Motivering

Beskattningen av förvärvsinkomster

Centern föreslår ändringar i statens inkomstskatteskala för att skattebetalarnas betalningsförmåga ska beaktas bättre än enligt det förslag till beskattning som regeringen Katainen föreslår. Av rättviseskäl vill vi skärpa beskattningen av dem som har de högsta inkomsterna.

Centern föreslår att beskattningen för inkomsttagnas vidkommande ska motsvara förslag den statliga inkomstbeskattningen enligt regeringens modell ända upp till en årsinkomst på 60 900 euro. Det är emellertid skäl att notera att centern samtidigt förkastar de nedskärningar i statsandelarna till kommunerna som regeringen föreslagit.

Dessa nedskärningar återspeglar sig utöver i försämrad kommunal service också i ett ökat tryck på höjd kommunalskatt. Regeringen skärper därmed på olika håll i landet indirekt inkomstbeskattningen för i synnerhet låg- och medelinkomsttagarna via kommunalbeskattningen.

Att inkomsterna i allt högre utsträckning beskattas via kommunalbeskattningen innebär också att ojämlikheten mellan kommunerna ökar, eftersom kommunernas skattebärighet varierar betydligt. Till följd av regeringens politik påverkar bosättningsorten i allt högre utsträckning vilka offentliga tjänster en invånare har tillgång till och hur mycket var och en betalar i skatt på sin inkomst.

Regeringens beslut står i uppenbar konflikt med nuvarande finansminister Jutta Urpilainens tidigare utsagor. Hon har bl.a. i riksdagen betonat att det inte är lönt att höja kommunalskatterna. Vid riksdagens plenum den 9 februari 2010 sade hon att socialdemokraterna vill att beskattningen ska grunda sig på skattebetalningsförmåga, och att det därför är fel att höja kommunalskatten, eftersom den är proportionell och drabbar låginkomsttagarna allra hårdast.

Centerns alternativ kommer däremot att dämpa trycket på kommunerna att höja skatterna. Vår lösning leder därmed också till en rättvisare beskattning.

Den skattetabell som vi föreslås är också ett svar på kulturminister Paavo Arhinmäkis kritik i bl.a. Turun Sanomat den 27 september 2013, där han sade att det strukturpaket som regeringen enats om inte berör den ekonomiska eliten, eftersom de inte i nämnvärd utsträckning känner av strukturella ändringar. Han efterlyser också vägar för att ändringarna också ska omfatta eliten.

Enligt centerns modell ändras inkomstskatteskalan så att skatten för inkomster på över 60 900 euro uppgår till 31 procent. Vid en årsinkomst på över 90 000 euro stiger skattesatsen till cirka 34 procent. Den högsta skattenivån, dvs. 36 procent, gäller enligt förslaget vid årsinkomster på över 160 000 euro. Centern har gjort de indexjusteringar som avtalats i arbetsmarknadsförhandlingarna i de tidigare presenterade skattetabellerna, med undantag av de två högsta skatteklasserna, alltså de som gäller inkomster som överstiger 90 000 euro respektive 160 000 euro.

De skatteskalor som centern föreslagit ökar statens inkomstskatteintäkter med 212 miljoner euro 2014.

Förlust vid överlåtelse av egendom ska hänföras till kapitalinkomsten

Finland behöver företag som växer och sysselsätter. Vi har satsat omfattande resurser, cirka 4 procent av bnp, på produktutveckling och forskning. Men nu håller satsningarna på att avta och vi har inte hittat nya sätt att uppmuntra privatpersoner att investera i små och medelstora företag i vardande.

I det finländska förlustutjämningssystemet kan uppkomna förluster i allmänhet dras av från vinsten under de tio följande åren. Förlustutjämningen görs per inkomstslag och inkomstkälla. Det här innebär att förluster av förvärvsinkomstslag endast kan avdras från förvärvsinkomsten och förlust av kapitalinkomstslag endast från kapitalinkomsten. Förluster som hänför sig till personlig förvärvskälla, till näringsverksamhetens förvärvskälla och till jordbrukets förvärvskälla kan under tio år framåt dras av från inkomsterna från samma källa.

En avvikelse från denna tydliga regel är förlusterna vid överlåtelse. De kan inte dras av från andra kapitalinkomster än från överlåtelsevinster under skatteåret och de fem därpå följande åren. Förluster vid överlåtelse utgör således en alldeles egen kategori bland kapitalinkomstslagen.

Det finns inte tillräckliga grunder för den synnerligen begränsade avdragsrätten för överlåtelseförluster. Ofta blir överlåtelseförlusterna helt oavdragna eftersom den som lidit förlust i regel inte heller får några överlåtelsevinster under de kommande fem åren. Han eller hon blir därför föremål för överbeskattning eftersom kapitalinkomsterna hela tiden beskattas medan de förluster som hänför sig till kapitalinkomstslaget inte dras av.

Skattelagstiftningen ska vara tydligt och behandla alla på ett jämlikt sätt. Finansiering av små tillväxtföretag innebär alltid en risktagning. Det största problemet i beskattningshänseende är att förluster i placeringsverksamhet endast får dras av från överlåtelsevinster. Placeringsverksamhet är av långsiktig natur. Vinster och förluster kan tidsmässigt ligga långt från varandra. Problemet är tydligt vid beskattningen av exempelvis affärsänglar. Överlåtelseförluster är vanliga i denna bransch. Det blir sällan fråga om vinster, även om vinsterna kan vara betydande när de väl realiseras. Det blir ett hinder för risktagning om den skattskyldige inte får dra av förlusterna från sina andra kapitalinkomster. För att trygga finansieringen av tillväxtföretag behövs det aktörer som är beredda att ta ekonomiska risker. Beskattningens roll borde hellre vara att uppmuntra till investeringsrisktagning än att uttryckligen bestraffa dem som vågar.

