Det centrala syftet med propositionen är att genomföra de nya skyldigheterna enligt direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD-direktivet) på ett så ändamålsenligt sätt som möjligt. Syftet med regleringen är att öka antalet laddningsstationer för elfordon och beredskapen för sådana laddningspunkter i anslutning till byggnader samt att främja tillämpningen av fastighetsautomation och fastighetsstyrning. Genom propositionen genomförs också de mål i regeringsprogrammet som gäller minskat klimatavtryck av boende och byggande, byggande av ett klimatneutralt samhälle och förbättring av kvaliteten i byggandet samt utsläppssnål trafik. 

Förslaget till ny lag innehåller två centrala helheter: i 2 kap. föreskrivs det om laddningsstationer för elfordon och beredskap för sådana laddningspunkter, och i 3 kap. om system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning. Dessutom innehåller lagen bestämmelser om myndigheternas verksamhet. Vidare föreslås det att markanvändnings- och bygglagen ändras i fråga om åtgärdstillstånd för byggande av system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning i vissa byggnader. 

Skyldigheterna enligt den föreslagna regleringen i fråga om laddningsstationer för elbilar eller beredskapen för sådana varierar beroende på om det är fråga om en ny eller befintlig byggnad och i vilken omfattning byggnaden avses bli reparerad. Bestämmelserna skiljer sig också i fråga om bostadsbyggnader och byggnader som används för annat än boende. Skyldigheterna graderas också enligt antalet parkeringsplatser. 

Ekonomiutskottet konstaterar att främjandet av en övergång till eldrivna personbilar är en förutsättning för regeringsprogrammets mål om koldioxidneutralitet och halvering av utsläppen från trafiken. Ökad eldrift i trafiken minskar också oljeberoendet. Att förbättra möjligheterna att ladda fordon är ett element i främjandet av eldrift, särskilt med tanke på de långa avstånden mellan tätorterna i glesbygdsregionerna. Omställningen till eldrift kräver dock betydligt större förändringar än enbart en ökning av antalet laddningspunkter. Av ekonomiutskottets sakkunnigutfrågning framgick det också att en central faktor som kan påverkar beslutsfattandet på individnivå är beslutsförfarandet enligt lagen om bostadsaktiebolag, som inte är ägnat att främja byggandet av laddningspunkter ens i de fall där den delägare som tar initiativ till byggandet är beredd att själv bekosta det. Dessutom bör en rättvis fördelning av byggkostnaderna för laddningsplatserna uppnås mellan de första delägarna och de delägare som senare ansluter sig till laddningsnätet. 

Kraven i den föreslagna lagen motsvarar de bestämmelser i EPBD-direktivet som överförs oförändrade till vår nationella lagstiftning. I den föreslagna regleringen har man inte i egentlig mening eftersträvat att ändra bestämmelserna så att de på bästa sätt lämpar sig för finländska förhållanden och byggnadssätt, utan de har i stor utsträckning tagits in i författningstexten i oförändrad form. Den valda regleringslösningen stöder sig i stor utsträckning på regeringsprogrammet och dess mål för koldioxidneutralitet: regeringsprogrammet betonar minskning av koldioxidavtrycket från boende och byggande, samt byggande av laddningsinfrastruktur för elbilar som centrala verktyg för att uppnå koldioxidsnålhet. När det senare utarbetas anvisningar som stöder tillämpningen av lagen, bör man säkerställa att anvisningarna är neutrala i fråga om metod och teknik. Ekonomiutskottet påpekar att uppvärmningslösningarna för byggnader blir mångsidigare i takt med att tekniken utvecklas. I regleringen bör alla slags renoveringar som hänför sig till energianvändning beaktas. 

Eldrivna cyklar och olika lätta eldrivna fortskaffningsmedel är ett led i främjandet av eldrivna transporter och en viktig del av minskningen av utsläppen från trafiken. Ekonomiutskottet påpekar att även om den infrastruktur som elcyklarna förutsätter egentligen inte hör till tillämpningsområdet för den EU-reglering som är under behandling, finns det anledning att se till att regleringen och författningarna stöder en utbredning av dessa fordon. 

I enlighet med utgångspunkterna i direktivet gällde de ekonomiska konsekvensbedömningarna det befintliga byggnadsbeståndet och nybyggen. Ekonomiutskottet stöder den grundläggande principen för regleringen, det vill säga att det inte ska krävas ändringar i gamla byggnader när markanvändnings- och bygglagen ändras. En byggnad har godkänts för användning med stöd av de bestämmelser som gällde när ansökan om bygglov lämnades in, och ändringar görs när byggnaden saneras eller användningsändamålet ändras. Skyldigheten att installera laddningspunkter kan medföra onödiga kostnader i de fall där någon betydande användning av laddningspunkten inte uppstår på kort sikt. 

Om byggandet av laddningsplatser framskrider på marknadsvillkor beaktas att laddningstekniken fortgående utvecklas i och med att elbilsbeståndet och tekniken utvecklas. Om författningarna alltför detaljerat styr hur laddningspunkter ska byggas, finns det risk för att laddningspunkter byggs på platser där de inte kan användas eller där de mest kostnadseffektiva alternativ som tekniken erbjuder inte möter användarnas behov eller inte beaktar redan installerade laddningspunkter. 

Ekonomiutskottet påpekar att de föreslagna bestämmelserna i propositionen innebär att Finland genomför EPBD-direktivet mer ambitiöst än vad direktivets basnivå förutsätter. När skyldigheterna fastställs ska det beaktas att den pandemi som coronaviruset orsakar påverkar det ekonomiska läget och investeringarna långt in i framtiden. De största konsekvenserna av det osäkra ekonomiska läget drabbar i första hand ombyggnad. Det är en viktig faktor, eftersom renoveringarna och därmed förbättringen av fastighetsbeståndets energieffektivitet på kort sikt är viktiga för minskningen av koldioxidutsläppen från den byggda miljön. 

Om pandemin ger ekonomiska konsekvenser under längre tid, inverkar det också på moderniseringen av bilbeståndet och därmed också på behovet av laddningspunkter. Det största hindret för att elbilar ska bli mer allmänt förekommande är för närvarande anskaffningspriset snarare än att konsumenterna skulle ha någon principiell motvilja mot eldrift. 

När författningsmiljön utvecklas måste man beakta hur de ekonomiska villkoren påverkar människornas val. Ekonomiutskottet anser det viktigt att man vid planeringen av den ekonomiska återuppbyggnaden efter krisen fäster uppmärksamhet vid lösningarnas hållbarhet ur såväl ekonomisk som miljömässig synvinkel. Om det senare utarbetas anvisningar som stöder tillämpningen av den föreslagna lagen, bör man säkerställa att anvisningarna är neutrala i fråga om metod och teknik.