Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
Granskad version 2.0
Riksdagen remitterade den 24 maj 2005 en proposition med förslag till lagar om ändring av 9 § i inkomstskattelagen samt av lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst och förmögenhet (RP 64/2005 rd) till finansutskottet för beredning.
Ärendet har beretts i finansutskottets skattedelegation.
Skattedelegationen har hört
konsultativ tjänsteman Tomi Viitala, finansministeriet
överinspektör Ilkka Niskanen, Skattestyrelsen
skattepolitiskt ombud Virpi Pasanen, Finlands Näringsliv
avdelningschef Hannele Ranta-Lassila, Centralhandelskammaren
styrelseordförande Kari Rytkönen, Kapitalinvesteringsföreningen i Finland rf
skatteexpert Leena Romppainen, Företagarna i Finland rf
chef för juridiska ärenden Vesa Korpela, Skattebetalarnas Centralförbund rf
Finansministeriet har lämnat ett skriftligt utlåtande.
Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK rf och Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf har meddelat att de inte har någonting att anmärka om i saken.
I propositionen föreslås ändringar av inkomstskattelagen och lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst och förmögenhet. Det föreslås att begränsat skattskyldiga tysta bolagsmän i finska kapitalfonder i kommanditbolagsform, då avtal om förhindrande av dubbelbeskattning tillämpas på sådana bolagsmän, ska beskattas för sin andel av en sådan sammanslutnings inkomst endast till den del som ifrågavarande inkomst utgör skattepliktig inkomst då den erhålls direkt från Finland.
Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har blivit antagna och stadfästa.
Utskottet tillstyrker propositionen utan ändringar.
Syftet med regeringens proposition är att försätta utländska kapitalplacerares placeringar i målföretag via finska kapitalfonder i kommanditbolagsform skattemässigt i samma ställning som motsvarande direkta placeringar. Avsikten är att det neutralitetsproblem mellan de två placeringsformerna som finns i den nu gällande lagstiftningen ska avlägsnas genom reformen. Propositionen bygger på regeringsprogrammet och dess mål är att öka flödet av utländskt riskkapital i Finland.
Vid utfrågningen av sakkunniga i utskottet förhöll man sig i huvudsak positivt till förslaget. Vissa utländska spekulanter har visat intresse för finländska kapitalplaceringsfonder i kommanditbolagsform, men hittills har det inte funnits utländska aktieägare i fonderna. I och med lagförslaget önskas läget nu bli bättre i detta hänseende, trots att det är svårt att följa upp hurdana konsekvenser förslaget har till exempel för de befintliga fonderna i landet. Vid utfrågningen av sakkunniga lyftes det dessutom fram hur viktigt det är varifrån fondbolagen förvaltas. Lagändringen bidrar till att skapa bättre utvecklingsmöjligheter för branschen i Finland.
Propositionen har fått kritik främst för att lagstiftningen är så komplicerad i förhållande till de praktiska omständigheterna. En modell med full skattefrihet har ansetts vara enklare och ett annat alternativ hade varit att en utländsk tyst bolagsman inte alls får bilda ett fast driftsställe i Finland enbart på grund av att han utövar kapitalplaceringsverksamhet. Finansministeriet har dock ansett att de nämnda alternativen inte är motiverade; full skattefrihet skulle innebära ett särskilt skatteincitament och leda speciellt vad gäller dividendinkomsterna till en icke neutral behandling i förhållande till andra branscher och skattskyldiga. Att avstå från ett fast driftsställe kan i sin tur skapa osäkerhet om skatteplikten för olika inkomstslag i Finland med stöd av skatteavtal.
Utifrån erhållen utredning anser utskottet att de grundläggande riktlinjerna i förslaget är motiverade och kan godkännas. Trots att regleringen delvis är tung, skulle lagrummet tillämpas på de specialbolag och -experter som är verksamma inom finansbranschen. På grund av detta och med beaktande av det svåra temat har utskottet inte någonting att anmärka om förslaget vad gäller den lagstiftningstekniska aspekten.
Kritik har å ena sidan riktats mot den eventuella källbeskattningen av dividender som uppstår på grund av den nu föreslagna partiella modellen för skattefrihet. Vid utfrågningen av sakkunniga ansågs den årliga källbeskattningen vara mer regel än undantag, och därför är också skrivningen i lagtexten opraktisk. Enligt finansministeriets uppgifter fördelar kapitalfonderna sina inkomster antingen redan under pågående skatteår i form av privatuttag eller senast efter skatteåret i form av vinstandelar till sina bolagsmän. Skyldighet att uppbära källskatt bestäms enligt 9 § i gällande källskattelagen då källskattepliktigt belopp betalas till vederbörande eller antecknas på konto honom till godo. I praktiken blir uppbördsskyldigheten kopplad till betalning av inkomstandel eller privatuttag. I andra hand kan källskatt uppbäras med stöd av 16 § 2 mom. i lagen, såsom det också konstateras i propositionen. Att kommanditbolag är skyldiga att uppbära källskatt kan därmed anses ändamålsenligt och betraktas som en åtgärd som effektiviserar verkställandet av beskattningen, tycker finansministeriet. Utskottet omfattar detta synsätt och anser att de föreslagna ändringarna inte ger anledning till ändringar i förslagets innehåll.
Med stöd av det ovan anförda föreslår finansutskottet
att lagförslagen godkänns utan ändringar.
Helsingfors den 14 juni 2005
I den avgörande behandlingen deltog
Sekreterare var
utskottsråd Maarit Pekkanen