Senast publicerat 10-11-2025 12:12

Betänkande FiUB 12/2025 rdRP 152/2025 rdRegeringens proposition till riksdagen om en tredje tilläggsbudget för 2025

INLEDNING

Remiss

Regeringens proposition till riksdagen om en tredje tilläggsbudget för 2025 (RP 152/2025 rd): Ärendet har remitterats till finansutskottet för betänkande. 

Beredning i delegation

Ärendet har beretts i finansutskottets samtliga delegationer enligt sakinnehåll. 

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

I den tredje tilläggsbudgetpropositionen för 2025 höjs inkomstposten med 144 miljoner euro och ökas anslagen med 163 miljoner euro. 

Inkomstposter.

Kalkylen över skatteinkomster sänks med ett nettobelopp på 701 miljoner euro. Ändringarna förklaras framför allt av att uppgifterna om influtna belopp och prognosen för skattebasen har preciserats. De största sänkningarna av intäktskalkylerna föreslås för mervärdesskatten (-427 miljoner euro), energiskatten (-106 miljoner euro) samt skatten på förvärvs- och kapitalinkomster (-101 miljoner euro). Däremot höjs intäktskalkylen för källskatten på ränteinkomster (47 miljoner euro) och för överlåtelseskatten (27 miljoner euro). 

Det föreslås att kalkylen över inkomster av blandad natur höjs med 610 miljoner euro. Förslaget innehåller bland sådana anslag som återtas från tidigare år till ett belopp av 400 miljoner euro. Det föreslås att statens utdelningsinkomster, kapitalåterbäringar och inkomster av försäljning av aktier höjs med 235 miljoner euro på grund av en preciserad uppskattning av kapitalinkomster utifrån bland annat bolagsstämmobeslut. 

Anslag.

Propositionen innehåller både återtaganden av anslag och fullmakter, ombudgeteringar av anslag och preciseringar av förslagsanslagen, vilket ofta är fallet i tilläggsbudgetpropositioner på hösten. Det föreslås till exempel att energistödet minskas med cirka 308 miljoner euro på grund av att utbetalningarna har justerats. 

Nya anslagsökningar föreslås bland annat för investeringarna på grund av Försvarsmaktens beredskap inom hälso- och sjukvården under undantagsförhållanden (cirka 104 miljoner euro) och för rekryteringsstödet för unga (30 miljoner euro). 

Fullmakter.

Regeringen föreslår bland annat en fullmakt på 170 miljoner euro för anskaffning av en ny isbrytare. Vidare föreslås en höjning av fullmakterna för stödet till Ukraina med cirka 28 miljoner euro. Ändringen av fullmakten innefattar ersättningen till Försvarsmakten för det 29:e materielpaketet som överlåtits till Ukraina. Som en del av anpassningsåtgärderna minskas fullmakten under momentet ”Spetsprojekten inom åtgärdshelheten Ett Finland med ren energi”, som hör till investeringsprogrammet, med 50 miljoner euro och fullmakten för den näringspolitiska reserveringen med 40 miljoner euro. 

Samtycke.

Regeringen begär dessutom riksdagens samtycke så att staten i sin helhet får avstå från sitt innehav i Valmet Automotive Abp, Gov Holding Oy och IC Holding Oy. 

Balans.

Den tredje tilläggsbudgetpropositionen för 2025 ökar statens behov av nettoupplåning med 19 miljoner euro. Statens nettoupplåning beräknas uppgå till cirka 13,3 miljarder euro 2025. Den budgeterade statsskulden beräknas vara cirka 183 miljarder euro vid utgången av 2025, vilket är cirka 64 procent i förhållande till bruttonationalprodukten. Med beaktande av de strukturella ändringarna i ramen och ökningen av ramutgifterna kvarstår mindre än 0,1 miljoner euro som ofördelad reserv för 2025 efter den tredje tilläggsbudgeten. 

DETALJMOTIVERING

ANSLAG

Huvudtitel 29UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

01.Förvaltning, kyrkliga ärenden och gemensamma utgifter inom verksamhetsområdet
31.Vissa av Utbildningsstyrelsens utgifter och understöd (reservationsanslag 2 år)

Utskottet har gjorts uppmärksamt på att höjningen av den högsta rat som får användas av misstag hade utelämnats från momentets beslutsdel i propositionen. Utskottet korrigerar momentets beslutsdel till denna del. 

Momentet får följande lydelse: 
(Stycke 1 som i RP 152/2025 rd) 
Motiveringen till momentet ändras så att högst 125 600 000 euro av anslaget får användas till betalning av understöd och stipendier som budgeterats enligt beslutet om beviljande för program som främjar internationalisering och som genomförs med EU:s, Nordiska ministerrådets och andra finansiärers medfinansiering. 

SAMMANFATTNING

Enligt propositionen ökas anslagen med 163 018 000 euro, ökas inkomstposterna (utan nettoupplåning och skuldhantering) med 143 776 000 euro och ökas nettoupplåningen och skuldhanteringen med 19 242 000 euro. 

Efter de föreslagna ändringarna uppgår de budgeterade inkomstposterna och anslagen för innevarande år med beaktande av den ordinarie budgeten och tilläggsbudgetarna till 90 245 873 000 euro. 

