Regeringen föreslår att det inrättas en omfattande informationsresurs för statsunderstödsverksamhet och digitala tjänster i anslutning till den. Syftet med reformen är att förbättra tillgången till och användningen av den information som uppkommer i statsunderstödsverksamheten, främja en ändamålsenlig inriktning och effektivitet av statsunderstöden samt minska överlappningarna. Bakgrunden till projektet är ett utvecklings- och digitaliseringsprojekt som finansministeriet tillsatte 2019 och som gäller statsunderstödsverksamheten inom hela statsförvaltningen. Projektet pågår till utgången av 2023. Propositionen främjar för sin del den faktabaserade beredning och det faktabaserade beslutsfattande som nämns i regeringsprogrammet samt den ledning som detta förutsätter. Samtidigt stöds öppenheten i den offentliga informationen genom att det skapas förutsättningar att i större utsträckning internt utnyttja förvaltningens information inom ramen för informationsbaserat beslutsfattande. 

Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet anser att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslagen, men med följande kommentarer och ändringar. 

Allmänt

De viktigaste ändringarna i propositionen hänför sig till statsunderstödslagen, som föreslås bli kompletterad med bestämmelser om informationsresursen för statsunderstödsverksamheten och tjänster i anslutning till den. I den nya informationsresursen för statsunderstödsverksamheten samlas uppgifter om statsunderstöd från alla förvaltningsområden i syfte att öppna och utnyttja information om statsunderstödsverksamheten, bedöma effekterna och effektivisera tillsynen över användningen av statsunderstöden. Informationsresursen och de digitala tjänsterna i anslutning till den ska innehålla ett för alla statsbidragsmyndigheter gemensamt elektroniskt hanteringssystem (Administreraunderstod.fi), en tjänst för publicering av ansökningar om statsunderstöd och uträttande av ärenden (Sokunderstod.fi) samt en tjänst för publicering och användning av uppgifter om statsunderstöd. (Granskaunderstod.fi). 

Statskontoret ska i fortsättningen svara för administreringen och förvaltningen av informationsresursen för statsunderstödsverksamheten och de digitala tjänster som hänför sig till den, vissa uppgifter som gäller informationshanteringen samt analys- och rapporteringstjänster som gäller statsunderstödsverksamheten. I de nya bestämmelserna föreskrivs dessutom närmare bland annat om skyldigheterna för statsbidragsmyndigheterna eller för andra aktörer som med stöd av lag beviljar statsunderstöd i fråga om informationshantering och lagring av uppgifter som gäller statsunderstödsverksamheten, behandling av personuppgifter samt bevarande och arkivering av de uppgifter och handlingar i statsunderstödsverksamheten som lagras i informationsresursen. 

Utskottet konstaterar att det är fråga om en omfattande reform vars syfte är att stärka den strategiska styrningen av verksamheten och dess samhälleliga genomslag samt att förtydliga statsunderstödens ställning som verktyg för den politiska styrningen. Ett syfte med reformen är också att främja en god och öppen förvaltning, främja tillgången till och användningen av information som uppkommer i statsunderstödsverksamheten samt att säkerställa öppenhet och rättvisa i understödsbesluten. Möjligheterna att följa upp och övervaka användningen av offentliga medel förbättras, och reformen skapar förutsättningar för kunskapsbaserad ledning. Tack vare informationsresursens tjänster uppskattas mängden administrativt arbete som binds till understödsprocessen och den administrativa bördan för dem som ansöker om understöd minska. 

Utskottet ser det också som viktigt att finansministeriet långsiktigt utvecklar konsekvensbedömningen och säkerställer att konsekvensbedömningen så småningom blir en integrerad del av statsunderstödsverksamheten. 

Utskottet noterar också att förslaget inte ändrar villkoren för ansökan om och beviljande av statsunderstöd eller bestämmelserna om användning och övervakning av statsunderstöd. Ändringarna har inte heller några direkta konsekvenser för statsunderstödens belopp eller ändamål eller för vart understöden riktas. Inga ändringar ska göras i de befogenheter som ministerierna, statsbidragsmyndigheterna och andra som med stöd av lag beviljar statsunderstöd i nuläget har i fråga om den innehållsmässiga styrningen av statsunderstöden inom respektive förvaltningsområde. 

