Motivering

Utskottet tillstyrker lagförslaget utan ändringar.

Propositionen bygger på planen för de offentliga finanserna 2015-2018 där man bland annat har beslutat höja de nedre och övre gränserna för den allmänna fastighetsskattesatsen och fastighetsskattesatsen för byggnader som används för stadigvarande boende. Också det i regeringsprogrammet fastlagda målet att öka fastighetsskattens andel av kommunernas skatteintäkter har spelat en roll.Regeringen Stubbs program bygger på den föregående regeringen Katainens program, det strukturpolitiska programmet och genomförandet av dem samt på riktlinjerna för anpassningen av den offentliga ekonomin. I det gällande regeringsprogrammet sägs bland annat att regeringen Katainens program inklusive målen för valperioden 2011 - 2015 fortfarande är relevanta. Regeringen Stubb fullföljer målsättningarna enligt regeringsprogrammet, liksom de mål som ställts upp och de beslut som fattats senare under den innevarande valperioden. (Regeringsprogrammet för statsminister Alexander Stubbs regering 24.6.2014, s. 1)

Fastighetsskatten betraktas i allmänhet som en lyckad form av kommunal beskattning eftersom den anses stabil och förutsägbar. Dessutom har den en ringa effekt på ekonomiska aktivteter.

De nya nedre gränserna innebär i praktiken att 63 kommuner blir tvungna att justera sina fastighetsskatteprocenter antingen när det gäller den allmänna fastighetsskatten eller fastighetsskatten för stadgivarande boende. Ändringarna beräknas öka de årliga skatteintäkterna av fastighetsskatt med omkring 40 miljoner euro. Dessutom beräknas de nya övre gränserna inbringa en ökning på ca 8 miljoner euro av de årliga skatteintäkterna.

Höjningen av de nedre gränserna berör nästan uteslutande ett ännu mindre antal kommuner än vad som nämns ovan. Över 90 procent av intäktsökningen beräknas gå till tio kommuner och rentav ca 54 procent till Esbo. När det gäller Esbo har man hittills försökt stävja de stegrade boendekostnaderna bland annat genom att bibehålla fastighetsskatten på en skälig nivå. De ändringar som nu föreslås kommer alltså att ytterligare höja boendekostnaderna i synnerhet i Esbo, men även på andra håll i huvudstadsregionen.

Utskottet har ingenting att invända mot de föreslagna höjningarna till denna del. De ökar kommunernas spelrum på det sätt som hela tiden varit avsikten med fastighetsskatten. Men utskottet lyfter fram två problemställningar som blir allt mer tillspetsade som en följd av propositionen. Den ena gäller beslutet att styra intäkterna från skatteförhöjningen till staten i form av en nedskärning av statsandelar och den andra behovet att se över informationsunderlaget för fastighetsbeskattningen. Nedan behandlar utskottet kort dessa frågor.

Nedskärningen av statsandelar

Avsikten är alltså att de ökade skatteintäkterna noteras som ett avdrag från statsandelsgrunderna. Ett beslut om detta fattades redan i våras i samband med beslutet att höja fastighetsskatten. I fråga om höjningar av de nedre gränserna är tanken att nedskärningen ska gälla de kommuner som får meravkastning och som man kan identifiera på förhand. Men den kalkylerade meravkastningen som följer av en höjning av de övre gränserna är tänkt att dras av från de övriga kommunernas statsandelar. Nedskärningarna av statsandelarna är permanenta och kommer således att beaktas i grunderna för varje kommuns statsandelar.

Också de sakkunniga som utskottet har hört har tagit upp frågan om det berättigade i beslutet att skära i kommunernas statsandelar. Den allmänna uppfattningen har varit att avkastningen av fastighetsskatten inte i något avseende ska styras till staten. Höjningarna minskar i så fall inte alls behovet att höja kommunalskatten, som drabbar inkomster.

Frågor som gäller statsandelar hör till förvaltningsutskottets ansvarsområde. En proposition om ändrade statsandelar behandlas som bäst i förvaltningsutskottet.Regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice (RP 133/2014 rd).Propositionen har sänts till ett flertal fackutskott för utlåtande, däribland till grundlagsutskottet. Frågan om förslaget är acceptabelt kommer därmed att dryftas grundligt. Finansutskottet rekommenderar ändå att förvaltningsutskottet under alla omständigheter behandlar problemet med hur fastighetsskattens meravkastning ska behandlas i förhållande till grunderna för statsandelar och gör en bedömning av allmän ändamålsenlighet.

Revideringen av fastighetsbeskattningen

I samband med behandlingen av detta ärende har frågan om bristerna i fastighetsbeskattningens struktur och dataunderlag än en gång blivit föremål för diskussion. De största bristerna gäller värderingsförfarandet som i stor sett är oförändrat sedan 1993, då lagen trädde i kraft. Så är fallet trots att såväl byggande som byggbestämmelser och markgrundens relativa värde i olika regioner har ändrat. Även om värderingsnivån har justerats årligen har fastigheternas beskattningsvärder släpat efter i förhållande till den målsatta nivån och den aktuella pris- och kostnadsnivån. Föreliggande proposition beskriver också drag i beskattningen som bitvis är slumpartad

Finansministeriet startade i början av 2012 upp ett projekt (VM036:00/2012) som syftar till en mångsidig utredning av behovet att revidera fastighetsbeskattningen. Kommunförbundet och Skatteförvaltingen deltar i projektet. Projektet har redan hunnit publicera en preliminär utredning "Kiinteistöjen arvostamisperusteiden kehittämistarve kiinteistöverotuksessa" (Finansministeriet i februari 2014). I samband med utredningen har man bland annat noterat betydande fluktuationer i fråga om den relativa och den s.k. effektiva skattekvoten, dels mellan kommuner, dels mellan kommundelar. Utredningen bekräftar uppfattningen om att fastighetsbeskattningen är ojämn och behöver ses över. Man föreslår en rad åtgärder som delvis redan beaktats exempelvis i de justeringar av byggnaders beskattningsvärden och maximibelopp för åldersavdrag som trädde i kraft i början av året. Begreppet relativ skattekvot används i den preliminära utredningen som ett jämlikhetsmått. Skattekvoten beskriver hur väl fastigheternas beskattningsvärde motsvarar deras verkliga värde. Den effektiva skattekvoten anger relationen mellan betalda fastighetsskatter respektive köpesummor.

Vidare sägs det i utredningen att målet att höja fastighetsskattens signifikans som inkomstkälla för kommunerna kräver en enhetligare skattebas. Det är alltså dels fråga om att det behövs rättvisa grunder för att fastställa beskattningsvärden samt en genomskinlig beskattning, dels om att dataunderlaget bör vara aktuellt och kunna överföras från Skatteförvaltningen till andra myndigheter.

Projektet är omfattande och har på ett tekniskt plan samband med Skatteförvaltningens projekt VALMIS. Utskottet stödjer projektet och finner det viktigt att det drivs målmedvetet utifrån de ställda målen.