Motivering
Utifrån erhållen utredning anser utskottet
att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet
tillstyrker resolutionen och förordar samtycke från
riksdagen till en höjning av Finlands medlemsandel med
medel från Finlands Bank, till den statsgaranti som regeringen
avser och till att de gamla åtagandena i anslutning till
tidigare höjningar av medlemsandelarna upphävs.
Höjning av medlemsandelarna.
I resolutionen ingår ett förslag om höjda
medlemsandelar för medlemsstaterna (medlemskvoter) i Internationella
valutafonden (IMF) och om reformering av fondens förvaltning.
Höjningen kommer att innebära en fördubbling
av medlemsandelarna och därmed får valutafonden
en stärkt finansiell ställning och bättre
funktionsförmåga. Samtidigt med höjningen överförs
en kvotbaserad andel på sex procent av rösträtterna
från de utvecklade industriländerna till tillväxtekonomier
och länder under utveckling. Detta har motiverats med
att industriländernas och utvecklingsländernas
andelar av den globala ekonomin har förändrats.
Finlands medlemsandel ska enligt förslaget höjas
från nuvarande 1 263,8 miljoner särskilda dragningsrätter
till 2 410,6 miljoner särskilda dragningsrätter.
På motsvarande sätt ökar då finska
statens åtaganden beroende på när de
görs från ca 1 416 miljoner euro till
2 701 miljoner euro.
Regeringen framhåller i propositionsmotiven att användningen
av medlemsandelarna i valutafonden aldrig har orsakat förluster
för medlemmarna. Dessutom anser Finlands Bank enligt uppgift
att det är ytterst osannolikt att man skulle hamna i en
situation där IMF måste likvideras så,
att medlemsländerna skulle lida förluster av det.
Detta beror framför allt på de villkor som ställs
på valutafondens kreditgivning, inklusive kreditens storlek
i förhållande till kvoten för respektive
land.
Utskottet anser att medlemsandelarna behöver höjas
och att höjningen är motiverad. Internationella
valutafonden är en viktig ekonomisk aktör med
särskild sakkunskap när det gäller internationella
ekonomiska räddningsoperationer. Den fyller en unik funktion
som hörnsten för det internationella penning-
och valutasystemet och sista kreditgivare. Medlemsandelarna höjdes förra
gången för tolv år sedan. Efter det har
deras proportionella andel av den globala ekonomin krympt märkbart.
Samtidigt har utvecklingsländernas ekonomier proportionellt
sett ökat sin andel av världsekonomin. Dessutom
har den globala finanskrisen inneburit betydligt större
efterfrågan på kreditarrangemang under de senaste åren.
Därför är det viktigt att stärka valutafondens
finansiella ställning och funktionsförmåga
och att på detta sätt stödja den allmänna
stabiliteten i valuta- och finanssystemet.
Utskottet konstaterar att IMF har den bästa expertisen
när det gäller att lösa skuld- och finanskriser.
Därför fyller valutafonden också en viktig
funktion när det gäller att finna lösningar på den
europeiska finanskrisen. Det är således viktigt
att fonden har ett så stort kapital att den också i
fortsättningen kan delta i arbetet med att lösa
eurokrisen.
Finansieringen av IMF bygger på medlemsandelarna, som
avspeglar storleken på medlemslandets ekonomi i förhållande
till världsekonomin. Den föreslagna höjningen
ligger i linje med storleken på Finlands medlemsandel.
Dessutom betalar valutafonden ränta på Finlands
reservposition i fonden. I samband med kvothöjningen rör
det sig om 25 procent av hela höjningen. Räntan
motsvarar den rörliga 3-månaders SDR-räntan
(floating three-month SDR interest rate) och den intäktsförs
kvartalvis. Resterande 75 procent deponerar IMF åter
hos Finland Bank.
Utskottet anser att den föreslagna höjningen är
motiverad och acceptabel för Finlands del.
Reformering av förvaltningen.
Syftet med reformeringen är att ge tillväxtekonomier
och fattiga länder möjligheter att påverka
beslutsfattandet i valutafonden. Dessutom är det meningen
att alla direktionsmedlemmar i fortsättningen ska väljas genom
val. För närvarande får de fem största länderna
utse sina direktionsmedlemmar. Vidare är det meningen
att direktionens sammansättning ska ändras också på det
sättet att antalet direktionsmedlemmar som företräder
industriländerna i Europa kommer att minska med två nästa gång
val hålls.
Reformen innebär att Finlands röstkvot kommer
att minska från 0,53 procent till 0,51 procent.
Utskottet anser att ändringarna är motiverade.
De avspeglar omfördelningen av medlemsländerna
relativa medlemsandelar och utvecklingsländernas växande
roll. Förfarandet för val av direktionsmedlemmar
blir nu mer demokratiskt och öppet. Det är viktigt
att Finland deltar i arbetet inom IMF med det inflytande som vår medlemsstatus
ger.
Statsgarantin.
Finska staten är IMF-medlem, men det är Finlands
Bank som sköter medlemskapsuppgifterna. Banken har också betalat medlemskvoten
av sina egna reserver, och staten har inte haft några utgifter
för den. Det är ändå staten
som ansvarat för bankens eventuella förluster
för användningen av kvoten och som beviljat statsgaranti
med riksdagens samtycke. Garantin behövs eftersom Finlands
Bank enligt lagen om Finlands Bank ska ha tillräckliga
säkerheter för sin kreditgivning. Statsgarantin
har beviljats utan motsäkerhet.
Det är meningen att samma förfarande ska tillämpas även
på den föreslagna höjningen. Regeringen
föreslår att de gamla åtagandena i anslutning
till tidigare höjningar samtidigt ska upphävas.
Utskottet anser att förfarandet är ändamålsenligt
och förordar det även i detta sammanhang. Dessutom
poängterar utskottet att IMF:s fordringar är prioriterade
framför eventuella andra borgenärers fordringar.
Därför är det både enligt regeringen
och enligt inkommen utredning högst osannolikt att staten
ska behöva träda in.