I fråga om kostnader är målet för propositionen att den kan genomföras kostnadsneutralt i jämförelse med finansieringen av de nuvarande separata informationssystem som används för behandling och administration av statsunderstöden. I det första skedet är det utvecklingen av informationsresursen och tjänsterna i anslutning till den och på längre sikt förvaltningen av tjänsterna som orsakar konsekvenser för statsfinanserna. I fortsättningen är det på motsvarande sätt möjligt att åstadkomma resurseffektivitet när verksamheten förenhetligas och ämbetsverken befrias från underhålls- och utvecklingskostnader för de nuvarande systemen. 

Enligt propositionen kan det uppskattas att de gemensamma lösningarna ger minst 4 miljoner euro i inbesparingar innan 2029, när ämbetsverken befrias från kostnaderna för förvaltningen av de nuvarande systemen. Analysen är dock förenad med osäkerhet, eftersom exempelvis behovet av sakkunnigtjänster kan öka, och dessutom kan myndigheterna fortsätta att använda egna separata informationssystem. Med tanke på målen för reformen är det därför viktigt att statsbidragsmyndigheterna eller andra som beviljar statsunderstöd med stöd av lag avstår från att använda sina nuvarande separata informationssystem för statsunderstöd och småningom börjar använda informationsresursen för statsunderstödsverksamheten och tillhörande tjänster på ett heltäckande sätt. När pilotprojekten är slutförda strävar man enligt regeringens bedömning efter att i större omfattning 2023–2028 ta i bruk tjänsterna i anslutning till informationsresursen inom olika förvaltningsområden och statsbidragsmyndigheter. 

I fortsättningen är det viktigt att säkerställa att i synnerhet Statskontoret har tillräckliga resurser för att kunna sköta underhållet och utvecklandet av de tjänster som hänför sig till informationsresursen inom statsunderstödsverksamheten. Enligt regeringens bedömning medför de nya uppgifterna ett tilläggsbehov på 10 årsverken för Statskontoret. Utskottet anser också att det är viktigt att systemen är användarorienterade och att reformen inte permanent ökar myndigheternas arbete exempelvis genom att ålägga myndigheterna att dubbelregistrera samma uppgifter i olika datalager. Det är också viktigt att praxis för statsunderstöd till organisationer utvecklas och förenhetligas. 

I det följande går utskottet närmare in på vissa frågor och ändringsbehov som lyfts fram av bland annat grundlagsutskottet och förvaltningsutskottet. 

Skydd för personuppgifter

I samband med användning av informationsresursen för statsunderstödsverksamheten och tjänsterna i anslutning till den lagras personuppgifter i olika slags situationer och tjänster, och även ändamålet med lagringen av personuppgifterna varierar. I informationsresursen för statsunderstödsverksamheten införs fysiska personers namn och personbeteckning då de är understödstagare, och personernas namn publiceras i tjänsten Granskaunderstod.fi. Personbeteckningen används endast i myndigheternas verksamhet för att identifiera understödstagaren. 

Som det konstateras i propositionen bör vid publicering av uppgifter om statsunderstöd offentlighetsprincipen vägas mot skyddet för privatlivet och, i anslutning därtill, skyddet för personuppgifter. Genomförandet av reformen förutsätter sålunda noggrant avgränsade bestämmelser om behörighetsförhållandena mellan å ena sidan statsbidragsmyndigheterna och dem som med stöd av lag beviljar statsunderstöd och å andra sidan Statskontoret samt om de uppgifter som lagras i informationsresursen. 

Grundlagsutskottet (GrUU 43/2022 rd, s. 2) har betonat att de föreslagna bestämmelserna är betydelsefulla framför allt med avseende på skyddet för privatlivet och för personuppgifter enligt 10 § i grundlagen, men också med avseende på EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Skyddet för personuppgifter bör i första hand tillgodoses utifrån den allmänna dataskyddsförordningen och den allmänna lagstiftningen på nationell nivå. Grundlagsutskottet ser det dock som klart att behovet av speciallagstiftning i enlighet med det riskbaserade synsätt som också dataskyddsförordningen kräver måste bedömas utifrån de hot och risker som behandlingen av personuppgifter orsakar. 

