Utskottet tillstyrker lagförslaget, men med ändringar. Ändringsförslaget gäller ändamålet med de uppgifter som lagras i inkomstregistret och tidpunkten för utlämnande av behövliga uppgifter till landskapet Åland och dess myndigheter och kommuner. Vidare föreslår utskottet att en bestämmelse som anknyter till reformen av social- och hälsovården stryks. 

Bakgrund

Propositionen gäller den andra delen av en omfattande reform som syftar till centraliserad insamling och förmedling av inkomstuppgifter i realtid. I den första fasen av reformen föreskrevs om ett riksomfattande inkomstdatasystem avsett att betjäna arbetsgivare, andra prestationsbetalare och uppgiftsanvändare. Inkomstdatasystemet består av ett inkomstregister och ett register med identifierings- och kontaktuppgifter vars syfte är att säkerställa riktigheten hos uppgifterna. 

Med hjälp av inkomstdatasystemet tas uppgifter som arbetsgivare och andra i lag avsedda prestationsbetalare meddelar emot och registreras samt förmedlas till myndigheter och andra aktörer som har rätt till dem. Genom systemet kan prestationsbetalarna centraliserat fullgöra sin lagfästa skyldighet att lämna uppgifter. Vice versa tillgodoses myndigheternas och andra aktörers rätt att få uppgifter. Systemet avses minska uppgiftslämnarnas administrativa börda och effektivisera myndigheternas arbete. 

Uppgifterna lämnas till inkomstregister i realtid, det vill säga i regel inom fem dagar från betalningsdagen. Uppgifterna lämnas ut i elektronisk form med hjälp av automatisk och maskinell dataöverföring omedelbart efter det att de lagrats. För att säkerställa en kontrollerad implementering genomförs projektet i faser. 

Den första fasen inleds vid ingången av 2019. I inkomstregistret ska då lagras de uppgifter prestationsbetalarna lämnar om löner och andra prestationer, däribland pensions- och förmånsinkomster. I den första fasen utnyttjas uppgifterna endast av en begränsad mängd användare, det vill säga Folkpensionsanstalten, Skatteförvaltningen, pensionsanstalterna, Pensionsskyddscentralen och arbetslöshetsförsäkringsfonden. 

I den andra fasen, som inleds vid ingången av 2020, breddas användningen också till de övriga myndigheterna, med undantag av utsökningsmyndigheten, som börjar använda inkomstregistret vid ingången av 2021. Riksdagen har godkänt de lagstiftningsändringar som krävdes för den första fasen. Ändringarna trädde i kraft den 16 januari 2018. 

Utskottet behandlade reformen i sin helhet och dess första fas i sitt utlåtande FiUB 20/2017 rd. Utskottet ser det som motiverat att reformen genomförs i faser för att den ska vara hanterbar och genomförandet smidigt. 

Anmälan av pensioner och förmånsinkomster

Genom propositionen utvidgas mängden uppgifter som ska anmälas till och lagras i inkomstregistret. I likhet med löneutbetalarna ska de som betalar ut pensioner och förmånsinkomster i realtid anmäla de utbetalade prestationerna centralt i inkomstregistret. Därifrån förmedlas de i likhet med andra uppgifter omedelbart till användarna för deras skötsel av lagfästa uppgifter. Propositionen ger alltså myndigheterna och andra som har rätt till uppgifter att i realtid få så omfattande uppgifter som möjligt om inkomsttagarnas inkomster. Det betyder i sin tur en smidigare ärendehantering och färre felaktiga beslut. Det minskar också behovet av återkrav av förmåner och inbördes informationsutbyte genom traditionella metoder mellan myndigheter och andra aktörer. Propositionen fick brett stöd under sakkunnigutfrågningen. Utskottet stöder alla de nämnda syftena och förordar till den delen propositionen. 

I den här fasen ska i inkomstregistret likväl inte införas eller lagras sådana särskilda kategorier av personuppgifter som avses i artikel 9 i EU:s dataskyddsförordningEuropaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG. eller uppgifter som enligt personuppgiftslagen är känsliga. Till den delen sköts utlämnandet av uppgifter genom de metoder som användarna också i nuläget tillämpar. 

Också till den här delen fick propositionen stöd av de sakkunniga, och det har inte heller framförts några ändringsbehov. Utskottet anser att den föreslagna utvidgningen och genomförandesättet är motiverade och har ingenting att anmärka på propositionen på denna punkt. 

