Motivering

Utskottet tillstyrker propositionen, men med en mindre ändring i ikraftträdandebestämmelsen.

Ökat skatteuttag och utvidgad skattebas

Propositionen är en av de åtgärder för att balansera ekonomin som man kom överens om i statsrådets rambeslut i våras. Avsikten är att höja överlåtelseskatteuttaget från 1,6 till 2,0 procent vid överlåtelse av aktier i bostadsaktiebolag och andra fastighetsaktiebolag. Dessutom föreslås skattebasen utvidgad så att den avgörande faktorn blir det faktiska ekonomiska resultatet för säljaren och, inte som nu, det formella. För vanliga bostadsköpare är den viktigaste ändringen att skatt i fortsättningen tas ut också på den andel av bolagets skulder som belastar aktierna vid överlåtelsetidpunkten.

De föreslagna ändringarna beräknas öka de årliga skatteintäkterna med omkring 80 miljoner euro. Ökningen består i huvudsak av den skatt som betalas i samband med överlåtelser. Enligt propositionsmotiven är effekten av de andra föreslagna ändringarna bara några miljoner euro. I propositionen sägs dessutom att de ökade skatteintäkterna sannolikt fördelas så att ungefär hälften är ett resultat av det ökade uttaget och hälften av den utvidgade skattebasen. Beaktandet av bolagslån har effekt närmast i fråga om nybyggen.

Propositionens huvudsakliga syfte är alltså fiskalt helt i enlighet med överlåtelseskattens allmänna natur. Men propositionen medför också ökad neutralitet vid överlåtelseskatt mellan direkt respektive indirekt ägd fast egendom. Den föreslagna ändringen i skatteuttaget verkar i samma riktning. Förslaget till utvidgad skattebas är betydelsefullt rent principiellt och i synnerhet när det gäller nyproduktion.

Den rådande skillnaden i den beskattningsmässiga behandlingen av fast egendom som ägs direkt eller via ett bolag har framträtt allt tydligare i rättspraxis, som inneburit lindringar i beskattningspraxis. Den andel av ett bolagslån som belastar aktierna har inte betraktats som skattegrundande eftersom det inte har uppstått ett gäldsförhållande mellan köparen och säljaren och eftersom betalningen inte baserat sig på överlåtelse av äganderätten till aktierna. Denna formella grund har tillmätts avgörande betydelse och dessutom ansetts omfatta också betalningar till byggnadsfonder samt kortfristiga bolagslån. Det har rått en klar skillnad jämfört med inställningen till fastighetsägande, eftersom det ansvar för säljarens skuld som vid ett fastighetsköp har övergått på köparen har ansetts som en betalning utöver själva köpesumma och därmed som en grund för överlåtelseskatt.

I propositionen påpekas det att skillnaden i beskattningshänseende inte på ett hållbart sätt kan motiveras med formella skäl eftersom ansvaret för den bolagslåneandel som belastar aktier i praktiken övergår från säljaren till köparen vid tidpunkten för köpet. Den nuvarande skattesatsen försätter dessutom köpare av bostadsaktier i en ojämlik ställning eftersom överlåtelseskatten är beroende av hur byggandet finansierats.

Propositionen skapar en enhetlig skattebas för alla köpare av bostadsaktier och minskar därmed skillnaden i förhållande till direkt fastighetsägande. Eftersom det ekonomiska syftet med propositionen gäller just dessa ändringar, anser utskottet i princip att förslagen är motiverade och godtagbara. De föreslagna ändringarna ligger dessutom i linje med behandlingen av bolagslån i inkomstbeskattningen och ökar således konsekvensen i beskattningen.

Utskottet ställer sig också bakom den del av propositionen som behandlar andra fastighetsbolag än bostadsaktiebolag samt fastighetsägande genom inhemska och utländska holdingbolagsstrukturer. Förslagen främjar till denna del konsekvens i beskattningen och sätter också stopp för vissa möjligheter att kringgå skatt. Därför är de i grunden godtagbara även om de eventuellt kan leda till tolkningssvårigheter i vissa fall. Tillämpningspraxis måste klargöras genom Skattestyrelsens anvisningar och i förekommande fall med förhandsavgöranden som belyser det korrekta förfarandet.

