FINANSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 38/2002 rd

FiUB 38/2002 rd - RP 130/2002 rd

Granskad version 2.0

Regeringens proposition om ändring av lagen om accis på elström och vissa bränslen samt lagen om accis på flytande bränslen

INLEDNING

Remiss

Riksdagen remitterade den 24 september 2002 en proposition om ändring av lagen om accis på elström och vissa bränslen samt lagen om accis på flytande bränslen (RP 130/2002 rd) till finansutskottet för beredning.

Lagmotionerna

I samband med propositionen har utskottet behandlat följande lagmotioner:

LM 170/1999 rd Toimi Kankaanniemi /kd m.fl. Lag om ändring av lagen om accis på flytande bränslen (remitterad 10.12.1999)

LM 179/1999 rd Pekka Kuosmanen /saml m.fl. Lag om ändring av lagen om accis på flytande bränslen (remitterad 10.12.1999)

LM 67/2000 rd Tero Mölsä /cent m.fl. Lag om ändring av lagen om accis på flytande bränslen (remitterad 21.6.2000)

LM 109/2002 rd Satu Hassi /gröna m.fl. Lag om ändring av lagen om accis på elström och vissa bränslen (remitterad 10.10.2002)

LM 135/2002 rd Kimmo Kiljunen /sd m.fl. Lag om ändring av 5 § lagen om accis på flytande bränslen (remitterad 13.11.2002)

Beredning i delegation

Ärendet har beretts i finansutskottets skattedelegation.

Sakkunniga

Skattedelegationen har hört

överdirektör Lasse Arvela och konsultativ tjänsteman Leo Parkkonen, finansministeriet

överinspektör Jukka Saarinen, handels- och industriministeriet

överinspektör Antti Saastamoinen, Tullstyrelsen

ledande forskare Eero Tamminen, Statens tekniska forskningscentral

verkställande direktör Heikki Kääriäinen, Bussförbundet

direktör Pasi Moisio, Finlands Lastbilsförbund

forskare Sarianna Tikkanen, Finlnads Naturskyddsförbund

kommunikationsdirektör Nina Nizovsky, Finlands Taxiförbund

avdelningschef Pertti Salminen, Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbund

juridisk direktör Vesa Korpela, Skattebetalarnas Centralförbund rf

verkställande direktör Jarmo Nupponen, Olje- och Gasbranschens Centralförbund

Dessutom har finansministeriet lämnat ett skriftligt utlåtande i saken.

PROPOSITIONEN OCH MOTIONERNA

Propositionen

Regeringen föreslår att lagen om accis på elström och vissa bränslen samt lagen om accis på flytande bränslen skall ändras och att den accis som bärs upp för bränslen och el höjs med ca 5,2 procent.

Accisstöden för elproduktion föreslås bli utvidgade till el som produceras med biogas, återanvändningsbränsle och reaktionsvärme från kemiska processer. I samma sammanhang föreslås att el producerad med skogsflis beviljas högre stöd än el producerad med andra träbaserade bränslen. Vidare föreslås att accis på torv skall betalas bara till den del användningen överstiger 25 000 megawattimmar per år.

Bestämmelserna om accis på kombinerad produktion av el och värme föreslås bli preciserade för att de skall vara bättre anpassade till praktiken. Regeln för beräkning av accis på kombinerad produktion skall ändras så att den lindras med 10 procent.

I lagen om accis på elström och vissa bränslen samt lagen om accis på flytande bränslen föreslås desutom preciseringar av teknisk natur.

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2003 och avses bli behandlad i samband med den.

Lagarna avses träda i kraft i början av 2003.

Lagmotionerna

LM 170/199 rd, LM 179/1999 rd och LM 67/2002 rd.

I lagmotionerna föreslås att accistabellen i 4 § i lagen om accis på flytande bränslen ändras så att grundaccisen för accisen på olika bensin- och dieseloljekvaliteter och på lätt brännolja sänks.

LM 109/2002 rd.

I motionen föreslås att lagen om accis på elström och vissa bränslen ändras så att på stenkol i elproduktion tas ut en bränsleaccis som är omkring 10 % av accisen på stenkol i värmeproduktion. I accistabellen i lagen föreslås dessutom andra skattehöjningar. Den samlade effekten är att energiskatteintäkterna ökar med totalt omkring 150 miljoner euro.

