40. Verkställighet av straff

01. Omkostnader för verkställighet av straff (reservationsanslag 2 år)

Det finns 16 slutna fängelser som är verksamma i landet. Hur fångarna har det ställt varierar från fängelse till fängelse. Knappt tio av fängelserna behöver inom kort byggas om. Eftersom det inte finns anslag för att reparera dem som sig bör, har Brottspåföljdsverket meddelat att tre fängelser möjligen måste stängas senast 2012 eftersom de är i så dåligt skick. Förslaget bygger på bedömningen att fångtalet kommer att minska med flera hundra på några år.

På grund av den kroniska resursbristen i fångvården görs risk- och behovsbedömningar i enlighet med fängelselagen bara åt en bråkdel av fångarna. Det är i regel bara långtidsfångar som genomgår sådana bedömningar för närvarande. Det har också upptäckts stora regionala skillnader när det gäller hur fångarnas individuella planer fullföljs.

Fångarna har nu allt sämre hälsa när de kommer till fängelset. Upp till 80 procent är missbrukare och fler än hälften är beroende av droger. En stor del har också någon sjukdom som kräver psykiatrisk behandling. Resursbristen har lett till att bara ungefär en tredjedel av fångarna får genomgå en kontroll av hälsotillståndet och arbetsförmågan när de kommer till fängelset. Hälso- och sjukvården för fångarna måste bli bättre. Fängelserna måste ha personal med specialkompetens i missbrukarvård, psykvård och socialarbete. Tiden i fängelset bör leda mot ett liv utan alkohol och droger. Med den nuvarande anslagsnivån kan alla behövande inte erbjudas missbrukarrehabilitering eller psykisk rehabilitering i fängelset.

För vålds- och sexualbrottslingar finns det olika handlingsprogram som har bevisad effekt på brottsligt beteende. Det måste finnas anslag för t.ex. programmet STOP för sexualbrottslingar och olika handlingsprogram som riktar sig till våldsbrottslingar och som är avsedda att motarbeta våldsamt beteende. Samtidigt motverkar de återfall i brott, som blir mångfaldigt dyrare för samhället.

Det finns fortfarande många fängelser där en del celler saknar toalett och fångarna får använda sig av hinkar i stället. Finland har fått flera anmärkningar om detta av internationella människorättsorgan. Senast var det den europeiska kommittén mot tortyr (CPT) som begärde en utredning i frågan. I Finlands svar till kommittén den 17 september 2008 nöjer man sig med att notera att det inte är sannolikt att t.ex. bostadsavdelningarna i de två cellbyggnaderna vid Helsingfors fängelse kommer att bli renoverade den närmaste framtiden, eftersom anslagen är för små. Vi måste hitta de anslag som behövs för att renovera fängelserna.

Det måste också finnas tillräckligt med personal för att fångarna ska få sina rättigheter tillgodosedda. Fångarna har lagfäst rätt till fritid och bibliotekstjänster under tiden i fängelset. De har också rätt att arbeta eller studera. Men på grund av den akuta resursbristen har bara mindre än 60 % av fångarna möjlighet att delta i sådan lagfäst verksamhet.

Vi föreslår således

att moment 25.40.01 ökas med 2 000 000 euro för fångvårdens omkostnader.

90. Stöd till kommunerna

32. Finansieringsunderstöd till kommunerna enligt prövning (fast anslag)

Kommunekonomin förbättrades väsentligt förra regeringsperioden. Då fattades beslut om reformer som nu har burit frukt. Basserviceprogrammet lagfästes. Man beslutade betala ut indexhöjningar till fullt belopp. Men den sittande regeringen slösar bort sitt fina kommunarv. Kommunekonomin går ner — likabehandlingen av medborgarna blir lidande. Överskottet i statsfinanserna används för skattelättnader till rika, inte för att förbättra den kommunala servicen.

