Motivering

Ekonomiutskottet tillstyrker lagförslagen utan ändringar.

Ekonomiutskottet behandlade i december 2011 regeringens proposition till lag om offentligt understödda export- och fartygskrediter samt ränteutjämning och till vissa lagar som har samband med den. Det förutsågs då att bankerna måste bereda sig på skärpta kapitaltäckningskrav och åtgärder som ökar risktoleransen. En bedömning var då att de här kraven också kan återspeglas i tillgången och priset på pengar. Dessa bedömningar har med tiden besannats. Bankernas möjligheter att finansiera långfristiga exportkrediter är svagare än tidigare, så det kan anses att det finns en marknadsbrist i fråga om finansieringen av exportprojekt, såväl med tanke på tillgången som med tanke på villkoren. Finnveras roll i korrigeringen av marknadsbristen inom exportfinansieringen kommer att betonas ytterligare inom den närmaste framtiden.

Utskottet understryker att det i det rådande ekonomiska läget och med hänsyn till situationen på finansmarkanden är nödvändigt att den offentliga förvaltningen vidtar åtgärder som kan väntas främja den finländska exportindustrin. Utskottet hänvisar också till sina tidigare ställningstaganden (EkUB 7/2011 rd — RP 115/2011 rd, EkUU 13/2014 rd — U 7/2014 rd, E 7/2014 rd, E 12/2014 rd), där det påpekas att det är viktigt att Finlands stödsystem är konkurrenskraftigt i förhållande till de främsta konkurrentländerna.

Statsborgen får beviljas med riksdagens samtycke. Ett villkor är dock att maximibeloppet för åtagandena ska framgå av samtycket. Utskottet noterar att den ökning av åtagandena som föreslås i propositionen är betydande. Till följd av det sätt på vilket exportfrämjandet är strukturerat är det möjligt att ett och samma projekt får stöd genom flera instrument, vilket gör att risken kan multipliceras. Systemet för exportfrämjande är dock per definition självbärande, dvs. förlusterna av verksamheten täcks genom avgifter från dem utnyttjar systemet. Eventuella förluster inom systemet ger därför inga direkta effekter på statsfinanserna. Statsbudgeten är det sista medel som tillgrips för att täcka ett underskott.

Systemet har i sin nuvarande form funnits sedan 2012, och eftersom återbetalningstiderna för kapitalet är långa finns det ingen statistik över hur riskerna utfallit för de projekt som stöds genom dagens system. Med beaktande av att syftet med systemet är att främja exporten uttryckligen genom att sprida riskerna, är de nämnda osäkerhetsmomenten acceptabla. De bikostnader som ingår i borgensåtagandet är tydligt beskrivna i propositionen, och i motiven ingår en detaljerad bedömning av deras sannolika storlek.

Utskottet poängterar att när den ekonomiska utvecklingen vänder uppåt måste dagens system, som skapats för exceptionella förhållanden, omvärderas i fråga om såväl stödformer som bemyndigandenas storlek. Enligt den allmänna motiveringen måste arbets- och näringsministeriet göra en bedömning av funktionen och effekterna av statlig borgen och det offentligt understödda exportfinansieringssystemet före utgången av 2016. Ekonomiutskottet förutsätter att denna bedömning ges utskottet för kännedom.

Som en lagstiftningsteknisk fråga påpekar utskottet att det är till fördel om de penningbelopp som anges i propositionen är kommensurabla. I avsnittet med den internationella jämförelsen bör, för att underlätta jämförelser, beloppen i främmande valutor kompletteras med motsvarande belopp i euro.