Allmän motivering

Utskottet tillstyrker propositionen med vissa tekniska preciseringar i lagförslag 1 och 2. Ändringarna motiveras särskilt i detaljmotiven.

Regeringen föreslår en helt ny lag om punktskatt på sötsaker, glass och läskedrycker. Lagen introducerar en ny punktskatt på sötsaker och glass och de nuvarande bestämmelserna om läskedrycksaccis lyfts in i samma lag som sötsaker och glass. Samtidigt höjs skatten på läskedrycker och breddas skatteunderlaget något. Skatten tas ut på samma grunder för inhemska och utländska produkter som frisläpps för konsumtion i Finland.

Punktbeskattningen av sötsaker, glass och läskedrycker är inte harmoniserad i EU, vilket tillåter nationella beslut som inte behöver ta hänsyn till exempelvis skattesatsbegränsningar. Det viktiga är att regleringen är förenlig med inremarknadsprincipen och säkerställer fri rörlighet och icke-diskriminering mellan medlemsstater när det gäller varor.

Punktskatten föreslås vara 75 cent per kilo för sötsaker och glass beräknat på produktens nettovikt och 7,5 cent per liter färdig dryck för läskedrycker. En del i lagen nämnda produkter, såsom livsmedel för speciella medicinska ändamål och barnmat, är undantagna skatt. Lagen tillämpas inte heller på småskalig tillverkning när den mängd produkter som en oberoende tillverkare släppt för konsumtion per kalenderår uppgår till högst 10 000 kilo sötsaker eller glass eller 50 000 liter färdig, drickbar läskedryck. Dessutom föreslås skattefrihet för produkter som används för bl.a. tillverkning av sötsaker, glass och läskedrycker eller som råvaror vid industriell produktion av andra livsmedel.

Det primära syftet med propositionen är att öka statens skatteinkomster. Den årliga skatteintäktsökningen beräknas bli ca 100 miljoner euroPropositionen bedöms inte påverka andra indirekta skatter. I och med att priset på sötsaker, glass och läskedrycker stiger ökar momsinkomsterna från dem. Men propositionens bedömning är att prisstegningen samtidigt minskar momsinkomsterna från annan konsumtion och att de totala momsinkomsterna på så vis inte påverkas.. Då läskedrycksaccisen i dagsläget inbringar ungefär 35 miljoner euro per år, räknar man alltså med att den sammantagna punktskatten ska ge 135 miljoner euro. Sötsakerna skulle stå för ca 48 miljoner euro, glassen för ungefär 27 miljoner euro medan läskedryckernas andel skulle röra sig kring 60 miljoner euro.

Bakom propositionen ligger också en allmän skattepolitisk strategi att flytta tyngdpunkten i beskattningen från skatt på arbete till skatt på konsumtion. Valet har fallit på en punktskatt som med utnyttjande av tulltaxenomenklaturen läggs på produkter som klassificeras som sötsaker, glass och alkoholfria drycker eller drycker som innehåller endast lite alkohol. Andra produkter, låt vara att de innehåller socker och sett med konsumentögon är likvärda eller alternativa produkter, omfattas däremot inte av skatten. Till denna kategori hör t.ex. kex och andra bageriprodukter. Som argument anförs behovet och möjligheten att avgränsa skatteobjektet exakt och på så sätt från aktörssynpunkt förutsägbart och likvärdigt.

Utskottet anser att propositionen är motiverad och värd att backa upp. Skatten är riktad mot vissa utvalda produkter med den bredd som kravet på exakt avgränsning tillåter. Dessutom har den exakta gränsdragningen gjort att regleringen blivit tillräckligt tydlig med tanke på skattens karaktär och det fiskala syftet. Tack vare de strikta gränserna är också antalet nya skattepliktiga, i runt tal 400, hanterbart.I bedömningen får man inte heller glömma bort att propositionen saknar en hälsofrämjande aspekt. Detta beror framför allt på att lagen i grunden är fiskal. Lagstiftningsåtgärden har vidtagits för att samla in skatter och till objekt har valts produkter som inte är nödvändiga nyttigheter.

Det fiskala syftet utesluter i sig inte att lagen eventuellt får positiva effekter t.ex. för tandhälsan eller barns sockerkonsumtion, men i målformuleringen har man inte utgått från sådana styrande effekter. En hälsorelaterad skatt skulle kräva att man gör en ingående analys av bl.a. mål och konsekvenser, kan ge garantier för icke-diskriminering och har svaret på en lång rad kontroversiella frågor som gäller relationen mat—hälsa. Något sådant handlar det alltså inte om nu.