FÖRSLAG TILL BESLUT

Finansutskottets förslag till beslut: 

Riksdagen godkänner förslaget till en tredje tilläggsbudget för 2025 i proposition RP 152/2025 rd med ändringarna ovan. 
Riksdagen beslutar att den tredje tilläggsbudgeten för 2025 tillämpas från och med den 24 november 2025. 
Helsingfors 7.11.2025 

I den avgörande behandlingen deltog

ordförande 
Markus 
Lohi 
cent 
 
vice ordförande 
Saara 
Hyrkkö 
gröna 
 
medlem 
Otto 
Andersson 
sv 
 
medlem 
Markku 
Eestilä 
saml 
 
medlem 
Seppo 
Eskelinen 
sd 
 
medlem 
Janne 
Heikkinen 
saml 
 
medlem 
Timo 
Heinonen 
saml 
 
medlem 
Marko 
Kilpi 
saml 
 
medlem 
Jari 
Koskela 
saf 
 
medlem 
Mika 
Lintilä 
cent 
 
medlem 
Minna 
Reijonen 
saf 
 
medlem 
Jari 
Ronkainen 
saf 
 
medlem 
Joona 
Räsänen 
sd 
 
medlem 
Hanna 
Sarkkinen 
vänst 
 
medlem 
Sari 
Sarkomaa 
saml 
 
medlem 
Sami 
Savio 
saf 
 
medlem 
Ville 
Valkonen 
saml 
 
medlem 
Pia 
Viitanen 
sd 
 
medlem 
Ville 
Vähämäki 
saf 
 
ersättare 
Riitta 
Kaarisalo 
sd 
 
ersättare 
Saku 
Nikkanen 
sd. 
 

Sekreterare var

utskottsråd 
Mari 
Nuutila 
 
 
utskottsråd 
Jonna 
Berghäll 
 
 
revisionsråd 
Minna 
Tiili. 
 

Reservation 1 /sd

Allmän motivering

I regeringens förslag till en tredje tilläggsbudget för 2025 sänks kalkylen över skatteinkomsterna än en gång, nu med totalt 701 miljoner euro. 

Finlands ekonomi lider av en utdragen ekonomisk recession som ytterligare har förlängts och förvärrats av regeringens misslyckade sysselsättnings- och tillväxtpolitik. Den svaga ekonomiska utvecklingen syns i att skatteinkomsterna kontinuerligt minskar, vilket leder till att underskottet alltjämt ökar trots sparåtgärderna. 

Den svaga tillväxten, den växande arbetslösheten och det därmed ökade underskottet förklaras delvis av raset inom bostadsbyggandet och konsumenternas höga sparkvot. Utöver tidigare beslut fattar regeringen nu ytterligare beslut om skattelösningar vars syfte är att påskynda tillväxten, men sakkunniga har på fred front ställt sig kritiska till hur effektiva de är. Dessutom inverkar de första besluten först från och med 2026. I nuläget skulle det ändå ha behövts åtgärder som ökar förtroendet och köpkraften när osäkerheten inom den internationella handeln är stor. Det kan än en gång visa sig att regeringen har vidtagit åtgärder för sent och riktat dem fel. 

Den ökade arbetslösheten har också ytterligare minskat handlingsutrymmet för kommunerna, som övertog ansvaret för sysselsättningstjänsterna från början av 2025. För att aktiveringsgraden ska kunna höjas bör man öka kommunernas incitament att ordna sysselsättningsfrämjande tjänster. 

SDP föreslog i sitt alternativ till regeringens budget för innevarande år skattelättnader för låg- och medelinkomsttagare motsvarande ungefär en halv miljard euro mer än vad regeringen föreslagit. I SDP:s alternativ presenterades också metoder för hur denna vitamininjektion, som skulle öka förtroendet och köpkraften, kan finansieras utan att underskottet ökar. Förtroendet är den starkaste valutan. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 

Reservationens förslag till uttalande 1
Riksdagen förutsätter att regeringen redan innevarande år förelägger riksdagen åtgärder för att stärka konsumenternas köpkraft och företagens förtroende. 
Reservationens förslag till uttalande 2
Riksdagen förutsätter att regeringen förelägger riksdagen åtgärder för att minska ungdoms- och långtidsarbetslösheten effektivare än i propositionen genom att finansieringen fördelas till sysselsättningsområdena som motfinansiering att användas för åtgärder som hänför sig till ungdomsarbetslösheten. 
Reservationens förslag till uttalande 3
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar riksdagen en proposition genom vilken kommunerna för viss tid befrias från bötesavgifter i fråga om arbetslösa som deltar i sysselsättningsfrämjande service. 
Förslag
Kläm 

Vi föreslår 

att riksdagen godkänner förslaget till en tredje tilläggsbudget för 2025 enligt betänkandet och 
att riksdagen godkänner de ovan föreslagna tre uttalandena. 
Helsingfors 7.11.2025
Joona 
Räsänen 
sd 
 
Seppo 
Eskelinen 
sd 
 
Pia 
Viitanen 
sd