Motivering

Regeringen föreslår att lagen om stöd till produktion av el från förnybara energikällor ska ändras. Primärt vill regeringen genom förslaget höja skatten på en inhemsk energikälla, torv. Men regeringen vill också se till att konkurrensläget i fråga om priset på trä och torv hålls stabilt, och därför vill man skära ned på produktionsstödet för bioenergi. Detta leder till att torvens och bioenergins möjligheter att priskonkurrera med stenkol försämras märkbart, vilket i fortsättningen kommer att öka användningen av stenkol för energiproduktion. Regeringen tar över huvud taget inte upp denna aspekt av priskonkurrenskraften. Dessutom kommer propositionen i förlängningen att leda till en försämring av samhällsekonomin. Stenkolsimporten kommer att ytterligare försämra handelsbalansen, och genom sin proposition har regeringen redan nu stoppat viktiga energiinvesteringar och äventyrat den ekonomiska grundvalen för gjorda investeringar. Vidare försämrar propositionen Finlands möjligheter att nå målen enligt klimatkonventionen. Stödpolitiken för energiproduktionen måste vara konsekvent och hålla från en valperiod till en annan, eftersom planering och genomförande av produktionsinvesteringar sträcker sig flera tiotal år in i framtiden.

Förra regeringen började ta ut skatt för torv som energikälla, och den nuvarande regeringen tänker höja denna skatt. Största delen av våra kraftverk är mottrycksanläggningar (CHP). I dessa förbränns trä och torv samtidigt. Detta har lett till att beskattningen av torv inte har ökat användningen av trä i energiproduktionen, trots att detta var målet.

Den nedskärning av stödet för produktion av bioenergi som regeringen nu föreslår kommer att få mycket negativa konsekvenser. Med de villkor som föreslås kommer inga nya CHP-kraftverk byggas. Och inga projekt som avser småskaliga biokraftverk har startat på grund av nedskärningen av produktionsstödet. Dessutom riskerar stödnedskärningen att leda till att flera miljoner kubik drivbart gallringsvirke får förmultna i skogarna och till att gjorda investeringar i maskiner och annan utrustning förblir outnyttjade på grund av olönsamma leveranskedjor.

Regeringen säger i propositionsmotiven att avsikten med stödet inte är att främja kraftverkens investeringar eller att förbättra lönsamheten för elproduktion. I denna form främjar lagförslaget sannerligen inte kraftverksinvesteringar och förbättrar inte heller lönsamheten för energiproduktion, så därmed fungerar det på avsett sätt. Om lagförslaget genomförs kommer det att höja kostnaderna för värmeproduktion med i genomsnitt 4 procent, vilket med säkerhet kommer att överföras på konsumentpriserna för fjärrvärme. På produktionskostnaderna för el kommer lagförslaget att ha betydligt större höjande effekt, och också detta kommer i slutändan att betalas av konsumenterna.

Regeringen vill genom sitt förslag om förgasarpremie (26 a §) delvis hjälpa upp läget för en anläggning som avstår från stenkol. Det läget uppstod när det efter investeringsbeslutet fattades beslut om att höja torvskatten och att sänka virkesstödet. Den premie som föreslås i lagändringen löser stenkolsfrågan bara till mycket liten del. Tyvärr föreslår regeringen inga lösningar i fråga om de största stenkolsanvändarna. Andra frågor som förblir obesvarade är premien för förgasningen av ved vid naturgasnätet och sameldning av pelletar i stenkolskraftverk.

Om förslagen om höjd skatt på torv och sänkt produktionsstöd för träbaserad energi tas tillbaka behövs heller ingen förgasarpremie.

Motivering

Under Matti Vanhanens andra regering fattades det beslut om den största energilösningen i Finlands historia. Det beslutades då att användningen av förnybar energi skulle öka från 28 % till ca 38 % av den totala energiförbrukningen senast 2020. I fråga om den slutliga förbrukningen innebär detta att den förnybara energin ska öka med 38 TWh fram till och med 2020, vilket motsvarar årsbehovet av el och värme för nästan två miljoner människor. Samtidigt fattades det beslut om vilka stödordningar som behövs för att säkerställa ökningen av förnybar energi.

