Motivering

Av de orsaker som framgår av propositionens motivering och med stöd av erhållen utredning finner utskottet propositionen behövlig och lämplig. Utskottet tillstyrker lagförslaget utan ändringar.

Propositionen handlar om en förlängning av det statliga stöd som enbart gäller små kraftverk utan att stödets storlek och stödvillkoren skulle förändras. Meningen är att stödet skall gälla tills vidare, men några andra ändringar föreslås inte i lagen.

Vid sakkunnigutfrågningen i utskottet fick de föreslagna ändringarna i alla avseenden ett positivt mottagande. Men samtidigt har de instanser utskottet hört lyft fram behovet av ett större stöd eller ett vidgat tillämpningsområde i många olika hänseenden. Finska Vindkraftföreningen rf exempelvis menar att stödet för vindkraft är lågt jämfört med de mål Finland utfäst sig att nå i klimatstrategin och i programmet för främjande av förnybara energikällor. Enligt föreningen nyttiggör Finland också i uppseendeväckande ringa omfattning sin vindpotential trots att vårt lands klimat, stora areal, skärgård och de låga havsområdena skapar goda förutsättningar för att utnyttja vindkraft i stor skala. Som det största problemet ser föreningen vindkraftens olönsamhet på energimarknaden. Det nuvarande investeringsstödet och skattestödet räcker inte till för att göra vindkraften profitabel, menar föreningen.

Vapo Oy, som utskottet hört, har likaså pekat på behovet av att förnya energibeskattningen i högre utsträckning än vad nu föreslagits. Enligt bolaget behöver industrin vid sidan av virkesavfall, skogsflis och återvinningsbränslen ett i fråga om tillgången säkert och prismässigt stabilt stödbränsle, såsom torv. Torv är ett lokalt bränsle, som främjar försörjningsberedskapen och sysselsättningen och som använd i kombinerad produktion av el och värme bidrar till större användning av trä, åkerenergi och återvinningsbränslen. Vapo Oy föreslår följaktligen att torv som används för värmeproduktion i kombinerad produktion av el och värme skall vara accisfri eller få skattestöd, att accis skall tas ut bara för den mängd torv som överskrider 25 000 MWh i värmeproduktion och att stödet till små kraftverk skall ökas.

Arbetsgruppen för översyn av energibeskattningen.

Finansministeriet tillsatte den 14 januari 2000 en arbetsgrupp för översyn av energibeskattningen. Arbetsgruppen, som fick sitt arbete färdigt den 15 maj 2001, anser (VM:n työryhmämuistioita 16/2001) att energibeskattningen är ett av de viktigaste instrumenten för styrning av energiekonomin. Energibeskattningen har inte bara gagnat statsfinansiella mål utan också använts för att försöka styra utvecklingen i en för miljön gynnsam riktning och trygga de inhemska energikällornas konkurrenskraft. Å andra sidan har avregleringen av energimarknaden ställt nya krav på energibeskattningen och därför är det omöjligt enligt arbetsgruppen att få energibeskattningen att helt icke-kontroversiellt tjäna alla mål.

Arbetsgruppen har diskuterat de mest iögonenfallande problem som framkommit i den år 1997 reviderade energiskattelagstiftningen. Problemen hänger särskilt samman med att de bränslen som används i kombinerad produktion av el och värme indelas så att de är skattefria om de används för elproduktion och skattebelagda om de används för värmeproduktion. Stödet för elektricitet producerad med träbaserade bränslen är förknippat med ett likadant uppdelningsproblem, eftersom stöd inte betalas för el som producerats med andra bränslen.

Bland övriga problem som arbetsgruppen lyft fram är vissa centrala definitioner, som visat sig vara inexakta eller bristfälliga, samt accisgraderingen av el särskilt när ett av företagen i en och samma elanslutning bedriver verksamhet som inte klassas i en lägre accisgrupp. Arbetsgruppen menar också att stöden inom energibeskattningen är så många och delvis överlappande att de måste förenklas.

Arbetsgruppen anser på det hela taget att den gällande energibeskattningen är komplicerad och svåröverskådlig. Den följer inte längre på alla punkter vissa centrala principer för accisbeskattningen typ enkelhet och prognostiserbarhet. Arbetsgruppen framhåller att olika instanser som sysslar med energibeskattning med en mun talar för att bestämmelserna och beskattningspraxis i mån av möjlighet bör preciseras och förtydligas.

En orsak till problemen har enligt arbetsgruppen varit att tiden för beredning av den komplicerade lagstiftningen i praktiken varit alltför knapp. Dessutom har energibeskattningen ändrats ett flertal gånger, något som gjort det än svårare för de skattskyldiga att anpassa sig och att verkställa beskattningen.

Arbetsgruppen har lagt fram sina egna förslag till revidering av de frågor den behandlat.

Utrednings- och beredningsåtgärder gällande energibeskattningen 2001—2002.

Både finansministeriet och handels- och industriministeriet konstaterar i sitt utlåtande att en del av de förslag som lagts fram i samband med utskottsutfrågningen ingår i de reformer regeringen planerat för 2002. Som exempel kan nämnas en utvidgning av stödet till el producerad med återvinningsbränslen och biogas samt höjning av stödet för el producerad med skogsflis till samma nivå som om den producerades med vindkraft. Planer finns också på att utsträcka stödet till att omfatta el producerad med reaktionsvärme från kemiska processer. Dessutom är det meningen att också förenkla beskattningsbestämmelserna gällande kombinerad produktion av el och värme. I det sammanhanget är det meningen att på vissa villkor höja den nedre gränsen för skattefri användning av torv till 25 000 MWh och ändra praxis så att accis betalas bara för den överskjutande delen.

De omläggningar regeringen planerat bygger på åtgärder i den nationella klimatstrategin och på förslag från arbetsgruppen för översyn av energibeskattningen. Finansministeriet och handels- och industriministeriet har kommit överens om en gemensam policy, som bland annat inbegriper att ändringar och utvidgningar av energiskattestöden och justeringar i energiskattestöden skall beredas så att regeringen kan lämna en proposition 2002. De nya bestämmelserna träder då i kraft senast 2003.

Båda ministerierna har understrukit vikten av att de föreliggande frågorna utreds och bereds noggrant. Ministerierna har också startat en del forsknings- och utredningsprojekt som skall resultera i en långsiktig energipolitisk policy bland annat för att målen i Kyotoprotokollet skall uppnås. I utredningarna försöker man också hitta alternativa stödsystem för el producerad med förnybara energikällor (exempelvis system baserade på köpskyldighet och gröna certifikat).

På grundval av utredningen ovan anser utskottet att de innehållsliga revideringarna av energibeskattningen inte får göras utan en omsorgsfull beredning och utifrån en på de energipolitiska riktlinjerna baserad helhetsbedömning. Enligt information till utskottet kommer regeringen att i samband med beredningen nästa år ta ställning till de synpunkter som de utfrågade instanserna lagt fram i utskottet. Med beaktande av detta och med hänsyn till tidtabellen för lagförslaget tillstyrker utskottet lagförslaget utan ändringar.

Utskottet anser att de behandlade lagmotionerna inte ger anledning till åtgärder i detta skede och har stannat för att avböja dem. Men utskottet föreslår ett uttalande, där regeringen förutsätts se till att det i samband med arbetet på en revidering av energibeskattningen nästa år utreds om användningen av återvinningsbränsle och biogas i skattehänseende kunde jämställas med användningen av andra förnybara energikällor. Dessutom skall regeringen sörja för att beredningen håller tidtabellen (Utskottets förslag till uttalande).