LM 135/2002 rd.

I motionen föreslås en sådan ändring i 5 § i lagen om accis på flytande bränslen att accis och försörjningsberedskapsavgift bestäms för produkter vid en temperatur av 8 celsiusgrader.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Allmän motivering

Utskottet tillstyrker lagförslagen men med följande anmärkningar och ändringsförslag.

Propositionens mål

Regeringen föreslår en lång rad ändringar i lagen om accis på elström och vissa bränslen och i lagen om accis på flytande bränslen. Samtidigt som acciserna på olika bränslen och elström föreslås bli höjda med omkring 5,2 % är det meningen att ändringarna skall stödja energiproduktion som bygger på förnybar energi med totalt omkring 18 miljoner på årsnivå.

Propositionen bygger i centrala delar på riktlinjerna i den nationella klimatstrategin och programmet för främjande av förnybara energikällor. Den beaktar också den nyligen justerade riksomfattande avfallshanteringsplanen som sträcker sig till 2005. Vidare fullföljer propositionen ambitionen i regeringsprogrammet att flytta tyngdpunkten i beskattningen från beskattning av förvärvsinkomster mot miljö- och konsumtionsskatter. Utskottet finner dessa utgångspunkter motiverade och lovvärda.

Vidare anser utskottet att propositionens fiskala mål är värda att notera. De föreslagna skattehöjningarna ökar statens accisintäkter med totalt omkring 126 miljoner euro på årsnivå. De fiskala effekterna förstärks dessutom av momsen på accispliktiga produkter. Den beräknas stiga till inemot 20 miljoner euro per år.

Accishöjningarna

Den föreslagna accishöjningen omfattar alla acciser enligt lagarna i propositionen. Dessutom är den lika stor över hela linjen, ca 5,2 % med mycket små skillnader på grund av prisavrundningar.

De sakkunniga som utskottet har hört har haft delade meningar om höjningsförslaget. En del sakkunniga menar att accishöjningarna bör vara ännu större för att förstärka de miljöbaserade styreffekterna. I deras ögon är de föreslagna accishöjningarna närmast inflationsjusteringar, eftersom skattenivån inte har höjts sedan 1998. Å andra sidan har de motsatt sig accishöjningar på den grunden att de försvagar industrins konkurrenskraft till exempel jämfört med Sverige och Norge, där det inte finns någon skatt alls på den elström som industrin nyttjar. Speciellt betungande har höjningarna ansetts vara för den yrkesmässiga trafiken, eftersom de till största delen drabbar oljeprodukter. Dessutom har tidpunkten ansetts olämplig på grund av den allmänna osäkerheten i världssituationen och det tryck på en höjning av oljepriserna som detta skapat. En del av de sakkunniga som utskottet hört har hänvisat bl.a. till att vissa länder i Europa i det rådande läget har avstått från liknande accishöjningar.

Utskottet anser att de sakkunnigas bedömningar är motiverade och i sig beaktansvärda. Men det finns goda grunder för att förskjuta tyngdpunkten i beskattningen i riktning mot miljöskatter i enlighet med överenskomna nationella riktlinjer. Dessutom är de höjningar som regeringen föreslår motiverade också med hänsyn till storleken och till att skattegraden inte har justerats sedan 1998. Utskottet anser att accishöjningarna av dessa orsaker och på grund av deras statsekonomiska betydelse är acceptabla. Det finns ingen anledning att genomföra de större höjningar som föreslås i lagmotion LM 109/2002 rd.

Utvidgning av accisstöden till elproduktion

Stöden för elproduktion som bygger på förnybar energi föreslås bli utvidgade på många sätt. Utöver nuvarande produktionsformer föreslås de omfatta elström producerad med återanvändningsbränsle, biogas och reaktionsvärme från kemiska processer. Vidare föreslås stödet för el producerad med skogsflis bli höjt till samma nivå som stödet för vindkraftsproducerad el. Meningen med dessa förslag är att anpassa bestämmelserna till tidens krav och att utsträcka stödet till nya inhemska lågutsläppsbränslen eller utsläppsfria bränslen inom elproduktionen.

