviljar vara marknadsmässiga, såvida det inte är fråga om beviljande av statligt stöd enligt 7 §. Ekonomiutskottet påpekar dock att det kan råda en viss spänning mellan bolagets mål och den marknadsekonomiska aktörsprincipen. Villkoren för denna princip uppfylls om en privat aktör av motsvarande storlek som verkar under normala marknadsekonomiska förhållanden skulle ha utfört transaktionen i fråga under samma omständigheter. Det faktum att en offentlig investerare agerar i ett läge där det finns en marknadsbrist kan dock tyda på att finansieringen inte motsvarar de villkor som en privat investerare skulle kräva för att delta i projektet. Ekonomiutskottet betonar att Klimatfonden med hjälp av bedömningsmetoder som säkerställer att den marknadsekonomiska aktörsprincipen uppfylls bör se till att det inte uppstår oklarheter som anknyter till reglerna för statligt stöd. 

Enligt förslaget kan kravet på att investeringar och finansiering ska vara marknadsmässiga slopas när det är fråga om beviljande av enskilt statligt stöd som beviljas med stöd av 7 § eller individuellt stöd som beviljas med stöd av en stödordning. Även då förutsätts det dock i enlighet med 6 § 1 mom. att finansieringsobjektet är företagsekonomiskt lönsamt på lång sikt. 

Möjligheten för Klimatfonden att bevilja statligt stöd innebär att bolaget på särskilda grunder kan godta en avkastning som är lägre än den normalt är på marknaden eller ta större risker än för närvarande och därigenom åtgärda identifierade marknadsbrister effektivare och verkningsfullare. 

Ekonomiutskottet betonar betydelsen av jämlika konkurrensvillkor i Klimatfondens omvärld. De asymmetriska finansieringsvillkor eller andra statliga stöd som eventuellt tillämpas i Klimatfondens verksamhet får inte snedvrida marknaden. Ekonomiutskottet anser att Klimatfondens legitimitet främst bygger på det tidsmässiga, kvantitativa eller kvalitativa mervärde som fonden ger i förhållande till den övriga privata eller offentliga finansiering som står till buds. 

Ekonomiutskottet betonar också att det genom ägarstyrningen är viktigt att säkerställa att Klimatfondens verksamhet inte leder till oändamålsenlig överlappning med andra offentligt ägda aktörer, i synnerhet Industriinvestering Ab. 

Klimatfondens centrala mervärde ligger i dess bidrag till bekämpningen av klimatförändringen och främjandet av utsläppssnålhet inom industrin. Den rådande energikrisen och energiomställningen skapar stora möjligheter för rena lösningar och Finlands exportindustri, men samtidigt krävs det stora investeringar för att utveckla och skala upp innovationer.