Uppgifter som lämnas ut ur inkomstregistret till olika användare

Att datainnehållet i inkomstregistret utvidgas till att omfatta förmånsinkomster kräver inte i sig några ändringar i fråga om för vilka användningsändamål uppgifterna kan lämnas ut enligt gällande lag. Uppgifterna om förmånsinkomster kan därmed användas för sitt ändamål i enlighet med användarens rätt att få uppgifter. Till den här delen har propositionen i huvudsak fått stöd av de sakkunniga, men också vissa ändringsbehov har påtalats. 

Ålands landskapsregering påpekade att landskapet Åland också utgör en pensionsanstalt, som i likhet med andra pensionsanstalter måste ha rätt till uppgifter i inkomstregistret från och med den 1 januari 2019 för att kunna verkställa pensionsskyddet. Enligt 6 mom. i ikraftträdandebestämmelsen skulle uppgifter lämnas ut till landskapet Åland och dess myndigheter med början först den 1 januari 2020. 

Utskottet menar därför att lagförslagets ikraftträdandebestämmelse bör ändras på den här punkten. Uppgifter ur inkomstregistret ska alltså lämnas ut till landskapet Åland och dess myndigheter och kommuner för verkställigheten av pensionsskyddet från och med den dag lagen träder i kraft. Rätten att få uppgifter gäller, på samma sätt som för andra pensionsanstalter, också utlämnande av uppgifter för verkställigheten av de uppdrag som avses i de förordningar och avtal som avses i 13 § 1 mom. 2 punkten. Rätten att få uppgifter gäller också uppgifter om prestationer som betalats den 1 januari 2019 eller därefter men före lagens ikraftträdande. 

Under sakkunnigutfrågningen fästes uppmärksamhet vid kommunernas och samkommunernas rätt att få uppgifter ur inkomstdatasystemet. Enligt 21 § i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000) kan en socialvårdsmyndighet av skattemyndigheterna med hjälp av teknisk anslutning få sekretessbelagda personuppgifter ur dessas personregister oberoende av klientens samtycke för fastställande av avgift och kontroll av uppgifter. Med stöd av den bestämmelsen har en kommun eller samkommun rätt att kontrollera uppgifter exempelvis i samband med fastställandet av ett avtal om underhåll eller beslut om kompletterande utkomststöd. 

Utskottet anser att kommunernas och samkommunernas rätt att få uppgifter ur inkomstregistret bör utvidgas på denna punkt. Utskottet föreslår därför att 13 § 1 mom. 18 och 19 punkten i lagen om inkomstdatasystemet ändras till dessa delar och att det till lagen fogas ett omnämnande av kommunernas och samkommunernas rätt att få uppgifter enligt lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården. 

Övrigt

Utskottet fäster uppmärksamheten vid förslaget till ändring av 6 § 2 mom. 14 punkten. Behovet av ändring har förorsakats av den aktuella reformen av social- och hälsovården (vårdreformen). Propositionen skulle utvidga omfånget av uppgifter som lagras i inkomstregistret till de löner som betalas ut av landskapen. Utskottet föreslår att ändringsförslaget stryks, eftersom riksdagsbehandlingen av vårdreformen fortfarande pågår och det råder osäkerhet om dess slutliga innehåll och tiden för ikraftträdandet. 

Avslutningsvis

I samband med sakkunnigutfrågningen aktualiserades en oro angående arbetsgivarnas och bokföringsbyråernas beredskap att anmäla inkomstuppgifter till inkomstregistret från och med ingången av 2019. Även om propositionen inte förändrar den gällande regleringen på den här punkten, vill utskottet hänvisa till den gällande lagens ikraftträdandebestämmelse, där det särskilt föreskrivs om påförande av förseningsavgift under införandefasen för inkomstregistret, det vill säga under år 2019. 

Enligt bestämmelsen ska förseningsavgift normalt påföras för försenade anmälningar som gäller betalningar som har gjorts efter den 1 januari 2020. Förseningsavgift med anledning av försenade anmälningar av prestationer som har betalats tidigare påförs endast om försummelsen tyder på uppenbar likgiltighet för skyldigheten att lämna uppgifter till inkomstregistret. 

Införandet av inkomstregistret kommer att ändra prestationsbetalarnas anmälningsförfaranden i betydande utsträckning, och det kan därför inledningsvis förekomma olika oavsiktliga innehållsliga fel och brister i de meddelade uppgifterna och missförstånd i fråga om tidsfristerna. Det är därför inte skäligt att påföra förseningsavgifter för oavsiktliga fel och förseningar under den första tiden efter införandet. Utskottet anser det alltjämt viktigt att fästa särskild vikt vid den styrning och information som införandet av inkomstregistret kräver.