Vid utfrågningen av sakkunniga har det precis som i lagmotion LM 109/2002 rd anförts att elproduktionsstöden inte bör omfatta återanvändningsbränslen med hänsyn bl.a. till prioriteringarna inon avfallshiearkin. Det primära bör därmed vara att förebygga uppkomsten av avfall, det skundära att återanvända avfallet och först i sista hand att använda vfallet för energiproduktion. Å andra sidan menar vissa sakkunniga att det enbart genom ökad återvinning inte går att nå målen till exempel i den justerade riksomfattande avfallsplanen. I den ställs som mål att höja utvidgningsgraden för samhällsavfall från ca 40 till 70 % fram till 2005. För att detta skall vara möjligt måste utvinningen av samhällsavfall för energi utvidgas.

Utskottet förordar den föreslagna utvidgningen av elproduktionsstöden. Stöd för el som producerats med återanvändningsbränsle betalas enligt gälland EU-regler bara utifrån andelen biomassa i avfallet. Med hänsyn till detta och målen i den justerade nationella avfallsplanen anser utskottet att också återanvändningsbränslen bör omfattas av stödet. På grund av EU-reglerna är det inte heller möjligt att betala ett större proportionellt stöd än det föreslagna.

I propositonen föreslås att kopplingen mellan stödbeloppet och elaccisnivån skall slopas. Därmed skulle en ändring av accisnivån inte längre påverka stödbeloppet. Enligt propositionens motivering anses kopplingen varken lämplig eller problemfri på grund av gemenskapens bestämmelser om statligt stöd. Utskottet menar att den föreslagna ändringen är motiverad. Men i fortsättningen gäller det att följa upp hur den inverkar på olika produktionsformers, som vindkraftens och inhemska bränslens, konkurrenskraft och möjligheterna att nå målen för utbyggnad och användning.

Ändringen i torvbeskattningen

Den nedre gränsen för accis i användning av torv föreslås bli höjd från nuvarande 15 000 till 25 000 megawttimmar per år. Dessutom skall accis bara betalas på den del som överstiger denna mängd. Propositionen avser att stödja den inhemska energiproduktionen och göra torven mera konkurrenskraftig jämfört med bl.a. skogsflis.

Regeringen har haft en balanserad helhet som mål, med utvidgat stöd för förnybara energikällor, lindrigare beskattning på kombinerad produktion och balans mellan trä och torv. Därför menar utskottet att det inte finns fog för kraven på att gränsen för accisfri användning av torv skall få stå oförändrad.

Vid utfrågningen av sakkunniga har det dessutom framförts att beskattningen av torv bör ses över i syfte att nå en optimal kombinderad användning av trä och torv. Enligt vissa bedömningar är koldioxidutsläppen från sådan kombinerad användning till och med mindre än från ett kraftverk som drivs med naturgas. Det är viktigt att också dessa synpunkter kommer fram i utvecklingen av energibeskattningen, anser utskottet.

Föreslagna preciseringar i kombinerad produktion av el och värme

Ändringarna i den kombinerade produktionen av el och värme avser att i väsentlig grad klarlägga vissa tekniska problem i de gällande bestämmelserna. Vidare skall den kombinerade produktionens konkurrenskraft förbättras genom att beskattningen lindras med omkring 10 %.

De sakkunniga som utskottet har hört anser att de föreslagna tekniska ändringarna är betydelsefulla och lämpliga med tanke på praktiken. Också höjningen av stödnivån har på det hela taget ansetts vara en god idé, även om en del sakkunniga menar att stödet tydligare bör inriktas till anläggningar som använder förnybar energi. Enligt utskottets mening är också detta förslag värt att utredas i det fortsatta arbetet.

Utskottet omfattar propositionen till denna del och föreslår dessutom vissa språkliga preciseringar i bestämmelserna.

Återbäring av energiaccis i köpvärme

Återbäringen av accis till energiintensiva företag skall fortsätta i sin nuvarande form, men med en sådan komplettering att energiaccisen också i köpvärme skall kunna vägas in i återbäringskalkylen. Regeringen har ansett detta motiverat bl.a. därför att olika energiproduktionsarrangemang skall kunna ges en neutral behandling.

