Motivering

Utskottet tillstyrker propositionen utan ändringar.

Bakgrund

Propositionen är en av de åtgärder för att öka skatteintäkterna som ingår i den godkända planen för de offentliga finanserna för åren 2015—2018. Målet är en ökning på cirka 180 miljoner euro i de årliga intäkterna av fordonsskatten från ingången av 2016. År 2015 är ökningen mindre, 80 miljoner euro, på grund av föregripande uttag och individuella faktureringsperioder. Enligt de nya skattegrunderna fastställs skatten således för enhetlighetens skull först för den 1 januari 2016 och dagar därefter. Men på grund av den individuella faktureringsperioden kommer effekterna av ändringen att märkas flexibelt hos olika skattskyldiga redan från början av nästa år.

Höjningarna gäller fordonsskattens grundskatt och riktas som årlig skatt till hela fordonsbeståndet. Det framhäver skattens styrande effekt och håller enskilda höjningar på en moderat nivå. De genomsnittliga höjningarna blir ca 60—61 euro per år. Dessutom betonas en utsläppsbaserad höjning för att effektivisera den styrande effekten så att ökningen är störst i det segment där det finns flest fordon i trafik. De enskilda höjningarna kommer således på årsnivå variera mellan 12 och 69 euro. Höjningen av skatten enligt total massa ska däremot förbli 60 euro i alla viktklasser.

Den årliga utsläppsbaserade skatten varierar efter höjningarna totalt mellan 70 och 618 euro, och den skatt som baserar sig på totalmassan varierar mellan 186 och 595 euro. Skatten enligt totalmassan ska fortfarande vara lindrigare än den utsläppsbaserade för att säkerställa en rättvis beskattning. — Det bör också konstateras att för elbilar tas enligt en uttrycklig bestämmelse i lagen den lägsta utsläppsbaserade grundskatten (70 euro per år) även om elbilar i övrigt skulle höra till de fordon som beskattas enligt total massa. Propositionen medför ingen ändring i det avseendet.

Skatteförhöjning

Utskottet anser att propositionen på det hela taget är väl motiverad och hanterlig till sina verkningar. Intäkterna av fordonsskatten har en stor fiskal betydelse — förra året 866 miljoner euro — och utgör också en stabil skattebas i och med att den tas ut varje år. Den är således inte konjunkturkänslig på samma sätt som bilskatten. Det syns också i intäkterna som har ökat stadigt varje årI 2015 års budgetproposition beräknas fordonsskatten ge 957 miljoner euro och bilskatten 993 miljoner euro (RP 131/2014 rd). medan intäkterna av bilskatten har varierat mellan över och under en miljard euro. En stabil bilskatt och måttfulla höjningar bidrar också till att överföra beskattningens tyngdpunkt från anskaffning till förbrukning, vilket redan länge har varit ett mål.

Propositionen ligger också väl i linje med de allmänna miljömålen, anser utskottet. Fordonsskatten är en del av den miljöbaserade trafikbeskattningen jämsides med bilskatten och beskattningen av drivmedel. Den stödjer således de krävande målen för utsläppsminskning för de verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätterKommissionen har framställt som mål för den sektor som inte handlar med utsläppsrätter en minskning av utsläppen av växthusgaser med 30 procent jämfört med år 2005 i sitt meddelande av den 22 januari 2014 om en klimat- och energipolitisk ram för perioden 2020—2030, (COM(2014)15 slutgiltig)., som överhuvudtaget kräver mångsidiga metoder med omfattande verkningar. — Det är anmärkningsvärt att trots att de genomsnittliga koldioxidutsläppen för nya personbilar har sjunkit betydligt bl.a. på grund av skattestyrning har trafikens andel av utsläppen förblivit nästan oförändrad. Den utgör fortfarande ungefär en femtedel av alla koldioxidutsläpp i Finland. Det beror inte bara på att genomsnittsåldern för bilbeståndet är relativt högMedelåldern för de bilar som fanns antecknade i registret 2013 var för personbilar 11,2 år och för paketbilar 11,9 år. utan också på att antalet personbilar och trafikprestationer fortfar att öka stadigt.

Dessutom anser utskottet att den utsläppsbaserade höjningen är väl viktad eftersom höjningen stiger brantast för de mest typiska utsläppsmängderna inom personbilsbeständet och på så sätt har den mest effektiva täckningen. Dessutom är höjningen större än genomsnittet för bilar med en utsläppsnivå på 174—284 g/km. Den största höjningen gäller bilar med en utsläppsnivå på 233 g/km. Med en jämn eller ökande skatteförhöjning härifrån mot skattetabellens övre gräns skulle skattebeloppet bli oskäligt högt för bilar med de största utsläppen jämfört med andra bilar. Med avseende på att minska koldioxidutsläppen inom vägtrafiken saknar detta dock betydelse på grund av att det finns ganska få sådana fordon. Trots att den föreslagna höjningen är större i skattetabellens nedre gräns än i den övre gränsen, skulle det högsta skattebeloppet som är 618 euro ändå vara nästan niofaldigt jämfört med den lägsta skattenivån som är 70 euro.

Eftersom förslaget endast gäller skattebeloppet medför det ingen förändring i fordonsskattens basala struktur. Det är motiverat eftersom skattemodellens styrande verkan är god och den är lätt att förstå; skattenivån baserar sig på fordonets utsläpp antingen direkt eller på grundval av massan. Dessutom är skattemodellen teknikneutral: den gynnar alla utsläppssnåla bilar oavsett teknik. Skattenivån kan justeras också genom användningen av fordonet eftersom fordonsbeskattningen gäller per dag. På så sätt kan t.ex. skattebelastningen för husbilar lindras.

Övriga ändringsförslag

Utskottet har inget att invända när det gäller övriga förslag av främst teknisk karaktär.