Grundlagsutskottet har ingenting att invända mot grunderna för regleringen till denna del. Grundlagsutskottet anser dock att det behöver säkerställas att regleringen är förenlig med EU:s allmänna dataskyddsförordning och att särskild uppmärksamhet måste fästas vid att de föreslagna skyddsåtgärderna är tillräckliga och att bestämmelserna om gemensamt personuppgiftsansvar är exakta och tydliga så att de uppgifter, befogenheter och skyldigheter som hör till var och en av dem som anges som gemensamt personuppgiftsansvariga i 32 c § 1 mom. i lagförslag 1 tydligt framgår av regleringen. 

Enligt utredning till finansutskottet har man under beredningen av propositionen strävat efter att i den nämnda bestämmelsen så tydligt och noggrant avgränsat som möjligt föreskriva om uppgifter dels för Statskontoret och dels för statsbidragsmyndigheten eller för någon annan som med stöd av lag beviljar statsunderstöd i anslutning till både gemensamt personuppgiftsansvar och informationshantering. Särskilt när det gäller gemensamt personuppgiftsansvar har man strävat efter en formulering där det i 1 mom. föreskrivs uttömmande om Statskontorets uppgifter och i 2 mom. om statsbidragsmyndighetens uppgifter eller uppgifter som med stöd av lag hör till någon annan som beviljar statsunderstöd. Andra uppgifter för den personuppgiftsansvarige än de som särskilt föreskrivs för Statskontoret i 1 mom. hör med stöd av 2 mom. till statsbidragsmyndigheten eller med stöd av lag till någon annan som beviljar statsunderstöd. 

Finansutskottet föreslår inga ändringar i lagförslaget till denna del, men anser det vara viktigt att finansministeriet följer hur bestämmelserna fungerar och vid behov vidtar åtgärder för att precisera dem. 

Grundlagsutskottet har också fäst uppmärksamhet vid 32 b § 2 mom. i statsunderstödslagen, vars formulering kan tolkas så att den genom nationella lagstiftningsåtgärder definierar vad som ska betraktas som personuppgifter. Finansutskottet föreslår nedan att bestämmelsen förtydligas. 

Grundlagsutskottet har vidare fäst uppmärksamhet vid lagring av uppgifter som hör till särskilda kategorier av personuppgifter. Även om det i samband med statsunderstödsverksamheten i regel inte finns något behov av att behandla och lagra uppgifter som hör till särskilda kategorier av personuppgifter, kan det i förvaltningen av understöden uppstå situationer där myndigheterna måste behandla sådana uppgifter. I 32 a § 1 mom. i statsunderstödslagen föreslås därför en bestämmelse enligt vilken det i informationsresursen får lagras sådana uppgifter som hör till särskilda kategorier av personuppgifter och som är nödvändiga för behandlingen av statsunderstödsansökningar och för övervakningen av användningen av statsunderstöd. 

Enligt propositionen handlar regleringen om att med stöd av artikel 9.2 g i den allmänna dataskyddsförordningen skapa en rättslig grund för lagring av särskilda kategorier av personuppgifter i informationsresursen för statsunderstödsverksamheten i fall där det för administrationen av ett visst statsunderstödsärende är nödvändigt att lagra uppgifterna och där behandlingen av uppgifterna baserar sig på 6 § i dataskyddslagen eller på speciallagstiftning. Avsikten är inte att bestämmelsen ska utgöra en allmän rättslig grund för behandling av särskilda kategorier av personuppgifter vid administrationen av statsunderstöd. 

Grundlagsutskottet har inget att anmärka på till denna del, men anser det vara viktigt att man i anslutning till den föreslagna bestämmelsen granskar de situationer där behandlingen antas ske och vid behov kompletterar bestämmelserna för att möjliggöra behandling enligt dataskyddsförordningen. 

På det sätt som konstateras i propositionsmotiven kan det uppskattas att personuppgifter som hör till särskilda kategorier av personuppgifter i praktiken endast mycket sällan har betydelse vid bedömningen av förutsättningarna för beviljande av statsunderstöd eller vid annan förvaltning av statsunderstöd. Enligt erhållen utredning hänför sig eventuella användningssituationer till förvaltningen av ett enskilt statsunderstöd med ett närmare avgränsat användningsändamål. 

