Motivering

Inkomstskatteskalan för 2015

Centern föreslår en egen modell för 2015 års inkomstskatteskala och arbetsinkomstavdrag. De föreslagna ändringarna i den modellen beaktar skattebetalarnas betalningsförmåga bättre än den skattelösning som regeringen Stubb föreslår. Genom vårt initiativ kommer små- och medelinkomsttagarna att behöva betala mindre i skatt på förvärvsinkomsten både genom att inkomstskatteskalan lindras i de lägsta kategorierna och genom att arbetsinkomstavdraget höjs. På motsvarande sätt är vi i Centern beredda att skärpa beskattningen av höginkomsttagarna. Vårt förslag kommer att leda till att de som tjänar högst 68 500 euro om året beskattas lindrigare, medan de som tjänar mer betalar mer i skatt. Centerns förslag innebär att ändringarna i inkomstskatteskalan lindrar beskattningen med totalt 94 miljoner euro.

Modellen för inkomstskatteskalan och arbetsinkomstavdraget presenteras närmare i LM 70/2014 rd — Kimmo Tiilikainen /cent m.fl.

Beskattning av kapitalinkomst av skogsbruk

Regeringen föreslår skärpt progression på kapitalinkomstskatten. För skogsbrukets del hotar detta att leda till att virkeshandeln planeras på ett sätt där kapitalinkomsten beskattas enligt en lägre skattesats, vilket i sin tur kan leda till att man i genomsnitt handlar med mindre partier. Virkestillgången kan därmed försämras.

Den skärpta progressionen innebär ojämlik behandling av avkastningen på egendom beroende på om egendomen ger en jämn men begränsad avkastning, såsom exempelvis i fråga om hyresbostäder eller vinstutdelningen i aktiebolag, eller om intäkterna för en längre period inkomstförs ett visst år, såsom i fråga om virkeshandel.

Dra tillbaka nedskärningen i barnbidraget

Centern har föreslagit att nedskärningen av barnbidraget inte ska genomföras. Då behövs inte heller det skattemässigt komplicerade systemet för barnavdrag i beskattningen. Dessutom blir systemet dyrt för skatteförvaltningen. Den slopade nedskärningen kan enligt Centerns förslag finansieras med att barnavdragssystemet återtas och tobaksskatten skärps med 31 cent per cigarettpaket.

Försämra inte rätten att dra av resekostnader

Centern kan inte godta att rätten att dra av kostnaderna för arbetsresor försämras på det sätt som regeringen föreslår, dvs. genom att höja självriksandelen till 750 euro. I stället bör andelen kvarstå på dagens nivå. Det regeringen föreslår kommer att skärpa beskattningen för många vanliga arbetande finländare som inte bor i omedelbar närhet av sin arbetsplats. Regeringen sänder helt fel signal om att det lönar sig att arbeta. Den linje som regeringen föreslår bidrar till att minska incitamenten att arbeta och försämrar på så sätt jobbutbudet.

Räkna in förlust vid överlåtelse av egendom i förlust som hänför sig till kapitalinkomstslaget

Centern föreslår att lagen om de så kallade företagsänglarna upphävs och att inkomstskattelagen ändras så att förlust vid överlåtelse av egendom ska anses vara förlust som hänför sig till kapitalinkomstslaget.

Centerns modell presenteras närmare i LM 70/2014 rd — Kimmo Tiilikainen /cent m.fl.

Inför ett företagaravdrag

Centern föreslår ett företagaravdrag på fem procent som ska beviljas den som driver affärsverksamhet, yrkesutövare, delägare i personbolag och jord- och skogsbrukare. Dessa företag drog ingen nytta av den sänkta samfundsskatt som infördes 2014, eftersom den bara gällde aktiebolag.

Centerns modell presenteras närmare i LM 68/2014 rd — Kimmo Tiilikainen /cent m.fl.