Dessa synpunkter gäller också förslaget till ändring av 20 § 1 mom. om överlåtelse av affärsaktier som berör den allmänna beräkningsgrunden för skatt på värdepapper. I fortsättingen ska utöver köpesumman också förvärvarens (köparens) betalning till tredje part räknas in i vederlaget om betalningen ingår i överlåtelseavtalets villkor. Bestämmelsen gäller också betalningsåtaganden som förvärvaren enligt villkoren i överlåtelseavtalet har övertagit ansvaret för gentemot överlåtaren eller någon annan. I vartdera fallet är en förutsättning dessutom att betalningen eller betalningsåtagandet kommer överlåtaren till godo. Skatteunderlaget korrelerar också i detta fall med arrangemangets ekonomiska natur och återför därmed rättsläget till det ursprungliga.

Behov av styrning

Propositionen är mycket omfattande också med hänsyn till rambeslutet. En regleringen som täcker in det väsentliga innebär å andra sidan att propositionen innehåller många punkter som lämnar rum för tolkning. Även om regleringsramen är konsekvent på det sätt som nämnts ovan och lagstiftarens vilja tydlig, kan det i enskilda fall bli svårt att göra gränsdragningar. Den viktigaste ändringen berör vanliga bostadsaktieköpare och i det fallet är gränsdragningen i huvudsak helt klar. De föreslagna ändringarna kräver i praktiken inte heller nya utredningar av vare sig förvärvarna eller disponenterna. Det här innebär att skatten också fortsättningsvis i allmänhet kan bestämmas på grundval av köpebrev och disponentintyg.

De situationer som kan bli otydliga har enligt utskottets uppfattning att göra med företags fastighetsägande när ägandet administreras som en del av näringsverksamheten. I regel är ändå sakkunskapen större när det gäller dessa frågor. Men inte heller i den gällande lagen finns det någon definition av vad som avses med begreppet "annat vederlag" som ska läggas till grund för beskattningen. Det har därför blivit så att beskattnings- och i sista hand rättspraxis har tolkat begreppets innebörd. Enligt utskottet är detta mer eller mindre oundvikligt med beaktande av de många varianterna av avtal och avtalsvillkor samt det breda och individualiserade utbudet av finansieringsarrangemang. Utskottet anser också mot denna bakgrund att förslaget är godtagbart i fråga om avgränsning.

Eftersom överlåtelsebeskattningen är så kallad självbeskattning måste var och en själv kunna förstår grunderna för beskattningen och beräkna skattens belopp. De föreslagna ändringarna är principiellt betydelsefulla och är till följd av skatteansvaret vid bostadsaktieköp av betydelse för bland annat fastighetsförmedlare och bostadsaktiebolags disponenter och styrelser. Det här understryker vikten av att lagtolkningen och praxis är tydliga. Utskottet anser det därför nödvändigt att Skattestyrelsen redan innan lagen träder i kraft publicerar tydliga och användbara anvisningar om hur skatten bestäms och betalas. Också andra berörda aktörer behöver anvisningar och utbildning.

Den föreslagna lagen avses träda i kraft den 1 januari 2013. De nya bestämmelserna ska tillämpas på överlåtelser som sker på grundval av avtal som ingåtts den dag lagen träder i kraft eller därefter. För att alla ska kunna förbereda sig inför ändringarna föreslår utskottet att dagen för ikraftträdandet senareläggs med två månader. De nya bestämmelserna ska därmed tillämpas på överlåtelser som sker på grundval av avtal som ingåtts den 1 mars 2013 eller därefter (Utskottets ändringsförslag). Förslaget ger också Skattestyrelsen tid att ta fram de anvisningar som behövs. Samtidigt ges berörda parter en möjlighet att se över sina it-tillämpningar och interna anvisningar.