Vid utfrågningen av sakkunniga har det föreslagits att rätten till återbäring av accisen på köpvärme skall utsträckas till återbäringsansökningar som lämnats in redan för i år. Men enligt finansministeriet ger kommissionen inte tillstånd till statligt stöd för retroaktiv återbäring av accis på köpvärme. Därmed betyder en retroaktiv återbäringsrätt oanmält, dvs. olagligt, stöd som kan leda till återindrivning i stor skala. En retroaktiv ensidig stödåtgärd kan dessutom försvåra den pågående processen för statligt stöd. På dessa grunder menar utskottet att det här inte är möjligt att föreskriva om retroaktiv rätt till återbäring av accis på köpvärme. För klarhetens skull föreslår utskottet en precisering i detta syfte i ikraftträdelsebestämmelsen.

Detaljmotivering

Utifrån erhållen utredning föreslår utskottet följande preciseringar i propositionen:

Lag om ändring av lagen om accis på elström och vissa bränslen
2 § 12 punkten.

Definitionen på kombinerad produktion av el och värme preciseras med att kombinerad produktion kan äga rum samtidigt eller var för sig. Preciseringen svarar mot gällande lag.

7 § 5 punkten.

Ordet "kombinerad" läggs till som en språklig precisering när det är fråga om kombinerad produktion av el och värme i en kraftverksapparat för egen förbrukning.

Ikraftträdelsebestämmelsen.

För undvikande av oklarheter och tolkningsproblem kompletteras bestämmelsen med ett ytterligare moment om att endast acciser som ingår i fjärrvärme eller processånga som upphandlats efter lagens ikraftträdande kan beaktas i energiintensiva företags återbäringskalkyl.

Skattetabellen.

Grunden för elpriset i tabellen ändras från euro/kWh till cent/kWh.

Lag om accis på flytande bränslen
2 § 14 punkten.

Definitionen på kombinerad produktion av el och värme preciseras på samma sätt som ovan med att kombinerad produktion kan äga rum antingen samtidigt eller var för sig. Preciserinen svarar mot gällande lag.

Förslag till beslut

Med stöd av det ovan anförda föreslår finansutskottet

att det första lagförslaget godkänns med ändringar (Utskottets ändringsförslag) och

att det andra lagförslaget godkänns utan ändringar, men 2 § 1 mom. 14 punkten med ändringar (Utskottets ändringsförslag)

att lagmotionerna LM 170/1999 rd, LM 179/1999 rd, LM 67/2000 rd, LM 109/2002 rd och LM 135/2002 rd förkastas.

Utskottets ändringsförslag

1.

Lag

om ändring av lagen om accis på elström och vissa bränslen

I enlighet med Riksdagens beslut

upphävs i lagen om accis på elström och vissa bränslen av den 30 december 1996 (1260/1996) 8 b § och mellanrubriken före den,

av dessa den sistnämnda lagrum sådan den lyder i lag 510/1998 och 8 b § i sistnämnda lag och lag 919/2001, och

ändras 2 § 6, 8 och 11 punkten, 5 § 2 mom., 6 § 3 mom., 7 och 8 § samt mellanrubriken före 8 §, 8 a § samt mellanrubriken före 8 a §, 9 § 1 mom., 10 §, 12 § 1 mom. 3 punkten, 15 § 1 mom., 16 §, 17 § 1 mom., 21 § 1 mom. 3 punkten samt den accistabell som utgör bilaga till lagen,

av dessa lagrum 2 § 8 och 11 punkten sådana de lyder i nämnda lag 510/1998, 7 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 1261/1997, 8 och 10 § sådana de lyder delvis ändrade i nämnda lag 510/1998, 8 a § sådan den lyder i lag 1593/1994 samt i nämnda lagar 510/1998 och 1261/1997, mellanrubriken före 8 a § sådan den lyder i sistnämnda lag och accistabellen sådan den lyder i nämnda lag 919/2001, samt

fogas till 2 §, sådan den lyder delvis ändrad i nämnda lag 510/1998, nya 12—17 punkten som följer:

2 §

I denna lag avses med

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

(6, 8 och 11 punkten som i RP)

12) kombinerad produktion av el och värme den under en skatteperiod av ett kraftverk utförda produktionen av el och värme för vidare utnyttjande antingen samtidigt eller var för sig

(13—17 punkten som i RP)

5 och 6 §

(Som i RP)

7 §

Fri från accis och försörjningsberedskapsavgift är elström som

(1—4 punkten som i RP)

5) förbrukas vid kombinerad produktion av el eller el och värme i ett kraftverks apparat för egen förbrukning.