Av tillskottet i nästa års statsandel går 303 miljoner euro till indexjusteringar och 374 miljoner euro till kompensationer för skatteändringar. Således avdelar staten bara 21,3 miljoner euro som nya pengar till kommunerna för att finansiera nya uppgifter och tjänster. Därför är det viktigt att hjälpa upp kommunekonomin mot slutet av året genom understöd enligt prövning.

Vi föreslår således

att moment 28.90.32 ökas med 5 000 000 euro för finansieringsunderstöd till kommunerna enligt prövning.

24. Vägförvaltningen

21. Basväghållningen (reservationsanslag 2 år)

Under de senaste åren har vägnätets underhållskostnader ökat med 25—30 miljoner euro per år. De årliga anslagen för basväghållning har redan länge behövt öka markant. Enligt de senaste sakkunnigutlåtandena måste anslagen genast öka med 60 miljoner euro.

Basväghållningen är ett sätt att upprätthålla infrastrukturen och förbättra den allmänna säkerheten, men den är samtidigt också ett effektivt sätt att stödja en balanserad regional utveckling, sysselsättningen och byggverksamheten. Även näringslivets företrädare har upprepade gånger vädjat till regeringen om att det konjunktur- och regionpolitiskt sett är förnuftigt att satsa på vägprojekt för att stimulera ekonomin i nuläget. Men regeringens beslut och de knappt tilltagna anslagen har ända från början försvårat utvecklingen av basväghållningen.

Vi föreslår således

att moment 31.24.21 ökas med 20 000 000 euro för basväghållning.

40. Banförvaltningscentralen

21. Basbanhållningen (reservationsanslag 2 år)

Basbanhållningen har redan länge varit spårvägstrafikens största problem. Inom basbanhållningen måste man nu koncentrera sig på att hålla hela bannätet i farbart skick och det betyder att projekt för att höja servicestandarden inte blir genomförda.

Bannätet kan inte fungera effektivt och säkert med de föreslagna anslagen, vilket nu i höst har märkts i form av problem i tågtrafiken. VR har i sina interna riskanalyser pekat på den försummade upprustningen av banor som en av de största riskerna. Det betyder ökade trafikbegränsningar och svårigheter med att hålla tidtabellerna.

Riksdagens finansutskott och kommunikationsutskott har upprepade gånger krävt att regeringen ska öka anslagen för basbanhållning. Särskilt nu när det ekonomiska läget kräver att de grundläggande närings- och regionpolitiska förutsättningarna garanteras vore det konjunkturpolitiskt sett viktigt att investera i banprojekt.

Vi föreslår således

att moment 31.40.21 ökas med 20 000 000 euro för basbanhållning.

30. Företagspolitik

45. Stödjande av företagens investerings- och utvecklingsprojekt (förslagsanslag)

Regeringen har inte gjort tillräckligt och det har förvärrat krisen inom skogsindustrin, som nu har tillspetsats i form av nya nedläggningar av produktion och fabriker. Läget är fortsatt svårt trots att virkestullarna kommer att införas senare än väntat. De höjda tullarna kommer praktiskt taget att göra slut på virkeshandeln mellan Ryssland och Finland. Besluten om att lindra beskattningen av virkesförsäljning i Finland i somras trasslade till virkeshandeln inom landet i slutet av sommaren.

Problemen i skogsindustrin kommer att fortsätta nästa år, vilket innebär kärva tider för många orter där det finns skogsindustri. Eftersom utsikterna dessutom blivit allt dystrare för världsekonomin på senare tid, försämras utvecklingsperspektivet inom många andra sektorer också och det går inte att undvika nedskärningar i produktion och personal. Regeringen blundar för de här ekonomiska realiteterna och gör ingenting förrän det är absolut nödvändigt. En långsiktig ekonomisk planering har inte hört till den här regeringens främsta prioriteter. Det hade varit på sin plats att försöka åstadkomma ersättande arbetstillfällen redan tidigare och med betydligt kraftigare tag. Vi har nu i nästan två års tid krävt att regeringen ska underlätta läget på orter med plötsliga omstruktureringar.