På överlåtelser som sker på grundval av avtal som ingåtts den dag lagen träder i kraft eller därefter men före den 1 mars 2013 tillämpas den gällande lagen.

Temporära skattelättnader vid bolagisering av kommunernas fastighetstillgångar

Utöver de allmänna ändringar som nämnts ovan gäller lagförslaget också temporära skattelättnader vid bolagisering av kommunernas fastighetstillgångar. Det föreslås att bestämmelserna ska tillämpas fortsättningsvis under 2013-2016. Propositionens förslag bygger på ett initiativ från Kommunförbundet. Förlängningen är nödvändig för att slutföra pågående strukturella arrangemang. Utskottet har ingenting att invända mot förslaget till denna del.

Undervisnings- och kulturministeriet har emellertid pekat på de villkor som uppställs i 43 c § som ska tillämpas på vissa strukturarrangemang inom utbildningssektorn. Ett villkor är att såväl mottagaren som i vissa i lagrummet preciserade fall också överlåtaren ska ha beviljats tillstånd att driva exempelvis yrkeshögskola. Det har visat sig att villkoret skapar problem när en samkommun slutar driva en yrkeshögskola och bolagiserar dess verksamhet. Den egendom som ska fördelas i sådana fall övergår i allmänhet till medlemskommunerna och från dem vidare till den yrkeshögskola som ska bolagiseras. Kravet på tillstånd uppfylls därmed inte.

För klarhetens skull konstaterar utskottet att bestämmelsen ska tolkas enligt dess egentliga syfte. Den reform som pågår för tillfället tar sikte på att ombilda yrkeshögskolorna till självständiga juridiska personer i aktiebolagsform som ska kunna överta de nuvarande huvudmännens tillstånd. Den skattefrihet som avses i 43 c § i lagen om överlåtelseskatt stöder reformen. Bestämmelsen ska tolkas så att den kan tillämpas också i de situationer som ministeriet nu uppmärksammar. Skattefriheten gäller med andra ord också de fall då överlåtaren är en medlemskommun i en samkommun som håller på att upplösas men som har tillstånd att bedriva verksamhet och som överlåter en fastighet, som tidigare ägts av samkommunen, till en mottagare som avses i lagrummet.

Vissa andra synpunkter

I motiveringen till propositionen behandlas de ekonomiska konsekvenserna för bostads- och fastighetsmarknaden. De synpunkter som framförs bygger på forskningsresultat som visar att förhöjd överlåtelseskatt minskar benägenheten att flytta och stör verksamheten på bostadsmarknaden. En del av bostadsbeståndet används på ett ineffektivt sätt om matlagen allt oftare bor i för dem olämpliga bostäder. Denna så kallade välfärdsförlust är enligt Statens ekonomiska forskningscentral VATT stor i relation till den extra skatt som flyter in.

Men å andra sidan är de negativa verkningarna av den utvidgade skattebasen inte lika stor då ändringen i betydande utsträckning berör handeln med nya, tomma bostäder. Effekten på bostadsproduktionen kommer enligt den bedömning VATT gör att vara ringa eftersom byggandet koncentreras till attraktiva områden där bostadspriserna klart överstiger byggnadskostnaderna.Också de sakkunniga som utskottet hört har framfört liknande synpunkter. Det viktigaste sättet att förhindra att bostadshandeln stryps är skattefrihet för vinsten vid försäljning av egen bostad. Det skattestöd som kanaliseras den här vägen är ca 1,3 miljarder euro per årVerotuet Suomessa 2009—2012, Timo Rauhanen, Statns ekonomiska forskningscentral, Helsingfors 2011, medan den sammantagna överlåtelseskatteintäkten ska ge ca 540 miljoner euro. Systemet med ägarbostäder får också andra former av stöd inklusive befrielse från överlåtelseskatt vid köp av första bostad.

Det rör sig alltså om en relativt omfattande helhet med mänskligt sett och ekonomiskt betydande insatser. Dessa aspekter ska inte dryftas i det här sammanhanget men de bör beaktas som en del av det allmänna bostadspolitiska beslutsfattandet.