Finansutskottet anser att statsunderstödslagen till sin karaktär är en allmän lag som reglerar statsunderstödsverksamheten och att det inte är ändamålsenligt eller möjligt att i den närmare förutse och reglera situationer där personuppgifter som hör till särskilda kategorier av personuppgifter eventuellt används i anknytning till enskilda statsunderstödssystem. Behovet av detaljerad reglering av denna typ bör dock bedömas och vid behov beaktas i speciallagar som gäller enskilda statsunderstödssystem. 

Offentlighetsprincipen

I nuläget varierar praxis för publicering av uppgifter om statsunderstödstagare. Offentliggörandet av uppgifter kan basera sig exempelvis på beslutsfattarens prövning eller, i fråga om understöd som beviljas fysiska personer, på understödstagarens samtycke till att uppgifterna publiceras. 

I fortsättningen ska uppgifter om statsunderstödstagarens namn och understöd publiceras direkt med stöd av lagstiftningen, eftersom det i 32 d § 2 mom. i förslaget till lag om ändring av statsunderstödslagen föreskrivs att namnet på fysiska personer som är statsunderstödstagare, understödets ändamål och det geografiska område inom vilket understödet ska användas enligt 2 mom. får publiceras trots 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. Även andra uppgifter om ansökan om och beviljande och användning av statsunderstöd får publiceras i tjänsten. Uppgifter om enskilda ansökningar om statsunderstöd som beviljas fysiska personer och uppgifter om beviljade statsunderstöd som underskrider 1 000 euro publiceras dock inte i tjänsten. Närmare bestämmelser om annat informationsmaterial som publiceras utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Regleringen främjar offentlighetsprincipen med avseende på skyddet för personuppgifter, och grundlagsutskottet har ingenting att anmärka mot innehållet i den (GrUU 43/2022 vp, s. 4). Grundlagsutskottet noterar dock behovet att avgränsa de i 32 d § 2 mom. avsedda uppgifterna om ansökan om och beviljande och användning av statsunderstöd som publiceras så att bestämmelsen endast innefattar offentliga uppgifter. Finansutskottet föreslår nedan att bestämmelsen preciseras i fråga om detta. 

Ikraftträdandebestämmelsen

I 32 b § i förslaget till ändring av statsunderstödslagen föreskrivs en skyldighet att lämna minimiuppgifter om statsunderstödsverksamheten till Statskontoret för lagring i informationsresursen för statsunderstödsverksamheten. Enligt övergångsbestämmelsen i lagförslaget träder skyldigheten att lämna minimiuppgifter i kraft den 1 oktober 2023. Skyldigheten att lämna minimiuppgifter om statsunderstöd för primärproduktion inom jord- och skogsbruket och för fiskerinäring träder dock i kraft den 1 juni 2024. 

Förvaltningsutskottet (FvUU 22/2022 rd, s. 3) har fäst uppmärksamhet vid att det förblir oklart för vilken tid uppgifterna ska lämnas in när det gäller minimiuppgifter om statsunderstöd för primärproduktion inom jord- och skogsbruket och för fiskerinäringen. Enligt 9 § 2 mom. i det utkast till statsrådsförordning som lämnades i samband med propositionen gäller skyldigheten att lämna uppgifter inte sådana statsunderstöd som utlysts lediga att sökas innan förordningen trädde i kraft. Bestämmelserna om för vilken tid uppgifterna ska lämnas in kommer att finnas på förordningsnivå och inte i lagen. Statsrådet fattar således beslut i frågan senare. Förvaltningsutskottet har ansett att övergångsbestämmelsen behöver preciseras så att skyldigheten att lämna minimiuppgifter om statsunderstöd för primärproduktion inom jord- och skogsbruket och för fiskerinäringen gäller statsunderstödsärenden som inleds den 1 juni 2024 eller därefter. Dessutom har förvaltningsutskottet föreslagit att det bedöms om en motsvarande bestämmelse bör införas när det gäller andra skyldigheter att lämna minimiuppgifter om statsunderstöd. 

Finansutskottet instämmer med förvaltningsutskottet i att övergångsbestämmelsen behöver preciseras i fråga om skyldigheten att lämna uppgifter om statsunderstöd för primärproduktion inom jord- och skogsbruket och för fiskerinäringen. På så sätt får jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde tillräckligt med tid att göra ändringar i informationssystemen efter att eventuella ändringar i speciallagstiftningen och de ändringar i informationssystemen som hänför sig till dem har gjorts. Finansutskottet anser det också motiverat att förtydliga bestämmelsen så att en motsvarande bestämmelse utsträcks också till annan skyldighet att lämna minimiuppgifter om statsunderstöd. I lagen ska det således i fråga om alla statsunderstödsärenden föreskrivas noggrannare om den tid under vilken uppgifter om statsunderstödsärenden ska lämnas. 