Skattetfrihet för små vinstutdelningar och beskattning i fråga om First North-listan

I Centerns modell är högst 1 000 euro av utdelningen från noterade företag skattefria. Annars skulle utdelning från noterade bolag helt omfattas enbart av kapitalbeskattning.

Vår modell innebär att den skattemässiga behandlingen lindras för alla som får mindre än 6 700 euro i utdelning av börsbolag. Detta motsvarar omkring 150 000-200 000 aktieportföljer. Jämfört med regeringen modell får 500 000 aktieägare lindrigare behandling när det gäller skatt på utdelning, medan 74 000 beskattas strängare.

Dessutom föreslår Centern att de bolag som är noterade på handelsplattformen First North i fråga om utdelningsskatt fortsatt ska behandlas som onoterade bolag. På detta sätt sporras företag att ansöka om tillväxtfinansiering på marknadsmässiga villkor samtidigt som enskilda sporras att aktiespara och folkkapitalism främjas.

Centerns modell presenteras närmare i LM 70/2014 rd.

Behandlingen av upphovsrättsersättningen i skattehänseende

Centern har i åtgärdsmotion AM 32/2014 rd — Kimmo Tiilikainen /cent m.fl. föreslagit att regeringen vidtar åtgärder för att möjliggöra betalning av upphovsrättsersättning till konstnärens företag i form av företagsinkomst, om konstnären arbetar som företagare. Lagmotion LM 39/2014 rd — Pia Kauma /saml m.fl. motsvarar i fråga om avsikt Centerns åtgärdsmotion och därmed stöder Centern den.

Motivering

Vänstern anser att ekonomin måste stimuleras. Därför utgår vänsterns budgetalternativ för 2015 från att det är vettigt att på sin höjd täcka de permanenta utgiftsökningarna med skattehöjningar. Däremot är det motiverat att täcka de tillfälliga utgiftsökningarna med ökad låntagning. Vi föreslår en mer rättvis beskattning.

Vänsterns skattealternativ ser ut på följande sätt:

• höj solidaritetsskatten för de högsta inkomsterna inom inkomstbeskattningen och genomför inflationsjustering för de två lägsta inkomstklasserna +97
• behåll windfallskatten (kraftverksskatten) +100
• satsa 39 miljoner euro på att bekämpa den svarta sektorn, varvid nettoeffekten för 2015 blir +40
• återinför förmögenhetsskatten +150
• börja ta ut den källskatt som lagen förutsätter på utdelning som betalas till begränsat skattskyldiga, om inte en tillförlitlig redogörelse om den faktiska mottagaren av utdelningen och om denna mottagares rätt till lägre skatt läggs fram +200.

Det är motiverat att höja skatten på de högsta inkomsterna för att trygga skatteintäkterna och minska inkomstskillnaderna. Därför föreslår Vänsterförbundet att solidaritetsskatten höjs och att skatten differentieras enligt två klasser (70 000 euro och 150 000 euro). Dessutom ska den inflationsrelaterade skattelättnad som regeringens föreslagit minskas från den tredje inkomstklassen och uppåt. Det är enligt vänsterns mening nödvändigt att genomföra en stegvis tillnärmning av beskattningen av kapitalinkomster och löneinkomster. Då kan skatten på löne- och pensionsinkomster sänkas om man i stället får in mer genom kapitalinkomstskatten. Men en övergripande bedömning måste då göras med avseende på utgiftsbehovet.

Motivering

Motiverande och rättvis skatt på arbete

Man kan redan nu se att en allt större del av statens skatteintäkter kommer från olika slag av plattskatter, som moms och energiskatt. Många skatteavdrag gynnar också främst höginkomsttagarna, t.ex. rätten till avdrag för frivilliga pensionsförsäkringsavgifter, och därmed kan avdragens näringspolitiska betydelse ifrågasättas. Ekonomiska undersökningar visar att skattehöjningar för höginkomsttagare inte leder till att de tenderar att jobba mindre, medan sänkt skatt höjer motiveringen för låginkomsttagare att ta emot deltidsjobb. Oberoende finländska experter har dessutom räknat ut att vi med hänsyn till målen för inkomstfördelningen i välfärdsstaten Finland skulle ha all anledning att beskatta dem med de högsta inkomsterna klart strängare än vad som har varit fallet de senaste 15 åren.

