Utskottet tillstyrker propositionen utan ändringar.  

De föreslagna skatteändringarna

Propositionen innehåller två olika helheter som båda grundar sig på regeringsprogrammet. Den första gäller höjning av koldioxidskatten på uppvärmningsbränslen vid ingången av nästa år och den andra gruvdrift och utvinning av mineraler, vilket enligt förslaget på nytt ska börja omfattas av energiskattestöden. Den ändringen avses emellertid träda i kraft först vid ingången av 2017. 

Skattehöjningen på uppvärmningsbränslen görs främst av fiskala skäl och genomförs så att beräkningsgrunden för skatten, värdet per ton koldioxid, höjs från 44 till 54 euro. Ändringen beräknas öka de årliga skatteintäkterna med uppskattningsvis 85 miljoner euro. Eftersom energiskattestöden till industrin samtidigt ökar med cirka 10 miljoner euro, blir nettoeffekten cirka 75 miljoner euro per årEnligt den sektorvisa konsekvensbedömningen i propositionen gäller skattehöjningarna främst individuell husuppvärmning (17 miljoner euro) och fjärrvärmesektorn (22 miljoner euro) men fördelar sig i övrigt ganska jämnt mellan industrin (9 miljoner euro), byggverksamheten (9 miljoner euro) och jord- och skogs-bruket (10 miljoner euro). För trafiken och arbetsmaskiner inom andra sektorer än de som anges ovan är effekterna av höjningen mindre.. 

Inom sektorn gruvdrift och utvinning av mineraler lindrar ändringarna skattebördan med cirka 27 miljoner euro per år. Cirka 21 miljoner euro av detta utgörs av den lägre elskattesatsen för industrin och cirka 6 miljoner euro av skatteåterbäringen för energiintensiv industri.  

Propositionen kommer således att öka de årliga skatteinkomsterna med allt som allt cirka 48 miljoner euro netto från och med 2018. I år och nästa år är de beräknade intäkterna något större, eftersom ändringarna träder i kraft vid olika tidpunkter och energiskatteåterbäringarna betalas ut i efterskott efter ansökan. 

Eftersom de föreslagna skatteändringarna skiljer sig från varandra när det gäller både grunder och konsekvenser, behandlar utskottet dem separat i det följande. 

Skattehöjningen på uppvärmningsbränslen

Med uppvärmningsbränslen avses i propositionen bränslen som används för uppvärmning samt kraftverksbränslen och bränslen för arbetsmaskiner. Höjningen gäller som sagt koldioxidskatten för dessa bränslen, som i princip bestäms utifrån de specifika koldioxidutsläppen vid förbränning. Den andra komponenten i den miljöbaserade skattemodellen, energiinnehållsskatten, som baserar sig på bränslets energiinnehåll, är däremot oförändrad. Propositionen flyttar således tyngdpunkten i beskattningen av uppvärmningsbränslen i en miljömässigt mer gynnsam riktning. 

Eftersom det rör sig om ett renodlat skattehöjningsförslag ändrar det inte till någon del strukturen i beskattningen av uppvärmningsbränslen. Till exempel föreslås det att koldioxidskatten på biobaserade flytande uppvärmningsbränslen ska vara halverad eller upphävd också i fortsättningen när det gäller hållbara första eller andra generationens biobränslen. Också den halverade koldioxidskatten på kraftvärmeproduktion (CHP) och skattefriheten för biogas och biomassa kvarstår. 

I propositionen har man dessutom beaktat den lagändring i fråga om flytgas (378/2014)RP 350/2014 rd — FiUB 45/2014 rd. som betyder att skattefriheten för flytgas upphör vid ingången av nästa år. Ändringen gjordes för ett år sedan när man gallrade bland de skattestöd som är skadliga för miljön. I fortsättningen kommer skatten på flytgas således att bestämmas enligt samma grunder som skatten på andra fossila uppvärmningsbränslen. 

Det kan också noteras att propositionen inte påverkar beskattningen av torv, eftersom den energiskatt som tas ut på torv inte baserar sig på torvens energiinnehåll eller på koldioxidutsläppen vid förbränning, vilket är fallet med andra energiprodukter. 

Utskottet anser att de föreslagna skattehöjningarna är fiskalt motiverade och positiva med tanke på de energipolitiska miljömålen. De gäller främst förbränning av stenkol och olja och stöder därmed användningen av biomassa och uppvärmningsbränslen med låga utsläpp. Också naturgasens och torvens konkurrensläge i förhållande till stenkolen förbättras något. Styreffekten är av särskilt stor betydelse inom de sektorer som inte omfattas av utsläppshandeln, såsom boende, trafik och jordbruk. 

Också konsekvenserna för medborgarnas boendekostnader är generellt sett hanterliga, trots att skillnaderna mellan olika uppvärmningsformer är rätt stora. Exempelvis stiger uppvärmningskostnaderna för ett oljeeldat egnahemshus med i genomsnitt 75 euro per år och utgifterna för en bostad med fjärrvärme som produceras med stenkol eller naturgas med i genomsnitt 20 euro per år. Vid uppvärmning med träd- eller torvbaserade bränslen påverkar skattehöjningarna däremot inte alls boendeutgifterna. 

Vid bedömningen kan man också beakta att skattelättnaderna för förvärvsinkomster kompenserar ändringarnas effekterPropositionen är i grund och botten regressiv men i så obetydligt utsträckning att förändringen är nära noll. Kvantitativt sett påverkar ändringarna å andra sidan tydligast de personer som hör till de högsta inkomstklasserna, eftersom de i allmänhet bor i bostäder som är större än genomsnittet.. Svårast är det för pensionärer som bor ensamma i ett egnahemshus. Deras boendeutgifter ökar mest i förhållande till de disponibla inkomsterna. 

