Motivering
         
         Utskottet tillstyrker propositionen utan ändringar.
         
         I bakgrunden finns såväl hälsopolitiska
            som statsfinansiella skäl. Målet med skattehöjningarna är,
            liksom under åren 2009—2012, en måttlig prisstegring
            på tobaksprodukter. Höjningarna väntas
            sänka den sammanlagda totalförbrukningen av tobaksprodukter
            med cirka två procent och höja skatteintäkterna
            med cirka 50 miljoner euro per årSkattehöjningarna
            torde ge full effekt först 2015. Eftersom de skattskyldiga
            kan förbereda sig inför kommande ändringar
            väntas skatteintäkterna stiga med endast cirka
            33 miljoner euro 2014.. Målet har dessutom varit
            att dimensionera höjningarna så att den skattefria privatinförseln
            inte ökar märkbart och så att smuggling
            och annan illegal import som faller utanför beskattningen
            kan hållas under kontroll.
         
         
         Genom höjningen stiger skatten på cigaretter, cigarrer
            och cigariller, pip- och cigarettobak samt finskuren tobak avsedd
            att rullas till cigaretter (rulltobak) med i genomsnitt tio procent. Det
            uppskattas höja priserna på cigaretter med i genomsnitt
            7,7 procent, i det fall att hela höjningen överförs
            på priserna, vilket har antagits. Eftersom tyngdpunkten
            för höjningen i någon mån läggs
            på de billiga cigaretterna är prisökningen
            i euro av samma storleksordning för billiga och dyra produkter.
            Det betyder i praktiken att till exempel priset för en
            ask med 20 cigaretter stiger med uppskattningsvis 38 cent i alla prisklasser.
            Likaså stiger priset för en 30-gramspåse
            pip- och cigarrettobak med cirka 37 cent.
         
         
         Höjningarna ska gälla skatt per enhet för
            tobaksprodukter, med undantag av cigarrer och cigariller, för
            vilka det tas ut en värderelaterad skatt som utgår
            från detaljhandelspriset. Dessutom föreslås
            att den enhetsbaserade minimiskatten för cigaretter
            och rulltobak höjs så att tyngdpunkten läggs
            på de billigare produkterna. Detta har betydelse för
            utfallet av tobaksskatten och de hälsopolitiska effekterna,
            eftersom ungefär hälften av de beskattade cigaretterna
            för närvarande omfattas av minimiskatten. Cigaretternas
            andel av intäkterna från tobaksskatten är ännu
            högre, cirka 90 procent.
         
         
         Ändringarna innebär att skattebelastningen
            i högre grad förskjuts mot skatt per enhet, vilket ligger
            i linje med regeringsprogrammet. Denna betoning tillämpades
            också i de tre föregående skattehöjningarnaVid ändringarna
            2010 och 2012 riktades höjningarna till skatten per enhet.
            Den enhetsbaserade minimiskatten höjdes vid alla tre föregående
            skattehöjningar. En måttlig förskjutning
            av tyngdpunkten har alltså förekommit också tidigare..
            Det förändrar dock inte i grunden den skattestruktur
            som bygger på de tre nämnda skatteelementenTobaksskatten
            utgörs av en värderelaterad skatt som tas ut för
            alla tobaksprodukter, en skatt per enhet som tas ut för
            cigaretter, pip- och cigarettobak samt tulltobak och en minimiskatt
            som tas ut för cigaretter och rulltobak. Den värderelaterade
            skatten utgör en viss procent av detaljhandelspriset och
            skatten per enhet och minimiskatten utgör ett eurobelopp
            per antal enheter. och som tillåtit en effektiv beskattning
            av cigaretter i alla prisklasser. Det är av särskilt
            stor betydelse i ett land som Finland där man måste
            ta hänsyn till den koncentrerade tobaksmarknadens inverkan
            på den fria prisbildningen och till trycket från
            de lagliga och olagliga marknaderna i närområdet. En
            direkt jämförelse med andra nordiska länder som
            tillämpar en enhetsbaserad skattemodell är därför
            inte motiverad eller tillförlitlig. Också WHO:s
            rekommendation om en rent enhetsbaserad skattemodell berör
            framför allt utvecklingsländer som tidigare inte
            beskattat tobaksprodukter. WHO:s rekommendation kan alltså inte
            ligga till grund för några vittgående
            slutsatser för Finlands del.
         