Därför föreslår vi sannfinländare att man ska få tjäna 1 000 euro i månaden utan att behöva betala skatt på förvärvsinkomst. Detta betyder att de som tjänar 12 000 euro om året betalar varken statlig inkomstskatt eller kommunalskatt. Detta skulle vara en rättvis reform och den skulle också göra det mer lönande att ta emot arbete. Dessutom skulle behovet av olika stöd och bidrag minska. Reformen skulle märkbart minska problemet med marginaleffekterna, dvs. situationer där det inte är ekonomiskt lönsamt för en arbetslös person att ta emot ett jobb. Det är meningen att reformen ska genomföras på ett kostnadsneutralt sätt. Det innebär att de som har årliga inkomster på 40 000 euro eller mindre ska betala mindre i skatt medan de som tjänar mer ska få höjd skatt. Tack vare reformen kommer de som tjänar 12 000 euro att få nästan 400 euro mer i handen samtidigt som de som har de allra högsta inkomsterna får en ökad skattebörda på omkring 500 euro.

Dessutom föreslår vi höjd marginalskatt för det fjärde (mer än 71 400 euro om året) och femte (mer än 90 000 euro om året) steget för statlig inkomstskatt. I det fjärde steget höjs den från 29,75 till 32 procent och i det femte från 31,75 till 36 procent. Också efter denna "Wahlroosskatt" kommer marginalskatten i Finland att vara synnerligen måttlig internationellt sätt.

Vettigare företags- och utdelningsskatt

Sannfinländarna anser att den reform av skatten på vinstutdelning som trädde i kraft vid årets ingång är misslyckad. Den nya skattemodellen innehåller flera kryphål och gynnar höginkomsttagare. Vi vill införa en mer rättvis och tillväxtstödjande beskattning av utdelningen: små utdelningar ska beskattas lindrigare och större utdelningar hårdare än vad regeringen gör. För att stödja småföretagare vill vi trots allt behålla ett tydligt skatteincitament för onoterade små och medelstora företag.

I vår modell är 50 procent av börsnoterade företags utdelning skattepliktig kapitalinkomst upp till 1 000 euro och därefter hela utdelningen. Utdelningar i icke noterade företag ska däremot beskattas lindrigare så länge de inte överstiger 6 procent av företagets nettotillgångar. Utdelning som överstiger denna gräns ska vara skattepliktig förvärvsinkomst till 75 procent. Vid beskattningen av utdelningar som beskattas lindrigare på det sätt som avses ovan är 10 procent skattepliktig kapitalinkomst upp till 10 000 euro, 35 procent om utdelningen är 10 000—40 000 euro, 50 procent om utdelningen är 40 000—100 000 euro, 75 procent om utdelningen är 100 000—150 000 euro och 100 procent om utdelningen är 150 000 euro eller mer.

En sådan reform skulle innebära att alla än de som har de allra högsta inkomsterna betalar mindre i skatt. Vår reform skulle sänka skatten för nästan alla företagare, för enligt Företagarna i Finland fick mer än 75 procent av företagarna mindre än 10 000 euro i utdelning 2012.

Sannfinländarna menar också att regeringens beslut om en sänkning av samfundsskatten från ingången av året från 24,5 till 20 procent är förhastat. Vi anser att det kan ifrågasättas huruvida regeringens samfundsskattesänkning för något gott med sig, och det är beskrivande för situationen att exempelvis verkställande direktören för Stora Enso Karl-Henrik Sundström sagt att nivån på samfundsskatten inte har någons stor betydelse för bolaget. Vi inser mycket väl att Finland måste svara på den skattekonkurrens som initierats av de främsta konkurrentländerna, men till skillnad från regeringen är vi inte redo att driva på konkurrensen ytterligare. Det finns redan tecken på en tilltagande skattekonkurrens eftersom en svenska arbetsgrupp som granskat företagsskatten föreslagit att skattsatsen ska sänkas till 16,5 procent. Därför anser vi att samfundsskatten bör ligga på samma nivå som i Sverige i dagens läge, dvs. 22 procent. De medel som sparas in skulle vi lägga på att stödja den sektor som är avgörande för sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten, dvs. de små och medelstora företagen.