Stöd för elproduktion

8 §

(som i RP)

Accisåterbäring för energiintensiva företag

8 a, 9, 10, 12, 15—17 och 21 §

(Som i RP)

_______________

Ikraftträdelsebestämmelsen

(1 och 2 mom. som i RP)

Endast acciser som ingår i fjärrvärme eller processånga som anskaffats efter lagens ikraftträdande kan beaktas i beloppet av betalda acciser i ett energiintensivt företags återbäringskalkyl enligt 8 a § 1 mom. (Nytt)

Bilaga

ACCISTABELL
Produkt Produkt-grupp Grundaccis Tilläggsaccis Försörjnings- beredskapsavgift
Elström, cent/kWh
— accisklass I 1 0,73 0,013
— accisklass II 2 0,44 0,013
Stenkol, stenkolsbriketter och fasta bränslen av stenkol, euro/t 3 43,52 1,18
Bränntorv, euro/MWh 4 1,59
Naturgas, i gasform cent/nm3 5 1,82 0,084
Tallolja, cent/kg 6 5,68

_______________

2.

Lag

om accis på flytande bränslen

I enlighet med Riksdagens beslut

ändras i lagen om accis på flytande bränslen av den 29 december 1994 (1472/1994) 2 § 1 mom. 13 punkten, 9 § 5 punkten, 10 b § samt den accistabell som utgör bilaga till lagen,

av dessa lagrum 2 § 1 mom. 13 punkten sådan den lyder i lag 757/2001, 9 § 5 punkten sådan den lyder i lag 1259/1996, 10 b § sådan den lyder i lagarna 921/1997 och 509/1998 samt accistabellen sådan den lyder i lag 918/2001, och

fogas till 2 § 1 mom., sådan den lyder delvis ändrad i nämnda lagar 921/1997 och 757/2001 samt i lag 1159/1998, en ny 14 punkt som följer:

2 §

I denna lag avses med

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

(13 punkten som i RP)

14) kombinerad produktion av el och värme den under en skatteperiod av ett kraftverk utförda produktionen av el och värme för vidare utnyttjande antingen samtidigt eller var för sig.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

_______________

Helsingfors den 5 december 2002

I den avgörande behandlingen deltog

  • ordf. Maria Kaisa Aula /cent
  • vordf. Kari Rajamäki /sd (delvis)
  • medl. Olavi Ala-Nissilä /cent
  • Pirjo-Riitta Antvuori /saml (delvis)
  • Matti Huutola /vas (delvis)
  • Seppo Kääriäinen /cent
  • Reijo Laitinen /sd (delvis)
  • Markku Laukkanen /cent
  • Hanna Markkula-Kivisilta /saml
  • Tuija Nurmi /saml
  • Mauri Pekkarinen /cent
  • Virpa Puisto /sd (delvis)
  • Ola Rosendahl /sv
  • Matti Saarinen /sd
  • Anni Sinnemäki /gröna
  • Irja Tulonen /saml
  • Marja-Liisa Tykkyläinen /sd
  • Kari Uotila /vänst (delvis)
  • Jukka Vihriälä /cent
  • ers. Jukka Gustafsson /sd (delvis)
  • Ulla Juurola /sd (delvis)
  • Bjarne Kallis /kd
  • Kari Kantalainen /saml
  • Iivo Polvi /vänst

Sekreterare i skattedelegationen var

utskottsråd Maarit Pekkanen

RESERVATION 1

Motivering

Vi godkänner inte förslaget i utskottets betänkande om skärpning av accisen på vissa bränslen. Skärpningen skulle innebära att bränslekostnaderna för en person som kör 18 000 kilometer om året skulle öka med 49 euro per år när det gäller bensin och 23 euro per år när det gäller diesel. Det är en avsevärd skärpning med tanke på dagens annars också höga pris på trafikbränsle. Den skulle också drabba Norra och Östra Finland hårdast, eftersom konsumtionen där är störst.