En av de viktigare stödformerna är det rörliga produktionsstödet för förnybar el. Det var meningen att stödet skulle se till att skogsbaserad energi kan konkurrera rättvist med de förorenande fossila bränslena under alla omständigheter och med bred marginal.

Stödformen skulle garantera den skogsbaserade energins konkurrenskraft när stödbeloppet kopplades till priset på utsläppsrätter. Stödet på förnybar el dimensionerades så att det beroende på priset på en utsläppsrätt är 0—18 euro/MWh. När torvpriset ligger på 1,90 euro/MWh är skogsenergin, om den stöds med 0—18 euro/MWh, konkurrenskraftig ända upp till ca 23 euro/MWh. Om priset på utsläppsrätter är högre än så anses energiformen vara konkurrenskraftig utan stöd. Torvskatten har sedan dess höjts till 2,90 euro/MWh.

Regeringen Katainen har emellertid beslutat att höja skatten stegvis, först till 4,90 euro/MWh från ingången av 2013 och sedan till 5,90 euro/MWh från ingången av 2015. Samtidigt tänker regeringen göra en kännbar sänkning av det rörliga produktionsstödet för skogsenergi, dvs. så att det uppgår till högst 13 euro/MWh i stället för 18 euro/MWh. Denna ändring är i och för sig logisk, om man accepterar att skatten på torv skärps enligt regeringens beslut. Men Centern har inte gått med på någon sådan åtstramning.

Det krävs en viss mängd torv som kompletterande bränsle för att vedanvändningen ska fungera. Dessa bränslen är åtminstone tills vidare förbränningstekniskt bundna till varandra.

Propositionen innebär ingen förändring av konkurrensförhållandet mellan trä och torv. I praktiken innebär propositionen ändå att samanvändningen av ved och torv får ett sämre konkurrensläge i förhållande till stenkol, naturgas och olja, särskilt stenkol.

Således har några långt framskridna planer på projekt baserade på samanvändning av ved och torv lagts på is (Rovaniemi) och planeringen av flera startklara projekt lagts ned. Också för flera färdiga kraftvärmeprojekt där ved och torv samanvänds innebär propositionen ett otrevligt bakslag. Grunderna för deras affärsverksamhet förändras med ett slag till följd av statens ensidiga lösning. Förfarandet kan inte anses vara acceptabelt.

I värsta fall innebär propositionen att man börjar använda stenkol i stället för torv, vilket står i strid med alla åtgärder för att främja grön energi.

För konsumenterna kommer propositionen framför allt att innebära högre fjärrvärmepriser. Också detta strider mot åtgärderna för att främja "ren energi". I de flesta fall kommer alternativen inom fjärrvärmeproduktionen allt mer att vara utsläppsintensiva bränslen och kärnkraft.

Centerns riksdagsgrupp har godkänt 2,90 euro/MWh som nivå på torvskatten. Vi har motsatt oss en höjning till 5,90 euro/MWh.

Den modell på ett rörligt produktionsstöd som regeringen nu föreslår plus dess formler är i princip ett acceptabelt sätt att koppla ihop torvskatten och det rörliga stödet för träbaserad elproduktion. Modellen motsvarar uppenbarligen också de spelregler som Europeiska kommissionen ställt upp.

Ett välkommet inslag i propositionen är premien för träförgasning.

Men eftersom den föreslagna modellen ändå bygger på en hög torvskatt kan propositionen inte godkännas. Centern förutsätter att regeringen återställer torvskatten till 2,90 euro/KWh i enlighet med vad som beslutats tidigare och ser över lagen om stöd till produktion av el från förnybara energikällor utifrån det redan före årsskiftet.

Samtidigt föreslår vi att regeringen också i övrigt ser till att de inhemska och förnybara energikällorna hålls konkurrenskraftiga och att priset på den energi de generar är skäligt.