Motivering
Den borgerliga regeringen under statsminister Vanhanen har inte
gett tillräckliga upplysningar i vissa viktiga frågor
när statsrådets redogörelse om reviderade
ramar för statsfinanserna 2008—2011 behandlades
i plenum och ekonomiutskottet.
Energi
Utskottet gick in på de närmaste årens
handlingsplan och finansiering när det gäller
energi, särskilt bioenergi. Anslaget för innovationspolitik ökas
i förhållande till rambeslutet av den 8 mars med
35 miljoner euro från 2007 till 2011. En tilläggssatsning
på ca 10 miljoner euro gäller energistöd
och framtagning av ny teknik för biobränslen.
Alltför många frågor förblir
dock obesvarade. Energistödsfullmakten minskar med mer än
10 % under de första åren för
ramperioden. Man gör en årlig nivåsänkning
på 900 000 euro av informations- och utbildningspengarna för
främjande av energisparande och användning av
förnybara energikällor. Detta främjar inte
de behövliga frivilliginsatserna när det gäller
att spara och har negativa effekter när det gäller
att öka användningen av förnybar energi
exempelvis i företag. Vilken styrande effekt har stöden
och hur stor andel finns för utveckling på marknadsvillkor
i landets olika delar? Kommer Finland att nå de mål
som EU uppställt med dessa insatser och åtgärder?
Man gör inte tillräckliga satsningar på förändringar
när det gäller uppvärmning av småhus
och energisparande.
Företagspolitik, sysselsättning och det nya
ministeriet
Inom företagspolitiken utnyttjar den borgerliga regeringen
den förra regeringens gynnsamma finansläge genom
att sprida ut stödpengar runtom i landet utan en målmedveten
industrialiseringspolitik eller nya strategier för serviceutveckling. Regeringen
låter alltför mycket bero på de kommande
budgetbesluten. Som ett exempel kan nämnas nedläggningen
av Centralen för turistfrämjande (CTF). Det är
oklart hur man kommer att sörja för behoven att
utveckla den ständigt växande turistnäringen
i Finland och marknadsföringen utomlands. Dessa frågor
skjuts upp till budgetmanglingen.
Det är anmärkningsvärt att anslaget
under momentet "Överföringsutgifter för
investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte"
sjunker med 7,3 miljoner euro, dvs. från 30,7 miljoner
euro i 2007 års ordinarie budget till 22,7 miljoner euro 2011.
Sammanlagt kommer anslagen för sysselsättning
och arbetskraftspolitisk vuxenutbildning i förhållande
till rambeslutet i mars 2007 att ha minskats med 107 miljoner euro
2011. Också under momentet "Sysselsättnings- och
utbildningsåtgärder samt speciella åtgärder"
kommer anslaget att ha sjunkit med 55 miljoner euro 2011.
Konsumentfrågor och skuldrådgivning
Konsumenternas rättsskydd har försämrats år
för år. Under den förra riksdagen påpekades
detta ofta bl.a. i ekonomiutskottet. Nu skulle man ha förväntat
sig att regeringen i samband med att förvaltningen reformeras
vidtar åtgärder och gör insatser för
att få till stånd förbättringar
för konsumenterna. Statsminister Vanhanens borgerliga regering
i stort sett struntar i konsumenternas ställning. Det är
alltför dyrt för konsumenter att föra
konsumentärenden till domstol. Därför är det
mycket viktigt att förbättra konsumentrådgivningen
i olika delar av landet.
Skuldsättningsproblemet blir allt värre. Det har
länge funnits tecken på detta. Under ett omfattande
skuldseminarium för ett år sedan ålades handels-
och industriministeriet att öka resurserna för
skuldrådgivning. Den borgerliga regeringen är
föga tillmötesgående. I utskottet meddelade
ministeriets företrädare att anslagen för
ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning samt
till konsumentorganisationerna kommer att ligga på samma
nivå under hela ramperioden och att inga tilläggsresurser
har reserverats för detta.
Statens ägarpolitik
Den ägarpolitik som Vanhanens borgarregering bedriver är
närmast inriktad på att sälja ut egendom.
Detta har redan börjat genom försäljningen
av bolaget Grow How. Bolagiseringen drabbar först analystjänsterna
på Geologiska forskningscentralen. Av inkomsterna från
försäljningen av statsbolag kan man under en fyraårsperiod
använda 600 miljoner euro till främjande av kunskap,
innovation och ekonomisk tillväxt. Utskottet har inte presenterats
någon tydlig strategi eller några mål
för statens ägarpolitik eller när det
gäller att skapa ny företagsverksamhet.
Utskottet har behandlat frågan om inrättande av
Innovationsuniversitetet som en privat stiftelse med sikte på ett
kapital på sammanlagt 700 miljoner euro. Den offentliga
finansieringens andel ska vara 500 miljoner euro, av vilken en stor
del ska komma från inkomsterna för försäljning
av statens aktier. Den borgerliga regeringen har inte lyckats precisera
hur finansieringen av våra universitet, yrkeshögskolor
och universitetscentrum ska tryggas och hur det ska garanteras att
de kan utvecklas. Särskilt oroande är situationen
när det gäller att trygga resurserna för landets
toppuniversitet, Helsingfors universitet. Utöver det finländska
innovationsuniversitetet finns det också europeiska planer
på ett europeiskt teknologiinstitut. Även detta
skulle inledningsvis kräva nationell finansiering samt
insatser från EU:s ramprograms- och strukturfonder, som är
viktiga för Finland.
Produktivitetsmålen
I rambeslutet i maj slås det fast att målet
för arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde
enligt produktivitetsprogrammet är en nedskärning
på 1 136 årsverken före utgången
av 2011. Av dessa kommer 700 årsverken att tas från
handels- och industriministeriets förvaltningsområde,
där de viktigaste produktivitetsfrämjande åtgärderna
enligt de gällande planerna kommer att vara bl.a.
- omorganisering av funktionerna
inom centralen för turistfrämjande (från
en organisation på ca 115 årsverken till en enhet
på 30—40 årsverken)
- statens tekniska forskningscentral blir ett affärsverk
- reformering av företags- och organisationslinjen
på patent- och registerstyrelsen (minskning av manuellt
arbete och 40—50 årsverken fram till 2011).
Regeringen har inte kunnat vare sig motivera eller precisera
dessa planer som är så viktiga för personalen.