Förhöjningarna skulle slå till hårdast på dem som är tvungna att röra sig med egen bil på grund av att arbete eller servicelinjer eller allmänna kommunikationsmedel saknas. Samtidigt skulle de äta upp de annars också små inkomstskattelättnaderna i många medborgares börsar. Förhöjningen skulle bidra till att uppsvinget inom ekonomin och förbättringen av sysselsättningen blir långsammare.

Noteras bör också att Lipponens regering redan två gånger i början av 1996 och 1998 kännbart har skärpt beskattningen av trafikbränslen. Om skärpningen genomförs i den form utskottet föreslår skulle den som kör 18 000 kilometer per år betala uppskattningsvis över 200 euro mera i bensinskatt 2003 än 1995.

Om skärpningen av skatten på trafikbränslen inte höjs skulle det innebära en minskning av skatteinkomsterna med uppskattningsvis 105 miljoner euro jämfört med utskottets betänkande. Förslaget i reservationen utgör en del av den alternativa budgetlinje som Centerns riksdagsgrupp har utarbetat den 8 november 2002.

Förslag

På grundval av det ovan anförda föreslår vi

att det första lagförslaget i utskottets betänkande godkänns i enlighet med betänkandet och

att det andra lagförslaget godkänns i enlighet med betänkandet, utom att skattetabellen som bilagts lagen utesluts.

Helsingfors den 5 december 2002

  • Maria Kaisa Aula /cent
  • Olavi Ala-Nissilä /cent
  • Markku Laukkanen /cent
  • Mauri Pekkarinen /cent
  • Jukka Vihriälä /cent

RESERVATION 2

Motivering

Resultaten av den utredning som på våren gavs regerings Kyoto-ministerarbetsgrupp ger vid handen att den nuvarande energiskattens struktur inte på bästa sätt styr minskningen av utsläpp. Energiskatternas miljöeffekter skulle bli bättre om användningen av stenkol igen skulle börja beskattas också inom elproduktionen, eftersom kolkondenskraftverken är de skadligaste av alla i fråga om CO2-utsläpp. För stenkol som används i elproduktionen bör tas ut en bränsleskatt som utgör cirka 10 % av skatterna på stenkol i värmeproduktionen. Detta skulle höja priset på stenkolsproducerad elektricitet från ungefär 0,1 c/kWh till ungefär 0,6 p/kWh. Detta skulle också förverkliga minister Mönkäres kläm so tillstyrktes av regeringens majoritet då regeringen antog principbeslutet om ett femte kärnkraftverk och enligt vilket regeringen vidtar åtgärder för att minska utsläppet från fossilverk. I Satu Hassis lagmotion LM 109/2002 rd — Satu Hassi /gröna m.fl., som hänför sig till de grönas alternativa budget, föreslås att grunderna för att fastställa elskatten ändras så att avkastningen från energiskatterna stiger med 150 000 000 euro, vilket betyder en höjning av 0,12 c/kWh av priset på el för industrin och 0,10 c/kWh för andra konsumenter jämfört med regeringens proposition. Jämfört med den nuvarande skattnivån är höjningen 0,14 c/kWh, dvs. knappt 1 p/kWh för alla konsumenter.

För att konsumenterna inom industrin, hemmen och annanstans skall kunna planera sina investeringar på ett förnuftigt sätt bör ett principbeslut fattas om utvecklingen av energiskatterna under detta årtionde. Enligt beslutet bör energiskatten, dvs. energiskatten på el, värme och inom industrin, höjas med 10 % årligen fram till 2010. Energiskatten skulle då motsvara vad som i det nationella klimatprogrammet ansågs nödvändigt för att Finland skall kunna uppnå de skyldigheter som ålades oss i fråga om utsläppsminskning.

Alltid då en skatt höjs måste den skatteåterbäring som ges el som produceras med hjälp av förnybar energi ökas i motsvarande mån. I analogi härmed bör ett principbeslut fattas enligt vilket skatten på stenkol i elproduktionen höjs gradvis tills skattens effekt på stenkolsproducerad elektricitet är minst 1 c/kWh.