Vi föreslår således

att moment 32.30.45 ökas med 3 000 000 euro för företagens investerings- och utvecklingsprojekt.

80. Arbetskraftspolitik

64. Överföringsutgifter för investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte (förslagsanslag)

På olika håll i landet planeras viktiga och sysselsättande investeringsprojekt som inte kan startas utan statlig tilläggsfinansiering. Det rör sig om bl.a. reparationer i offentliga byggnader. Nu när byggverksamheten minskar med god fart kan de här investeringarna förbättra både sysselsättningen, regionens välfärd och kommunekonomin.

Satsningar på investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte bidrar till uppkomsten av nya jobb med beaktande av det regionala sysselsättningsläget. Särskilt viktigt är detta på områden som drabbats av en snabbt ökande arbetslöshet. Det ekonomiska läget har försämrats snabbt och under de här omständigheterna är det svårt för kommunerna att bedriva en aktiv näringspolitik utan statligt anslag för sysselsättningsfrämjande investeringar. Genom snabba och rätt inriktade åtgärder kan man stödja de företag som finns och också locka nya företag till regionen. Det sysselsättningsfrämjande stödet till kommunerna är verkligen viktigt i sådana områden som har blivit utsatta för hård ekonomisk press. Produktionsneddragningarna i skogs- och byggindustrin och de omfattande permitteringarna och uppsägningarna inom andra sektorer ger hela landet stora bekymmer inför framtiden.

Vi föreslår således

att moment 32.80.64 ökas med 3 000 000 euro för investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte.

20. Samhällen, byggande och boende

55. Understöd för reparationsverksamhet (reservationsanslag 3 år)

Även om anslagen för reparationsunderstöd höjs för att avveckla den akuta ansökningskön är tillskottet bara inriktat på energiunderstöd. Däremot utlovas ingen särskild höjning för understöden till hissbyggen. Nu när befolkningen åldras bör vi satsa mycket mer på tillgänglighet. Antalet reparationsunderstöd är trots höjningen fortfarande lägre än för fyra år sedan.

Människorna bor och kommer i framtiden att bo en allt längre tid i sitt eget hem. Det är så som de äldre vill ha det och det ligger också i samhällets intresse. Hissar som byggs i gamla höghus har väsentlig betydelse med tanke på fastighetens funktion och tillgänglighet.

Varje år kommer det in ansökningar om sammanlagt ca 24 miljoner euro för att förnya eller bygga om gamla hissar. För understöd kan ändå bara en bråkdel av anslaget för reparationsunderstöd användas, så bara ca åtta procent av sökandena får ett positivt beslut.

I dagsläget är det ytterst viktigt att staten satsar på byggande. Om fullmakten för reparationsunderstöd till hissbyggen höjs, bidrar det till ökad byggverksamhet, stimulerar byggsektorn och främjar de äldres möjligheter att bo längre i sitt hem.

Vi föreslår således

att moment 35.20.55 ökas med 5 000 000 euro för reparationsunderstöd.

60. Överföring till statens bostadsfond

Med hänsyn till att det ekonomiska läget blivit stramare än väntat är det befogat att anta att produktionen av s.k. självfinansierade bostäder också minskar mer än väntat i höst och nästa år. I sin skuggbudget för 2009 föreslår socialdemokraterna att statsstödd hyresbostadsproduktion ska främjas så att användningen av startbidrag till ARA-hyresbostäder utvidgas regionalt och fullmakten höjs samtidigt som räntestödsvillkoren förbättras så att utgångshyran för nya hyresbostäder blir rimlig.

Tilläggsbudgetpropositionen medger inga nya förutsättningar för produktion av hyresbostäder till skäligt pris. Förslagen om statsborgen för byggnadslån till hyresbostäder och fullmakten i den ordinarie budgeten för investeringsunderstöd som incitament till bostadsbyggande i Helsingforsregionen är ett steg i rätt riktning och avsikterna är goda, men de insatserna räcker inte alls till.