Höj hushållsavdraget

En höjning av hushållsavdraget är ett förträffligt sätt att stödja företagsamhet och sysselsättning på. Hushållsavdraget har genererat ny verksamhet och är ett livsvillkor för många små serviceföretag. Dessutom kommer ett höjt avdrag att motverka svartjobb, eftersom hushållen då får ett incitament att låta hederliga företag utföra mindre arbeten. Vi sannfinländare ser därför med tillfredsställelse på att regeringen från och med början av 2014 har höjt maxbeloppet för hushållsavdraget till 2 400 euro. Vi menar dock att detta inte räcker till och föreslår därför att hushållsavdraget ska få göras för 60 procent av de avdragsgilla kostnaderna för arbete i stället för 45 procent.

Beskatta de största stiftelserna

Sannfinländarna vill bredda skatteunderlaget på ett rättvist sätt genom att utsträcka beskattningen till stora stiftelsers och föreningars kapitalinkomster, såsom vinstutdelning, hyresinkomster och försäljningsvinster. Statens revisionsverk (SRV) bedömer att de fem största stiftelserna ensamma haft en skatteförmån på 29—45 miljoner euro 2004—2005. SRV uppskattar att stiftelsernas tillgångar ligger kring 12—15 miljoner euro.

Det nuvarande skattesystemet har skapat ett slags skatteparadis för stora stiftelser, inom ramen för vilket förmögna individer kan fly undan beskattning nästan helt, och genom de stora stiftelserna kan de utöva ett avsevärt samhällsinflytande. Det är oskäligt att också de minsta företagen som är utsatta för marknadsrisker måste betala kapitalskatt, medan verkligt förmögna föreningar och stiftelser får sina stadiga kapitalinkomster skattefria.

Den reform som Sannfinländarna planerar gäller bara de största stiftelserna och mycket välbärgade föreningar. Det finns gott om små föreningar och stiftelser i Finland som för sin verksamhet är beroende av skattefria kapitalinkomster. Deras kapitalinkomster kan gärna få vara skattefria upp till 100 000 euro, menar Sannfinländarna. Skatten ska vara lägre än den allmänna kapitalinkomstskatten på 15 procent.

Vi vill inte att universitet i stiftelseform omfattas av kapitalbeskattningen. Reformen ska inte heller alls beröra lejonparten av finländska föreningar och stiftelser. Den skulle inte vara till skada för allmännyttiga samfund och föreningar typ Borgbacken, som får inkomster från annat än kapitalinkomster.

Nej till sänkt barnbidrag

Finlands framtid finns i våra barn och unga och vi måste också se deras värde i det politiska beslutsfattandet. Barnbidraget är en av de viktigaste transfereringarna till barnfamiljer. Enligt en uppskattning från riksdagens utredningstjänst är barnbidragens reella värde 2015 nästan 30 procent mindre för det första barnet och nästan hela 40 procent mindre för det andra barnet jämfört med 1994. Med andra ord har regeringen under denna period med hjälp av nedskärningar och indexfrysningar tryckt ner det reella värdet på barnbidragen lägre än på tjugo år. Det är en samhällelig skyldighet att sörja för att barnfamiljerna klarar sig ekonomiskt och därför föreslår vi både att sänkningen av barnbidraget slopas och att indexhöjning genomförs. Vi vill således att barnavdraget, som komplicerar beskattningen, inte införs.

Motivering

Alla företagare ska behandlas lika. I dagens läge åtnjuter de företagare som driver verksamheten i aktiebolagsform skatteförmåner som inte gäller andra företagsformer.