Propositionen har väckt kritik inte minst inom de branscher som drabbas av skatten. Det har sagts att skatten kommer att leda till problem i konkurrensen mellan företagen i och med att den särbehandlar produkter som i konsumentens ögon är likvärdiga. Förslaget befaras också missgynna eller gynna enskilda företag.

Kritik har även riktats mot att det inte bara är skadliga produkter som skattebeläggs genom lagen, typ xylitoltuggummi och vatten i högst fem liters förpackningar. På samma sätt kommer skatten inte att beröra produkter som kan ha ett sämre näringsvärde än vissa skattebelagda produkter, t.ex. glass. Skatten tros också öka resandeinförseln och svartimport.

Under sakkunnigutfrågningen lades förslaget om införande av en bredbasig sockerskatt.

Synpunkterna är så pass principiella att utskottet valt att kommentera dem separat nedan.

Skatteunderlaget

Punktskatt är en speciell konsumtionsskatt som tas ut på specifikt utvalda produkter. I detta avseende skiljer sig punktskatt från mervärdesskatt, som är en allmän konsumtionsskatt som i princip läggs på alla varor och tjänster. I punktbeskattningen är det alltså allmänt accepterat att skatten läggs på specifika produktgrupper. Normalt och av hävd används varuklassifikationen för tullbeskattning för att ange vilka produkter som är skattepliktiga. Den kombinerade nomenklaturen är en internationell och heltäckande varuklassificering med vägledningar.

I förslaget har sötsaker, glass och alkoholfria läskedrycker valts till skatteobjekt. Alla produkter som ingår i dessa grupper föreslås vara skattepliktiga för att de ska beskattas på lika grunder. Skatten läggs på oavsett t.ex. vilket sötningsmedel — socker, xylitol eller annat — som de är sötade med. Om produkterna begränsas med hjälp av exakta tulltariffpositioner, binds myndigheternas prövningsrätt på det sätt som förutsätts av en skattelag i fråga om den angivna betalningsgrunden. I det fall att det råder oklarhet om till vilken position en produkt hör, kan Tullstyrelsen ge ett bindande tariffbesked. Dessutom kan Tullstyrelsen ge ett bindande förhandsbesked om momsen för produkten.

Skatten tas ut efter enhetliga kriterier, dvs. enligt vikt eller volym, och skattesatsen är densamma för alla produkter som hör till en bestämd tulltariffposition. En fast skattesats innebär å andra sidan att skatten på billiga produkter stiger i proportion mer än på dyra produkter. De procentuella skillnaderna kan bli stora, men den absoluta skattesatsen per kilo eller liter är tämligen moderat. För exempelvis en 200 grams godispåse innebär skatten ett tillägg på 15 cent, för en liter glass som väger 600 gram 45 cent och för en halv liter läskedryck strax under 4 cent.

Punktskatten är också en indirekt skatt som slås ut på priserna och som i sista hand betalas av konsumenten. I bedömningen bör man minnas att det i sista hand är mången annan omständighet än beskattningen som i sista hand påverkar produktpriset och konsumenternas köpbeslut. Dessutom är det svårt att göra en tillförlitlig generalisering av vilka produkter som är likartade eller utbytbara, eftersom konsumenterna är subjektiva i sina val. Något som också bör uppmärksammas är att konsumtionen av sötsaker, lemonader och mineralvatten ökat starkt under de tio senaste årenSötsakskonsumtionen per person uppgick 2009 till närapå 15 kg mot att 1998 ha varit 10 kg. Konsumtionen av lemonader och mineralvatten har ökat med ungefär en fjärdedel under detta årtionde. Finländarna hör till de största glasskonsumenterna i Europa, låt vara att konsumtionen gått ner..

Utskottet har separat bett att få en konstitutionell bedömning av om grundlagsutskottet bör ombes yttra sig om propositionen.

Slutsatsen blev att propositionen inte är behäftad med sådana jämlikhetsproblem som skulle vara relevanta ur konstitutionell synvinkel. Den allmänna jämlikhetsbestämmelsen förpliktar också lagstiftaren, men grundlagsutskottet har i sin praxis understrukit att lagstiftaren även bör ges ett visst svängrum.

Det har påpekats att särskilt då det gäller skattelagstiftning kan man i grundlagsutskottets praxis inte hitta ett enda exempel på att en i lag exakt reglerad beskattning som i skattehänseende särbehandlar de skattskyldiga skulle strida mot grundlagens jämlikhetsbestämmelse. Det ingår i beskattningens karaktär att bestämmelserna om skattskyldighet och skattesats oundvikligen leder till att skattesubjekten särbehandlas på dessa punkter.