För att vi ska kunna stimulera hyresbostadsproduktionen redan i år och även i fortsättningen kunna erbjuda människorna hyresbostäder till skäligt pris måste vi göra stora justeringar i villkoren för räntestödslån till nyproduktion av ARA-hyresbostäder, så att nyproduktion på riksplanet kan beviljas investeringsunderstöd på 10 procent och egenavgiften på 3,4 procent av räntestödet halveras. Så här går det att nå en utgångshyra på ca 10 euro per kvadratmeter, vilket kan anses skäligt med hänsyn till dagens boendekostnader. Därför bör förordningen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån (666/2001) ändras med det snaraste så att egenavgiftsprocenten halveras.

I budgeten för 2008 är investeringsunderstöden avgränsade så att de bara bygger på ett villkorligt förhandsbeslut som fattats 2006 för Helsingfors, Esbo och Vanda. För att stimulera byggprojekt är det befogat att utvidga investeringsunderstödet så att det gäller alla tillväxtcentra redan i slutet av 2008.

Vi föreslår således

att motiven till moment 35.20.60 kompletteras med att man år 2008 med medel ur Statens bostadsfond får bevilja tidsbestämda startbidrag i hela landet för bostäder som ska byggas för andra än specialgrupper med stöd av statsunderstödslagen (688/2001) och enligt lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån. Startbidraget är högst 10 procent, vilket dras av från räntestödslånets belopp.

02. Statsrådets kansli

88. Aktieförvärv (reservationsanslag 3 år)

Vi anser inte att det är rätt att de delvis statsägda bolagen flyttas över till Solidium Oy och att bolaget blir ett ägarstrategiskt holdingbolag. Det betyder ju att beslutanderätten fråntas riksdagen och statsrådet och ges till bolaget.

I stället bör staten använda sina andelar i Kemira, Metso, Outokumpu, Rautaruukki, Sampo, Sponda, Stora Enso och TeliaSonera så att bolagen fungerar på bästa sätt med tanke på försörjningstrygghet, sysselsättning och regionpolitik. Därför godkänner vi inte regeringens förslag, som får stöd av majoriteten i utskottet.

Vi föreslår således

att beslutsdelen i motiven till kapitel 23.02 får följande lydelse:

Riksdagen godkänner inte att Solidium Oy:s verksamhetsområde ändras, att statens aktier i de bolag som nämns i motiven till propositionen överförs som apport till Solidium eller att rätten att besluta om dem övergår till bolaget.

40. Verkställighet av straff

01. Omkostnader för verkställighet av straff (reservationsanslag 2 år)

Den svåra situationen inom fångvården kräver att anslaget höjs i slutet av året. Vi anser inte att det är rätt att lägga ner Pelso och Konnunsuo fängelser.

Vi föreslår således

att moment 25.40.01 ökas med 2 000 000 euro för att förbättra situationen inom fångvården och behålla Pelso och Konnunsuo fängelser.

30. Räddningsväsendet och nödcentralerna

02. Räddningsväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Nödcentralerna har inte tillräckligt med personal och omsättningen är stor på vissa håll, vilket försämrar verksamheten. Statens produktivitetsprogram kommer att leda till att de operativa möjligheterna ytterligare försämras.

Vi föreslår således

att moment 26.30.02 ökas med 500 000 euro.

90. Stöd till kommunerna

32. Finansieringsunderstöd till kommunerna enligt prövning (fast anslag)

Skatteöret måste höjas i 70 kommuner. Många kommuner har planer på att permittera undervisnings- och hälsovårdspersonal och annan personal samt att skjuta fram investeringar. Vi anser inte att det räcker med ett tillskott på 2 miljoner euro.

Vi föreslår således

att moment 28.90.32 ökas med 5 000 000 euro.

