Motivering

Utskottet tillstyrker lagförslaget utan ändringar.

Propositionen handlar om en nödvändig justering av det förslag till ändring av fastighetsskattelagen som riksdagen nyss har godkänt utifrån RP 158/2014 rd. Preciseringen gäller den särskilda fastighetsskatteprocent enligt 13 § för byggnader som används för annat boende än stadigvarande boende. Bestämmelsen är behäftad med en felaktig formulering som begränsar kommunernas spelrum trots att avsikten var den motsatta. Formuleringen i föreliggande proposition motsvarar den tidigare propositionens syfte och motivering.

Eftersom bakgrunden till korrigeringen är rätt teknisk och svår att beskriva väljer utskottet att åskådliggöra den föreslagna ändringen genom ett exempel:

Enligt gällande lag kan en kommun fastställa en särskild fastighetsskatteprocentsats för fritidsbostäder som kan vara högst 0,6 procentenheter högre än skatteprocentsatsen för byggnader som används för stadigvarande boende. Om skatteprocentsatsen för en byggnad som används för stadigvarande boende är exempelvis 0,40 procent kan skatteprocentsatsen för en fritidsbostad vara högst 1,00 procent. Om kommunen inte fastställer någon särskild skatteprocentsats för fritidsbostäder ska den allmänna skatteprocentsatsen i kommunen tillämpas. Den kan vara exempelvis 1,2 %. Då spelar det ingen roll hur stor skillnaden mellan skatteprocentsatsen mellan de olika nämnda typerna av byggnader är.

Avsikten med regeringens proposition RP 158/2014 rd var att öka kommunernas spelrum när de fastställer skatteprocentsatsen för fritidsbostäder. Tanken var att fastighetsskatteprocenten för fritidsbostäder skulle kunna var mer än 0,60 procentenheter högre än för byggnader som används för stadigvarande boende, förutsatt att den på detta sätt fastställda skatteprocenten är lägre än den allmänna fastighetsskatteprocenten i kommunen. Kommunen skulle då i exempelfallet fritt kunna fastställa skatteprocentsatsen för fritidsbostäder till något mellan 0,40 procent och 1,2 procent. Den ökade rörelsefriheten gäller då mellan procentsatserna 1,00 procent och 1,2 procent.

I RP 158/2014 rd ingick i 13 § 1 mom. felaktigt ordet "högre" i stället för "lägre" varmed innebörden i bestämmelsen ändrades så att den övre gränsen för skatteprocentsatsen för fritidsbostäder alltid skulle sammanfalla med den allmänna fastighetsskatteprocenten i kommunen. Om den allmänna fastighetsskatteprocenten i exempelkommunen skulle ligga på 0,8 procent så skulle kommunen inte kunna fastställa en högre fastighetsskatteprocent för fritidsbostäder. Detta var inte avsikten och därför är den ändring som nu föreslås nödvändig. Utan den precisering av bestämmelsen som nu föreslås skulle flera kommuner bli tvungna att för nästa år sänka fastighetsskatteprocentsatsen för fritidsbostäder.

Utskottet påpekar avslutningsvis att laghänvisningen gällande 13 § i ingressen till detta lagförslag ska beaktas sådan den lyder efter att RP 158/2014 rd har stadfästs.