Allmän motivering

Bakgrund

Propositionen har anknytning till Ecofinrådets omfattande åtgärdspaket för att stabilisera ekonomin i Europa. Systemet kallas den Europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen. Mekanismen består av tre element, nämligen Den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen som finansieras med ca 60 miljarder euro ur EU:s budget, ett speciellt finansieringsbolag som bildas av de stater som hör till euroområdet och som går under benämningen Det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentet och vars upplåning euroländerna har beslutat garantera upp till 440 miljarder euro. Det tredje elementet i stabiliseringsmekanismen är Internationella valutafondens finansieringsandel om 250 miljarder euro. Sammanlagt uppgår stabiliseringspaketet alltså till 750 miljarder euro.

I ett läge där den kris som startade i Grekland såg ut att sprida sig till Portugal, Spanien och Irland och därmed äventyra marknadernas stabilitet i hela Europa ansågs det nödvändigt med ett så omfattande stabiliseringspaket. Euroländerna hade redan tidigare beslutat bevilja Grekland ett stödpaket på 110 miljarder euro, vilket ännu inte räckte för att lugna marknaderna eftersom räntorna fortsättningsvis steg kraftigt i synnerhet på problemländernas lånemarknader. Förutom att lånekostnaderna i de olika staterna sköt i höjden började krisen också hota hela det europeiska banksystemet och därmed det annalkande uppsvinget på hela euroområdet.

För att Finland ska kunna ställa statsborgen för det europeiska stabiliseringsinstrumentet krävs riksdagens samtyckte. Regeringen föreslår därför att en lag stiftas med stöd av vilken statsrådet kan ställa statsborgen för finansieringen av det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentet. Finlands andel av borgensbeloppet på 440 miljarder euro är 1,80 procent, dvs. 7,92 miljarder euro. Detta belopp nämns i lagförslaget som maximibeloppet för borgen. Enligt lagförslaget ska statsrådets allmänna sammanträde besluta om beviljande av statsborgen men innan beslutet fattas ska riksdagen ges ett meddelande i frågan.

Finansutskottet anser propositionen nödvändig och förordar lagförslaget med vissa ändringar.

Den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen

Som ovan har konstateras består Ecofinrådets stabiliseringsmekanism, som godkändes den 10 maj 2010, dels av IMF-finansiering, dels av två olika finansieringsinstrument. Dessa är den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen som finansieras genom EU:s budget och det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentet som är ett specialfinansieringsbolag. I propositionen är det fråga om att ställa statsborgen för detta bolag. Av de ovan nämnda är stabiliseringsmekanismen primär och den har redan inrättats genom en förordning som trädde i kraft den 13 maj 2010.

Lån och kreditarrangemang i anslutning till stabiliseringsmekanismen beviljas i sin helhet ur unionens budget medan själva upplånings- och utlåningsåtgärderna sker genom regler som är tillämpliga på åtgärder som inte hänför sig till budgeten. Det utestående beloppet av lån eller kreditlinjer har begränsats till den tillgängliga marginalen inom ramen för unionens egna medel för betalningsbemyndiganden. Enligt kommissionens uppskattning uppgår detta belopp till högst 60 miljarder euro. Beslut om lån eller kreditarrangemang fattas med kvalificerad majoritet i rådet och den medlemsstat som beviljas ett lån står för alla kostnader som mekanismen föranleder.

Om de medel som EU:s gemensamma stabiliseringsmekanism förfogar över har använts men ytterligare finansiellt stöd behövs beviljas lån i det andra skedet via specialfinansieringsbolaget.

Specialfinansieringsbolaget ägs av alla de länder som hör till euroområdet och beslut kräver enhällighet. Euroländernas andelar av borgensarrangemangen grundar sig på deras andelar av tecknat kapital i ECB. Vid varje skuldebrev som emitteras begränsas borgensansvaret för varje enskild stat till 120 procent av skuldebrevets kapital. Avsikten med detta är att säkerställa att de skuldebrev som emitteras får bästa möjliga kreditbetyg. Om de stater som hör till euroområdet ställde borgen endast i relation till sin kapitalandel av ECB skulle de emitterade skuldebreven få samma kreditbetyg som den medlemsstat med det lägsta kreditbetyget har.