Grundlagsutskottet har tittat helt generellt på vilken betydelse jämlikhetsprincipen kan tillmätas då det gäller skattelättnader. Men nu gäller den aktuella propositionen hur skattskyldigheten ska läggas fast, inte skattelättnader.

Enligt yttrande är lagförslagen normala förslag som ryms inom lagstiftarens prövning. Utskottet anser att de åsikter som framfördes under sakkunnigutfrågningen inte ger anledning att be grundlagsutskottet yttra sig eller ändra propositionen på de punkter som gäller skatteunderlaget.

Sockerskatt

Av propositionsmotiven framgår det att man vid beredningen undersökte alternativet att direkt beskatta det socker som ingår i livsmedel. I det fallet skulle skatten gälla alla livsmedel som innehåller socker och skatten bestämmas utifrån sockrets vikt. Skatteunderlaget skulle då vara möjligast brett och alla företag som tillverkar produkter som innehåller socker skulle behandlas lika vid beskattningen. Alternativet kunde styra konsumenterna att oftare välja sockersnåla produkter och uppmuntra industrin att ta fram sådana produkter.

Men problemen med denna skattemodell är så många att det hade krävts en längre beredningstid än vad som nu stod till förfogande. När det handlar om punktbeskattning av en ingrediens i livsmedel, måste systemet vara heltäckande och objektivt — även i fråga om importprodukter. Andra frågor som man borde ta ställning till i den modellen är vilken status olika sockerarter och sötningsmedel och produkter som innehåller sådana ska ha och överlag vilka effekter man vill uppnå.

I vilket fall som helst skulle en sockerskatt kräva ett nytt slags skatteuppbördssystem och förstora kretsen av skattskyldiga till det dubbla jämfört med propositionen. Ändringarna skulle ohjälpligt öka den administrativa bördan för företag i form av skattedeklarationer och ansökningar om godkännande av skatteupplag. Dessutom skulle beskattningen av importerade produkter vara tekniskt besvärlig och sannolikt dra med sig stora administrativa kostnader.

Under ärendebehandlingen framgick det att EU:s förordning om livsmedelsinformation till konsumenterna sannolikt kommer att kräva att den totala sockermängden uppges. I och för sig undanröjer denna nya förordning ett hinder för övergång till sockerbeskattning. Utskottet anser trots allt att den nya skattemodellen under alla omständigheter förutsätter omfattande konsekvensanalyser, ett noga övervägande och en avvägning mellan fungerande alternativ.

Under ärendebehandlingen framgick det att EU:s förordning om livsmedelsinformation till konsumenterna sannolikt kommer att kräva att den totala sockermängden uppges. I och för sig undanröjer denna nya förordning ett hinder för övergång till sockerbeskattning. Utskottet anser trots allt att den nya skattemodellen under alla omständigheter förutsätter omfattande konsekvensanalyser, ett noga övervägande och en avvägning mellan fungerande alternativ.

Tiden har alltså inte medgett en beredning av en skatt baserad på sockerhalten i livsmedel. Utskottet anser emellertid att lagstiftningen framöver bör ha hälsofrämjande syften. Därför föreslår utskottet ett uttalande om detta.

Ikraftträdande och uppföljning

Den föreslagna lagen avses träda i kraft den 1 januari 2011. Det här har ansetts vara ganska snävt tilltaget med tanke på företagen. För att hjälpa upp situationen har man i övergångsbestämmelsen tagit in vissa tillståndsarrangemang. Dessutom får åtgärder för att verkställa lagen vidtas redan innan lagen trätt i kraft och tillstånd enligt punktskattelagen sökas redan i år. Enligt information till utskottet försöker också Tullstyrelsen bli klar med sin vägledning med det snaraste. Utskottet anser därför att den planerade ikraftträdandetidpunkten vid årets början inte behöver senareläggas.

Genom lagen skattebeläggs sötsaker åter efter att ha varit befriade från skatt de tio senaste åren. Det finns risk för att såväl resandeinförseln som svartimporten ökar, även om fenomenet inte var särskilt markant då vi ännu hade sötsaksaccis. Dessutom påpekas det i propositionen att något större skattefusk inte förekommit kring läskedrycker i unionen i motsats till vad som varit fallet med t.ex. tobaks- och alkoholskatten. Men eftersom lagen är ny bör uppföljningen av effekterna också inkludera detta. I förekommande fall bör också den nya enheten för utredning av svart ekonomi anlitas för att utreda fenomen inom den svarta ekonomin.

Motionerna

Utskottet föreslår att motionerna förkastas.