Dessutom behöver ikraftträdandebestämmelsen enligt finansministeriets tilläggsutredning preciseras i fråga om statsunderstöd som beviljas utanför Finland. Enligt 1 § 3 mom. i förslaget till lag om ändring av statsunderstödslagen tillämpas lagen i princip också på statsunderstöd som har beviljats för att användas utanför Finland. Om en statsunderstödstagare enligt paragrafens 2 mom. emellertid är en främmande stat eller dess organ eller en mellanstatlig internationell organisation, tillämpas på statsunderstödet endast 5—8 §, 11 § 5 mom. samt 32 a—32 e §. Enligt erhållen utredning tillämpas i synnerhet i de sistnämnda situationerna i praktiken inte bestämmelserna om förfarandet för ansökan om statsunderstöd och ansökan om statsunderstöd ordnas inte, utan beviljandet av statsunderstöd baserar sig på ett förvaltningsbeslut. Samma typ av förfarande tillämpas också om understödstagaren är en privat organisation, som ändå har bildats genom ett gemensamt protokoll mellan staterna. I dessa särskilda situationer kan ikraftträdandet av skyldigheten att lämna minimiuppgifter basera sig på tidpunkten för det förvaltningsbeslut som fattas i statsunderstödsärendet. 

Utskottet föreslår att ikraftträdandebestämmelsen preciseras också i fråga om det som sägs ovan. 

Övrigt

Förvaltningsutskottet (FvUU 22/2022 rd, s. 2) har fäst uppmärksamhet vid att det föreslagna bemyndigandet att utfärda förordning ser ut att göra det möjligt att till viss del på lagnivå föreskriva om informationsinnehållet i de personuppgifter som publiceras och att utfärda kompletterande bestämmelser genom förordning av statsrådet. Finansutskottet föreslår nedan att bestämmelsen preciseras för att det inte ska råda oklarhet om författningsnivån för regleringen av personuppgifter i lagstiftningen. 

I 2 b § 3 mom. i lagen om statskontoret föreslås en bestämmelse enligt vilken uppgifterna i informationsresursen för statsunderstödsverksamheten ska publiceras av Statskontoret i tjänsten för publicering och användning av uppgifter om statsunderstöd i enlighet med vad som föreskrivs i 32 d § i statsunderstödslagen. I 32 d § 1 mom. i statsunderstödslagen föreslås en bestämmelse enligt vilken Statskontoret ska förvalta den tjänst som avses i 32 a § 1 mom. 2 punkten på sin webbplats i det allmänna datanätet. Statskontoret ska producera och publicera informationsmaterialet i tjänsten utifrån de offentliga uppgifterna i informationsresursen för statsunderstödsverksamheten. 

Förvaltningsutskottet (FvUU 22/2022 rd, s. 4) har initierat frågan om båda bestämmelserna behövs eller om de delvis överlappar varandra. 

Finansutskottet konstaterar att bestämmelsen i 32 d § 1 mom. i statsunderstödslagen är nödvändig med tanke på den planerade användningen av informationsresursen. Enligt utredning från finansministeriet har det i fråga om lagen om statskontoret av informationsskäl ansetts motiverat att föreslå att 3 mom. ändras så att där hänvisas till publicering av uppgifter i informationsresursen för statsunderstödsverksamheten på det sätt som föreskrivs i 32 d § i statsunderstödslagen. Finansutskottet anser inte att propositionen behöver ändras till denna del, utan anser i likhet med finansministeriet att förslaget till 2 b § 3 mom. i lagen om statskontoret är ändamålsenligt med tanke på informativiteten i denna situation. 

Avslutningsvis

Som grundlagsutskottet har påpekat handlar det om en omfattande reform som sammanför ett stort antal olika aktörer. Därför är det nödvändigt att finansministeriet fortsätter att stödja reformen och noga följer genomförandet och konsekvenserna av den också efter att projektet för utveckling och digitalisering, som pågår till utgången av 2023, har avslutats och reagerar på behörigt sätt på de problem som upptäckts.