Specialfinansieringsbolagets finansiella bistånd är ett tidsbundet arrangemang som ska kunna pågå i tre år från det att bolaget grundas. Utskottet konstaterar att detta inte begränsar den tid emitterade skuldebrev eller beviljade lån är i kraft och inte heller de borgensförbindelser som medlemsstaterna inom euroområdet ställer.

En viktig utgångspunkt för vardera finansieringsinstrumentet är att den finansiering ett medlemsland får är knutet till stränga villkor. Avsikten är att binda upp det land som ansöker om stöd till ett ekonomiskt stabiliseringsprogram. Enligt utskottet är detta stränga villkorande oundgängligt för att hela systemet ska uppfattas som trovärdigt. Av samma orsak är det också viktigt att specialfinansieringsbolaget snabbt kommer i gång med sin verksamhet så att det är berett att agera så fort det behövs.

Euroländerna och stabiliseringsmekanismen kommer genom ett ramavtal överens om detaljer i bolagets verksamhet och förfaringssätt. Ramavtalet kommer att behandlas av riksdsagen. I den tredje tilläggsbudgeten för detta år (RP 70/2010 rd) har det nya specialfinansieringsbolaget beaktats genom ett förslag till ett anslag på en miljon euro för att teckna aktier i bolaget och betala andra utgifter i samband med arrangemanget.

Slutsatser

Enligt utskottet måste borgensförbindelserna oundgängligen godkännas eftersom den nu föreslagna statsborgen är en väsentlig del av det knippe av åtgärder som syftar till att säkerställa den finansiella stabiliteten inom euroområdet. Stabiliseringspaketet stärker den finansiella stabiliteten på hela euroområdet och därmed också i Finland. De åtgärder som man redan har fattat beslut om innebär samtidigt att man får tilläggstid för en långsiktigare stabilisering av euroländernas och EU-ländernas ekonomier. Om man inte hade kunnat komma fram till de nämnda besluten skulle det högst sannolikt ha haft allvarliga och vittgående konsekvenser.

Det har inte presenterats några noggrannare analyser av hur sannolikt det är att borgensförbindelserna realiseras. I samband med expertutfrågningen i utskottet framgick det ändå att de risker som är förknippade med borgen är små. Utskottet delar uppfattningen att det är osannolikt att borgensförbindelserna realiseras. Stabiliseringspaketet är övertygande och trovärdigt och IMF:s medverkan har en avgörande betydelse för en positiv utgång. Specialfinansieringsbolagets ansvar är dessutom sekundärt. Om något land inom euroområdet behöver finansiellt stöd betalas det i första skedet genom den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen.

Utskottet konstaterar ändå att ställande av borgen alltid medför risk för att ansvaret ska realiseras. När man ställer en borgensförbindelse måste man vara beredd på att ansvaret kan förverkligas också under ekonomiskt svåra förhållanden.

Ecofinrådets stabiliseringspaket har lugnat ner marknaderna, räntorna på statliga lån i problemländerna har sjunkit och därefter utvecklats i en stabil riktning. Men osäkerhet råder fortfarande på de globala finansieringsmarknaderna och i den europeiska ekonomin. För att stabiliseringen ska lyckas krävs det absolut i förlängningen att alla euroländer förbinder sig att bedriva en hållbar och ansvarsfull politik för att bryta spriralen av stora underskott och överskuldsättning.

Utskottet behandlar nedan bestämmelserna i lagförslagets 2 och 3 § om finansieringen av specialfinansieringsbolaget och säkerställandet av dess likviditet. Efter att ha hört sakkunniga anser utskottet att det finns anledning att justera bestämmelserna.