10. Allmänbildande utbildning

30. Statsandel och statsunderstöd för den allmänbildande utbildningens driftskostnader (förslagsanslag)

Vi anser inte att anslaget är tillräckligt.

Vi föreslår således

att moment 29.10.30 ökas med 2 000 000 euro.

70. Studiestöd

55. Studiepenning och bostadstillägg (förslagsanslag)

Nivån på studiestödet är undermålig och eftersom stödet inte är indexbundet har det ingen garanterad köpkraft.

Vi föreslår således

att följande uttalande tas in i motiveringen till moment 29.70.55:

24. Vägförvaltningen

21. Basväghållningen (reservationsanslag 2 år)

Sysselsättningsläget blir allt sämre. Vi behöver nu snabbt få igång basväghållningsprojekt. Det är också viktigt med tanke på trafiksäkerheten. Om man t.ex. byggde fler gång- och cykelvägar skulle trafiksäkerheten förbättras betydligt. Eftersom den övriga byggverksamheten stannat upp kan vi bygga mer med samma anslag och dessutom motarbeta ökad arbetslöshet.

Vi föreslår således

att moment 31.24.21 ökas med 20 000 000 euro för basväghållning i syfte att förbättra sysselsättningen och trafiksäkerheten.

40. Banförvaltningscentralen

21. Basbanhållningen (reservationsanslag 2 år)

När sysselsättningen försämras finns det skäl att satsa mer på underhåll och utveckling av infrastrukturen. Anslaget måste höjas för att arbetena på Österbottenbanan ska kunna fortgå utan avbrott.

Vi föreslår således

att moment 31.40.21 ökas med 20 000 000 euro.

50. Utveckling av regionerna

63. Kajanalands utvecklingspengar (reservationsanslag 3 år)

Det svåra sysselsättningsläget i Kajanalands ekonomiska region kräver större satsningar omedelbart.

Vi föreslår således

att moment 32.50.63 ökas med 3 000 000 euro.

80. Arbetskraftspolitik

51. Sysselsättnings- och utbildningsåtgärder samt speciella åtgärder (fast anslag)

När sysselsättningen snabbt försämras måste vi genast utöka också sysselsättnings- och utbildningsåtgärderna. Vi anser att det är ansvarslöst att minska anslaget med 15 miljoner euro i nuläget.

Vi föreslår således

att moment 32.80.51. och anslagsminskningen under det stryks.

10. Utjämning av familje- och boendekostnader

51. Barnbidrag (förslagsanslag)

Vi måste garantera barnbidragens köpkraft genom att binda upp dem enligt index. Dessutom behövs det en nivåhöjning, vilket vi föreslog när den ordinarie budgeten för innevarande år behandlades och på nytt vid behandlingen av budgeten för 2009.

För nästa år har regeringen velat sänka inkomstskatten betydligt mer i förhållande till inflationen, men alla barnbidrag föreslås inte bli höjda lika mycket, liksom inte heller innevarande år. Således är det en förlust för familjer som får barnbidrag jämfört med andra familjer, eftersom skattebetalningsförmågan inte beaktas i barnbidragen eller avdragen. Barnbidraget är ett rättvisare alternativ än ett avdrag. Vi går inte med på att man i stället för barnbidrag använder sig av skatteavdrag, för de är framför allt till nytta för höginkomsttagare.

Vi föreslår således

att följande uttalande tas in i motiveringen till moment 33.10.51:

60. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

35. Statsandel till kommunerna för kostnader i anslutning till det grundläggande utkomstskyddet (förslagsanslag)

Vi kan inte undvika att en lång rad medborgare tvingas leva på utkomststöd i kortare eller längre tider. Stödet är alldeles undermåligt i dagsläget.

Barnfamiljer drabbas dessutom av att höjningar i barnbidraget alltid har sänkt utkomststödet, eftersom barnbidraget inte är prioriterad inkomst och höjningarna heller inte har lett till höjda inkomstgränser för utkomststödet.

Vi föreslår således

att följande uttalande tas in i motiveringen till momentet: