Utskottet tillstyrker lagförslaget utan ändringar. 

Enligt propositionen ska jordbrukare stödjas genom en sänkning av 2022 års fastighetsskatt på produktionsbyggnader inom jordbruket. Syftet är att stödja jordbrukarna och lindra lönsamhetsproblemen till följd av den kraftiga prisstegringen på vissa insatsvaror inom primärproduktionen i jordbruket. Jordbruksföretagarnas produktionskostnader har stigit betydligt sedan Rysslands angrepp mot Ukraina. Kriget har haft en betydande effekt på marknaden för el, bränsle, foder och gödselmedel också i Finland. Detta försvårar ytterligare den redan allvarliga situationen inom branschen efter covid-19-pandemin. Lönsamhetsproblemet gäller i synnerhet husdjurslägenheter som nyligen gjort investeringar i produktionsbyggnader inom jordbruket. 

Det är fråga om en temporär åtgärd som ska tillämpas vid fastighetsbeskattningen 2022. I propositionen föreslås det att fastighetsskattelagen ändras temporärt så att det i lagen tas in en separat bestämmelse om ett fastighetsskattestöd för produktionsbyggnader inom jordbruket. Bestämmelsen ska tillämpas vid fastighetsbeskattningen för 2022. Skatteförvaltningen sänker den påförda skatten på ansökan. Ansökan ska göras senast den 31 oktober 2022 och stödbeslutet fattas senast den 31 december 2022. Fastighetsskattestödet grundar sig på de tillfälliga regler om statligt stöd som Europeiska kommissionen har godkänt för att stödja ekonomin efter Rysslands angrepp mot Ukraina. Stadsstödsaspekterna behandlas närmare nedan. 

Av propositionen framgår att för 2021 påfördes ca 61 600 skattskyldiga ett sammanlagt belopp av 15,8 miljoner euro i fastighetsskatt för produktionsbyggnader inom jordbruket. Av de skattskyldiga var drygt 60 700 fysiska personer och deras andel av skatten var ca 85 procent. En tiondel av de skattskyldiga påfördes 74 procent av skatten. Enligt uppgifterna för 2021 skulle ett stödtak på 35 000 euro begränsa beviljandet av stöd endast för en skattskyldig. Den föreslagna nedre gränsen på 10 euro för beviljande av stöd utesluter ca 11 100 skattskyldiga från kretsen av stödmottagare och fastighetsskatt till ett sammanlagt belopp av ca 65 500 euro. 

Fastighetsskatten är en avdragsgill utgift i inkomstbeskattningen av jordbruket och en sänkning av skatten minskar avdragsunderlaget vid inkomstbeskattningen för 2022,och ökar beloppet av den beskattningsbara inkomsten med ett belopp som motsvarar sänkningen. I enlighet med regeringsprogrammet ska de ändringar i beskattningsgrunden som påverkar den kommunala ekonomin kompenseras enligt nettobelopp genom att statsandelarna och/eller motsvarande fasta anslag ändras till hundra procent eller genom att andra uppgifter eller skyldigheter slopas. I och med att avdragsgrunden för inkomstbeskattningen minskar ökar kommunernas inkomster från jordbruksidkarnas förvärvsinkomster i enlighet med propositionen med ungefär 2 miljoner euro, varvid behovet av kompensation uppgår till ca 13 miljoner euro netto. Ersättningen för förlorade skatteinkomster till följd av ändringar i beskattningsgrunderna ska av tidtabellsskäl beaktas i statsandelen för kommunal basservice 2023. 

Vid utfrågningen av sakkunniga ansågs propositionen i sig vara bra, men å andra sidan sades det också att den föreslagna modellen med skatteåterbäring är ett stelt förfarande och det ansågs vara bättre att produktionsbyggnader inom jord- och skogsbruket helt befrias från fastighetsskatt. Men det hävdades också att det är viktigt att gå raskt vidare med den föreslagna modellen. Dessutom framfördes det vid utfrågningen att statens stödpolitik även under undantagsförhållanden bör vara övervägd. 

EU:s regler om statligt stöd

Statligt stöd till jordbruket kommer att bedömas på grundval av EU:s bestämmelser om statligt stöd, på samma sätt som stöd till annan ekonomisk verksamhet, inklusive stöd i form av skatteförmåner. Enligt huvudregeln ska Europeiska kommissionen underrättas om åtgärder som kan betraktas som statligt stöd, innan åtgärderna tas i bruk. Den reglering som föreslås i propositionen grundar sig på kommissionens meddelande den 23 mars 2022 om en tillfällig krisram för statliga stödåtgärder för att stödja ekonomin efter Rysslands angrepp mot Ukraina (2022/C 131 I/01), nedan krisramen. Kommissionen godkände genom sitt beslut av den 20 maj 2022 (SA.102914) stödordningen i fråga. I de föreslagna bestämmelserna har kraven i krisramarna på stödets maximibelopp och övriga villkor beaktats. 

I februari 2022 fastställde regeringen som en precisionsåtgärd att fastighetsskatten på produktionsbyggnader inom jordbruket tillfälligt ska slopas 2022, förutsatt att åtgärden är EU-rättsligt godtagbar. Finansminister Saarikko förde den 3 mars 2022 förhandlingar med kommissionären med ansvar för konkurrens Margrethe Vestager om grunderna för åtgärden och möjligheterna att genomföra den. En notifikation till kommissionens generaldirektorat för konkurrens om det planerade avskaffandet av fastighetsskatten gjordes den 7 mars 2022. Notifikationen grundade sig då på kommissionens meddelande av den 19 mars 2020 om en tillfällig ram för statliga stödåtgärder till stöd för ekonomin under det pågående utbrottet av covid-19 (2020/C 91 1/01) med senare ändringar. Den planerade skattefriheten visade sig dock i praktiken inte vara administrativt möjlig att genomföra. Efter att kommissionen till följd av kriget i Ukraina utfärdat en krisram gjordes en förlängning av notifikationen på basis av den modell för återbäring som föreslås i propositionen. 

Avslutningsvis

Utskottet anser att den föreslagna lösningen med ett temporärt fastighetsskattestöd till jordbruksidkare är motiverad. Genom att sänka fastighetsskatten på produktionsbyggnader inom jordbruket underlättas situationen för jordbruksidkare som drabbats av den kostnadskris som orsakats av Rysslands angrepp mot Ukraina. Propositionen är motiverad också med tanke på tryggandet av försörjningsberedskapen och den ska ses som en del av de åtgärder som har vidtagits i det syftet. Underlättandet av jordbruksidkarnas situation samt försörjningsberedskapsaspekterna talar likaså för en brådskande tidtabell. 

Utskottet har ingenting att invända mot specialmotiveringen i propositionen. För att komma i åtnjutande av stödet krävs det en ansökan från jordbruksidkaren. Även om ansökningsförfarandet i någon mån ökar den administrativa bördan, är det motiverat. Stödbeslutet förutsätter att de skattskyldiga bidrar till utredningen av villkoren för beviljande av stöd och särskilt med beaktande av EU:s regler om statligt stöd. Kommissionen har genom sitt beslut av den 20 maj 2022 (SA.102914) godkänt den föreslagna stödordningen. 

Lagmotion

Med hänvisning till det som sagts ovan föreslår utskottet att lagmotionen förkastas.