Förslag

På grundval av det ovan anförda föreslår jag,

att lagförslaget godkänns ändrat i enlighet med lagmotion LM 109/2002 rd (Reservationens ändringsförslag) som följer:

Reservationens ändringsförslag

1.

Lag

om ändring av lagen om accis på elström och vissa bränslen

I enlighet med Riksdagens beslut

upphävs i lagen om accis på elström och vissa bränslen av den 30 december 1996 (1260/1996) 8 b § och mellanrubriken före den,

av dessa den sistnämnda lagrum sådan den lyder i lag 510/1998 och 8 b § i sistnämnda lag och lag 919/2001, och

ändras 2 § 6, 8 och 11 punkten, 5 § 2 mom., 6 § 3 mom., 7 och 8 § samt mellanrubriken före 8 §, 8 a § samt mellanrubriken före 8 a §, 9 § 1 mom., 10 §, 12 § 1 mom. 3 punkten, 15 § 1 mom., 16 §, 17 § 1 mom., 21 § 1 mom. 3 punkten samt den accistabell som utgör bilaga till lagen,

av dessa lagrum 2 § 8 och 11 punkten sådana de lyder i nämnda lag 510/1998, 7 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 1261/1997, 8 och 10 § sådana de lyder delvis ändrade i nämnda lag 510/1998, 8 a § sådan den lyder i lag 1593/1994 samt i nämnda lagar 510/1998 och 1261/1997, mellanrubriken före 8 a § sådan den lyder i sistnämnda lag och accistabellen sådan den lyder i nämnda lag 919/2001, samt

fogas till 2 §, sådan den lyder delvis ändrad i nämnda lag 510/1998, nya 12—17 punkten som följer:

2, 5, 6 och 7 §

(Som i FiUB)

Stöd för elproduktion

8 §

Rätt att på ansökan få stöd för el som den producerar har den som producerar el

1) med vindkraft,

2) i ett vattenkraftverk vars nominella effekt är högst en megavoltampere,

3) med ved eller träbaserade bränslen,

(4 punkten utesl.)

4) med biogas,

5) med skogsflis,

6) med bränntorv i ett kraftvärmeverk med en nominell effekt på högst 40 megavoltampere,

7) med avgaser från metallurgiska processer,

8) med reaktionsvärme från kemiska processer, så att produkter som uppstår vid kemiska processer används som sådana som försäljningsprodukter eller som råmaterial för vidare framställning.

(2 mom. som i FiUB)

Stödbeloppet är av den storlek som anges per kilowattimme i den bilagda accistabellen över elskatteklasser. För el som produceras på sätt som avses i 1 mom. 1 och 6 punkten är stödet emellertid i enlighet med elskatteklass 1 per kilowattimme (utesl.). Om el produceras samtidigt med olika energikällor som avses i 1 mom., och tillförlitlig utredning av deras användning inte kan företes, betalas stödet i sin helhet enligt det lägsta stödbeloppet.

(4—7 mom. som i FiUB)

Accisåterbäring för energiintensiva företag

8 a, 9 och 10 §

(Som i FiUB)

12 §

Fritt från accis och försörjningsberedskapsavgift är

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

(1 mom. 3 punkten som i FiUB)

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

När el produceras med hjälp av stenkol, skall för stenkol i bränsleskatt dock betalas de belopp som anges i den bilagda accistabellen. (Nytt 3 mom.)

15—17 och 21 §

(Som i FiUB)

_______________

Ikraftträdande

(Som i FiUB)

Bilaga

ACCISTABELL
Produkt Produkt-grupp Grundaccis Tilläggs-accis Försörjnings- beredskapsavgift
Elström snt/kWh
— accisklass I 1 0,83 0,013
— accisklass II 2 0,56 0,013
Stenkol, stenkolsbriketter, fasta bränslen av stenkol euroa/t 3 55,27 1,18
Stenkol, stenkolsbriketter, fasta bränslen av stenkol använda för elproduktion euroa/t 4 5.00
Bränntorv euroa/MWh 5 2,02
Naturgas, i gasform snt/nm3 6 2,31 0,084
Tallolja snt/kg 7 7,21

_______________

Helsingfors den 5 december 2002

  • Anni Sinnemäki /gröna