Motivering

Ekonomiutskottet anser att regeringen lyckats i sitt val av fokus: analysen av hållbar utveckling och välfärd är rätt utgångspunkt för att förutse konkurrensfaktorerna i framtiden. Det kan däremot visa sig vara svårare att omsätta strategierna i praktiken eftersom de bitvis är mycket generella. Det hade varit till fördel om regeringen tydligare hade lyft fram viktiga initiativ och incitament. Det hade också behövts en närmare riskanalys i kombination med ett antal scenarioanalyser.

Det är av största vikt att den offentliga förvaltningen ser möjligheterna och bygger upp en omvärld med fokus på hållbar utveckling, understryker utskottet. Tillsynen över näringsverksamhet bör ta fasta på risker samtidigt som myndighetspraxis måste vara förutsebar. Målet bör vara att Finland framstår som ett lockande alternativ för företag av alla slag. För att locka nya investeringar måste beskattning, företagsfinansiering och marknadsföring av Finlandsbilden anpassas bättre till varandra. Det behövs ett tydligt och förutsebart regelverk, rättvis och öppen myndighetsverksamhet och bestående egendomsskydd som plattform. I Finland är förtroendet för den offentliga sektorn på hög nivå i både internationell och europeisk jämförelse. Ekonomiutskottet vill påminna om att stabila samhällsförhållanden, fungerande infrastruktur och välutbildad befolkning är element som vi måste värna om, eftersom det är ett långsamt och dyrt företag att återställa dem om de går förlorade.

För att skapa en möjliggörande omvärld är det viktigt att den offentliga sektorn blir bättre på att agera framstegsvänlig kund på hemmamarknaden och lär sig testa och ta vara på nya initiativ. Finland behöver mer tillväxt som är baserad på återvinning och förnybar energi. Här vill utskottet särskilt lyfta fram cleantechsektorn och finländsk bioekonomi, som bör få växa. De erbjuder stora möjligheter att dels rätta till bytesbalansen, dels förbättra sysselsättningsläget. Inom skogssektorn och metallindustrin, som av tradition är våra starka områden, bör de befintliga resurserna uppdateras för att leva upp till de företagsekonomiska möjligheterna i en förändrad omvärld. Detta gäller kompetens, råvaror och produktionsmedel.

Den sociala utmaningen ligger i att hållbar tillväxt måste vara kompetensdriven. Det är viktigt att vi får en sektorsövergripande långsiktig policy för att bättre matcha utbildning och arbetsliv. Det krävs skyndsamt åtgärder som tillåter att kunskaper och applikationer som genereras inom utbildning och forskning nyttiggörs och kommersialiseras betydligt effektivare. I vilket fall som helst gäller det att involvera och aktivera en större del av befolkningen i samhällsaktiviteter. Med förvaltningsövergripande löningar bör man se till att brist på kvalificerad arbetskraft inte blir en flaskhals. Det finns ett uppenbart behov av den typen av samordning som kan fånga upp megatrender inom utbud och efterfrågan, det vill säga äldrebefolkning, hälso- och sjukvård, omstruktureringar och konkurrensfaktorer inom exportindustrin.

I detta sammanhang vill ekonomiutskottet peka på robottekniken som är en ny tillväxtsektor. De sakkunniga ansåg att robotiseringen kan vara en av de sektorer som har kapacitet att tillgodose de aktuella behoven och som i hög grad kommer att omforma våra invanda uppfattningar om arbetsfördelning, mervärde och konsumentbeteende. För att kunna utnyttja denna potential krävs det ett helt nytt servicekoncept. Med nya typer av servicerobotar kan vi få helt nya möjligheter på den internationella marknaden. Finland har möjligheter att växa inom logistik, sensorteknik och artificiell intelligens. Robottekniken kan medverka till att industrijobben blir kvar och rentav kommer tillbaka till länder med höga personalkostnader. Med tanke på den senaste utvecklingen inom branschen kommer vi säkert att få se framsteg i teknik och konsumentbeteende också inom den närmaste framtiden. Tack vare digitaliseringen har det blivit billigare att bygga upp distributionsvägar för varor och tjänster. Därmed har finländska företag fått mer likvärdiga konkurrensvillkor i relation till företag som ligger mer gynnsamt till konkurrensmässigt. Det är viktigt att vi ser till att få ett landsomfattande datanät, understryker utskottet. Den offentliga sektorn måste arbeta för att lagstiftningen inte bara knyts till dagens teknik och därmed blir en stötesten för utvecklingen inom näringslivet.

En fungerande finansmarknad är ett av de viktigaste elementen i företagens omvärld. Utfrågningen av de sakkunniga gav delvis motsägelsefull information om det aktuella läget inom företagsfinansieringen. Det förefaller att finnas ett behov på marknaden dels för effektivare användning av de nuvarande instrumenten, dels för helt nya finansiella modeller. För att göra börsnotering till ett mer attraktivt alternativ måste nödvändiga lagändringar utredas och införas. Organisationer och förvaltningssektorer bör sprida exempel på god praxis för företagsstöd utanför sina egna sektorsgränser. Det är motiverat att göra en övergripande analys av det nuvarande stödsystemet. Systemet måste bli tydligare, öppnare och mindre byråkratiskt. En reform bör innebära att målföretagen tydligare delas upp utifrån vilket stöd de behöver i den aktuella livscykeln. Det bör göras skillnad mellan riskfinansiering av den första produktutvecklingen i företag å ena sidan och företag som vill expandera men har svårt att få bidrag till marknadsmässiga villkor å andra sidan. Regionalt betingade företagsstöd har sin bestämda roll i EU:s strukturpolitik.

Ekonomins förmåga att förnya sig förefaller att bli en kritisk framgångsfaktor. Vi bör se över våra traditionella modeller och göra det fördomsfritt. Finland är en liten ekonomi och inom många sektorer läggs policyn fast oberoende av Finland. Redan nu är åtminstone befolkningstillväxt, klimatförändringen, ohållbar vattenkonsumtion, sinande naturresurser och den revolutionerande effekten av internet och mobil teknik inom hela industrigrenar förändringsfaktorer under uppsegling. De står för både hot och möjligheter. I fortsättningen kommer Finlands konkurrenskraft att ligga i en gynnsam företagsomvärld och i företagens förmåga att omvandla den nya efterfrågan som förändringen för med sig till lönande verksamhet. Den offentliga sektorn ska i första hand skapa möjligheter och först i andra hand täppa till marknadsluckor.