Utskottet har i övrigt inget att anmärka med anledning av de föreslagna skattehöjningarna. Vid behandlingen av propositionen fäste utskottet dock uppmärksamhet vid vissa enskilda frågor. I fråga om dem konstaterar utskottet helt kort följande: 

De sakkunniga uttryckte vid utfrågningen också oro över kraftvärmeproduktionens (CHP) ställning. Också ekonomiutskottet påtalar saken i sitt utlåtande. Ändringarna försämrar kraftvärmeproduktionens lönsamhet till följd av skattehöjningen på stenkol eller för att de alternativa blandade bränslena är dyrare än kol. Dessutom skulle det krävas nyinvesteringar i en del anläggningar för att ersätta stenkolen, men dessa är inte lönsamma på grund av det nuvarande låga priset på el. Dessa faktorer bidrar för sin del till att man i stället för att satsa på CHP kan komma att bygga separata värmekraftverk i framtiden. Detta är emellertid inte önskvärt eftersom kraftvärmeanläggningarna är effektivast inom energiproduktionen. Dessutom är anläggningarna viktiga som reservkraft vid elproduktionen. 

Utskottet betonar det som sägs ovan och framhåller vikten av en förutsägbar och stabil omvärld för energiinvesteringarna. På uppdrag av finansministeriet och arbets- och näringsministeriet görs det just nu en utredning av konsekvenserna av att halveringen av koldioxidskatten på CHP (90 miljoner euro) slopades genom regeringsprogrammet. Utredningen ska vara klar senast vid ramförhandlingarna i vår. Utskottet rekommenderar att man i det sammanhanget också tar ställning till de synpunkter som framförs nu. 

Utskottet anser det inte heller vara motiverat att införa ett särskilt skatteåterbäringssystem för beskattningen av bränslen för arbetsmaskiner. Syftet med denna modell, som föreslagits av branschen, är att skilja åt skattenivån för lätt brännolja som används i arbetsmaskiner från uppvärmningsbränslena och sänka den till EU:s miniminivå, 2,1 cent/liter. I dag beskattas bränslen för båda användningsändamålen på samma grunder, och till exempel i den nu aktuella propositionen föreslås skatten på svavelfri lätt brännolja vara 21,40 cent/liter. 

Ett motsvarande återbäringssystem används redan nu inom jordbruket och är i sig möjligt enligt EU-rätten. Ändringen skulle emellertid medföra en tilläggsutgift på cirka 150 miljoner euro per år när man uppskattar konsumtionen av lätt brännolja för arbetsmaskiner till hälften av den totala årliga konsumtionen, som är cirka 1 700 miljoner liter. Man bör dessutom notera att det redan nu betalas ett stort skattestöd för bränslen för arbetsmaskiner, omkring 480 miljoner euro per år beräknat enligt skattenivån 2016Skattestödet har beräknats genom att jämföra skattenivån på bränslen som används i arbetsmaskiner med skattenivån på motordrivmedel, till exempel motorbensin eller dieselolja. Utgångspunkten är att alla motordrivmedel ska beskattas enligt samma kriterier. — Beräknat på motsvarande sätt är skattestödet för dieselolja, som gäller lastbilar och bussar, i dagens läge cirka 460 miljoner euro när man jämför med motorbensin.. Återbäringssystemet skulle också kräva oskäligt mycket arbete, kanske rentav 100—200 årsverken, på grund av det stora antalet återbäringsberättigade. 

Samtidigt är förslaget inte heller aktuellt av den orsaken att världsmarknadspriset på både råolja och oljeprodukter har sjunkit betydligt under det senaste året. Också kostnaderna för användning av lätt brännolja har således sjunkit avsevärt. Slutligen bör man minnas att regeringens syfte är att förbättra energieffektiviteten, främja användningen av biobränslen och minska importen och konsumtionen av olja. Förslaget ligger inte i linje med dessa syftemål. 

Skattehöjningarna ökar också den årliga skattebördan inom jordbruket med omkring 10 miljoner euro, eftersom koldioxidskattens andel inte längre omfattas av energiskatteåterbäringen inom jordbruket. Återbäringen gäller bland annat sådan lätt brännolja, tung brännolja och biobrännolja som används inom jordbruket och bestäms utifrån energiinnehållsskatten för dessa bränslen.  

Syftet med den relativt färska ändring av återbäringssystemet som trädde i kraft vid ingången av 2014 var att den miljöbaserade energibeskattningen också skulle utsträckas till att gälla jordbruket. Utskottet har konsekvent tillstyrkt detta och ser ingen orsak att ändra förfarandet heller nu. 

Skattestöden till gruvdriften

Man har således beslutat att återinföra energiskattestöden för gruvdrift och utvinning av mineraler vid ingången av 2017. Till denna del sker således en återgång till det läge som rådde före 2015. 

För ett år sedan tillstyrkte utskottet en proposition om gallring bland energistöden till gruvsektorn (RP 128/2014 rd och RP 234/2014 rd — FiUB 30/2014 rd), som var ett led i den dåvarande regeringens strävan att gallra bland skattestöd som var skadliga för miljön. Ändringen låg också i linje med den allmänna utvecklingen mot en miljöbaserad energibeskattning, i synnerhet som gruvsektorn inte är med i utsläppshandeln. 

Det nu aktuella förslaget grundar sig direkt på regeringsprogrammet. Det främjar förutsättningarna för investeringar och potentialen inom gruvindustrin och förbättrar dess konkurrenskraft. Ändringen kan tillstyrkas på dessa grunder.