         
         Åtgärder som påverkar priset på och
            beskattningen av tobaksprodukter har ansetts vara ett effektivt
            sätt att minska rökningen bland befolkningen.
            Utvecklingen har i detta avseende varit positiv. Till exempel har
            antalet unga som röker dagligen halverats sedan 2001 och även
            antalet vuxna i arbetsför ålder som röker
            dagligen minskat klartEnligt rapporten Undersökning
            om hälsovanor bland unga, som togs upp i SHM:s utlåtande
            från 1.10.2013, är andelen unga i åldern
            14-18 år 12 % i år, medan den var 25 % 2001.
            Motsvarande andelar för vuxna i arbetsför ålder
            var enligt THL:s undersökning om den vuxna befolkningens
            hälsobeteende 17 % år 2012 och 24 % år
            2001. Det finns dock fortfarande cirka en miljon rökare
            i Finland.. Rökningens ställning som kulturfenomen
            har dessutom förändrats och syftet med tobakslagen,
            dvs. att användningen av tobaksprodukter ska upphöra,
            ter sig allt mer realistiskt, i synnerhet om rökningen
            bland unga minskar i samma takt som hittills. Den allmänna
            förändringen och det att tyngdpunkten för
            skattehöjningar läggs på billiga cigaretter
            kan också minska hälsoskillnaderna mellan olika
            socialgrupper, eftersom rökning fortfarande är
            vanligare i de lägre socialgrupperna än i befolkningen
            i medeltal. 
         
         
         Efter 2008 har också utfallet av tobaksskatten ökat
            med nästan 20 procent, trots att antalet beskattade cigaretter
            samtidigt minskade med cirka fem procent och mängden pip-
            och cigarettobak med cirka 15 procent. Förra året
            var utfallet 752 miljoner euro, så tobaksskatten är
            också fiskalt en viktig post. — För jämförelsens
            skull kan det konstateras att tobaksrelaterade sjukdomar ger hälso-
            och sjukvården direkta kostnader på cirka 300
            miljoner euro.
         
         
         Det har redan konstaterats att skattehöjningarna måste
            dimensioneras med hänsyn till yttre riskfaktorer. Skillnaderna
            mellan tobakspriserna i Finland och den omedelbara omvärlden är fortfarande
            stora; cigaretter i genomsnittsprisklassen kostar i Estland ungefär
            hälften och i Ryssland endast en femtedel av priset i Finland. Det ökar
            trycket på såväl den lagliga som olagliga
            importen, vars andel hittills har varit tämligen stabil,
            uppskattningsvis 15—17 procent av den totala konsumtionen.
            Privatinförselns andel av detta uppskattas till cirka 11
            procent, medan den illegala importen är 3—5 procent.
            Näthandeln har hittills varit ringa.
         
         
         I propositionen bedöms att höjningarna kan leda
            till ökad laglig och olaglig import. En prishöjning
            i Finland påverkar enligt Tullen direkt den gränsöverskridande
            cigarettrafiken. Å andra sidan dämpas privatinförseln
            av begränsningen som gäller varningstexter i tobakslagen,
            och smugglingens andel är hos oss fortfarande mindre än
            i de andra EU-länderna. Också utvecklingen av
            skatteutfallet stöder uppfattningen att den illegala marknaden
            fortfarande kan sägas vara under kontroll.
         
         
         Utskottet anser att strävan efter en rimlig balans
            uttryckligen talar för måttliga förändringar
            i tobaksskattens nivå och struktur. En större ändring
            i riktning mot enhetsbaserad beskattning än vad som föreslås
            i propositionen skulle med tanke på detta bl.a. förutsätta
            en alltför stor höjning av skatten på billiga
            cigaretter. Det är enligt dagligvaruhandeln just de billiga
            cigaretterna som fungerar som buffert mot illegal import. 
         
         
         Situationen vid den östra gränsen måste
            dock hållas under uppsikt, eftersom merparten av de illegalt
            införda cigaretterna kommer från Ryssland, antingen
            direkt eller via ett tredje land. Den ökande passagerartrafiken
            till och från Ryssland kräver allt noggrannare
            uppföljning av Tullen, eftersom en betydande del av de
            illegalt införda cigarettpartierna säljs på den
            svarta marknaden av den organiserade brottsligheten. Det kan förutom ökande
            sociala problem leda till en klar snedvridning av konkurrensen inom
            handeln. 
         
         
         Social- och hälsovårdsutskottet har förordat en
            måttlig höjning av skattenivån i enlighet
            med propositionen.