Centern har föreslagit att lagen om de så kallade företagsänglarna upphävs och att inkomstskattelagen ändras så att förlust vid överlåtelse av egendom ska anses vara förlust som hänför sig till kapitalinkomstslag. En sådan reform behandlar alla företag och placerare jämlikt. Att ha den utvidgade förlustutjämningen att omfatta enbart företagsänglar är inte motiverat. Alla skattskyldiga borde ha rätt att dra av överlåtelseförluster på samma grunder som de får dra av förluster för andra kapitalslag. I regel skulle detta i slutändan leda till en korrektare beskattning. Om det var tillåtet att under tio års tid dra av överlåtelseförluster från alla slag av kapitalinkomster skulle själva beskattningen förenklas och resultera i en nettobeskattning till ett riktigt belopp. Den här modeller används redan i Sverige med goda resultat.

Motivering

Lagen om inkomstskatteskalan

Alla finska medborgare som är förmögna att arbeta ska betala skatt efter betalningsförmåga för att staten ska kunna minska inkomstskillnaderna och finansiera tjänster. Man kan redan nu se att en allt större del av statens skatteintäkter kommer från olika slag av plattskatter, som moms och samfunds- och kapitalskatt. Dessutom har de lättnader som de styrande partierna har medgett i inkomstskatterna till staten lett till att kommunalskatterna har höjts och därmed har skattepolitiken klart gynnat höginkomsttagarna mest. Många skatteavdrag gynnar också främst höginkomsttagarna och därmed kan avdragens näringspolitiska betydelse ifrågasättas.

Ekonomivetenskapliga undersökningar visar att skattehöjningarna för höginkomsttagare inte leder till att deras utbud på arbete minskar. Oberoende finländska experter har dessutom räknat ut att vi med hänsyn till målen för inkomstfördelningen i välfärdsstaten Finland skulle ha all anledning att beskatta höginkomsttagarna klart strängare än vad som har varit fallet de senaste 15 åren.

Vi föreslår därför att marginalskatten på det fjärde steget (över 71 400 euro per år) höjs från 29,75 till 32 procent. Liksom i fjol föreslår vi vidare en så kallad Wahlroos-skatt, alltså beskattning av personer med exceptionellt stora inkomster. Detta innebär en höjning av marginalskattesatsen på det fjärde steget (över 100 000 euro per år) från 31,75 till 36 procent. Den högsta marginalskottesatsen skulle även efter denna höjning vara relativt moderat också i en internationell jämförelse.

Kapitalskatten för stiftelser och föreningar

Skatteunderlaget behöver breddas på ett rättvist sätt genom att utsträcka beskattningen till stora stiftelsers och föreningars kapitalinkomster. Statens revisionsverk (SRV) bedömer att de fem största stiftelserna ensamma haft en skatteförmån på 29—45 miljoner euro 2004—2005. SRV uppskattar att stiftelsernas tillgångar ligger kring 12—15 miljoner euro. Det är oskäligt att också de minsta företagen som är utsatta för marknadsrisker måste betala kapitalskatt, medan verkligt förmögna föreningar och stiftelser får sina stadiga kapitalinkomster skattefritt.

Den reform vi föreslår gäller bara de största stiftelserna och mycket välbärgade föreningar. Det finns gott om små föreningar och stiftelser i Finland som för sin verksamhet är beroende av skattefria kapitalinkomster. Deras kapitalinkomster kan gärna få vara skattefria upp till 100 000 euro. Skattesatsen får också vara lägre än den allmänna kapitalskattesatsen, dvs. 15 procent. Därmed skulle reformen inte alls beröra lejonparten av finländska föreningar och stiftelser. Den skulle inte heller vara till skada för allmännyttiga samfund och föreningar typ Borgbacken som får inkomster från annat än kapitalinkomster. Vi vill inte heller att universitet som inrättats som stiftelser ska omfattas av kapitalbeskattning eftersom det föreskrivs särskilt om dem i 21 a § i inkomstskattelagen och eftersom sådana universitet inte skulle gynnas av att behandlas annorlunda.

Hushållsavdraget

Vi sannfinländare bekymrar oss för sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten i Finland. Vi anser att staten bör satsa mer på att stödja tillväxt bland små och medelstora företag eftersom alla nya arbetstillfällen under de tio senaste åren i praktiken har uppkommit inom SMF-sektorn, i synnerhet inom småföretag med mindre än fem anställda.

Vi sannfinländare motsatte oss redan i skuggbudgeten för 2012 regeringen Katainens beslut att skära ned hushållsavdraget. Hushållsavdraget har genererat ny verksamhet och är ett livsvillkor för många små serviceföretag. Vi anser att en höjning av hushållsavdraget är ett förträffligt sätt att stödja företagsamhet och sysselsättning. Dessutom kommer ett höjt avdrag att motverka svartjobb, eftersom hushållen då får ett incitament att låta hederliga företag utföra mindre arbeten. Vi sannfinländare ser därför med tillfredsställelse på att regeringen har medgett sitt misstag och från och med början av 2014 tänker höja maxbeloppet för hushållsavdraget till 2 400 euro. Vi menar dock att regeringens beslut inte räcker till och föreslår därför, utöver höjningen av maxbeloppet, att hushållsavdraget ska få göras för 60 procent av de avdragsgilla kostnaderna för arbete i stället för 45 procent.

Övrigt

Vi sannfinländare noterar med tillfredsställelse att regeringen kommer att ta tillbaka sitt i vårt tycke misslyckade beslut att skära ner kilometersättningarnas belopp.