Motivering

Utskottet tillstyrker lagförslagen med små preciseringar i lydelsen.

Propositionen avser att klarlägga det rättsliga läget till den del det gäller icke avdragbara avgifter av sanktionskaraktär. I fortsättningen ska inga betalningspåföljder med anledning av rättsstridiga gärningar vara avdragbara. Vidare ska lagen kompletteras med en explicit bestämmelse om att mutor och andra liknande förmåner inte är avdragbara.

Trots att det handlar om lagstiftning som huvudsakligen bekräftar nuvarande praxis innebär förslaget också en del ändringar i nuläget. De behandlas särskilt längre fram.

Icke avdragbara betalningspåföljder av sanktionskaraktär

Utvidgning av tillämpningsområdet.

Propositionen begränsar rätten att dra av nya typer av påföljdsavgifter, som konkurrensbrottsavgift eller avgift för överskriden utsläppsrätt, i beskattningen. Vidare betyder den att en del traditionellt avdragbara poster, som avdragsgilla skattehöjningar i samband med skatteförsummelse, blir icke avdragbara.

De sakkunniga som utskottet har hört har kritiserat att området för icke-avdragbarhet utvidgas. Som ett alternativ har de framfört att icke-avdragbarheten ska kopplas ihop med graden av culpa, m.a.o. om en gärning har begåtts uppsåtligen eller av oaktsamhet.

Utskottet anser att propositionens utgångspunkter är motiverade. Den nya bestämmelsen klarlägger det rättsliga läget och bidrar till den förebyggande effekten av sanktioner i olika speciallagar. Dessutom är bestämmelsen i och med att den formulerats som en allmän bestämmelse flexibel också med tanke på framtida behov. Vidare är det värt att notera att det redan nu är möjligt att påföra icke avdragbara betalningspåföljder i administrativt förfarande. Till denna del är det alltså inte fråga om någon utvidgning i princip.

Utskottet har den uppfattningen att lagstiftningen inte heller kan bindas vid graden av oaktsamhet, eftersom avgifterna inte bygger på oaktsamhetsprövning. Det räcker med att en försummelse eller förseelse enligt någon speciallag i sig har inträffat. Påföljdsavgifterna avser därmed att säkerställa att de bestämmelser som ligger till grund för dem iakttas och att fastslagna förpliktelser fullgörs.

Avgift för överskriden utsläppsrätt.

Vid utfrågningen av sakkunniga uppmärksamgjordes utskottet särskilt på hur avgiften för överskriden utsläppsrätt i lagen om utsläppshandel behandlas i beskattningen. Avgiftens avdragbarhet har motiverats med att det är fråga om en administrativ avgift, inte en straffpåföljd, som det föreskrivs särskilt om i 67 § i lagen om utsläppshandel.

Icke avdragbara avgiftspåföljder av straffkaraktär kan som sagt i sig också påföras i administrativt förfarande. Därmed måste det avgöras om en avgift för överskriden utsläppsrätt är avdragsgill utifrån om det enligt propositionen handlar om en offentligrättslig avgiftspåföljd av sanktionskaraktär som förstärker efterlevnaden av rättsnormerna eller inte.

Regeringen utgår från att avgiften för överskriden utsläppsrätt är en sanktion. Det framgår bl.a. av artikel 16 i utsläppshandelsdirektivet (2003/87/EG). Om en verksamhetsutövare inte överlämnar det antal utsläppsrätter som motsvarar utsläppen åläggs verksamhetsutövaren att betala en avgift för de överskridande utsläppen enligt artikel 16. I 62 § i lagen om utsläppshandel benämns den direktivenliga avgiften avgift för överskriden utsläppsrätt.

Utsläppshandelsförseelsen i 67 § i lagen om utsläppshandel gäller i sin tur andra försummelser än försummelse att återlämna utsläppsrätter. Det är en sanktionsbestämmelse som bygger på oaktsamhet och som tillåter böter för de förseelser eller försummelser som avses i lagrummet.

På de här grunderna anser utskottet att avgiften för överskriden utsläppsrätt bör behandlas som en icke avdragbar post i beskattningen, precis som konstateras i propositionen. Avgifterna för överskridna utsläppsrätter bör dock precis som andra påföljdsavgifter bestämmas utifrån att de inte är avdragbara i beskattningen.

Skattehöjningar.

Vid utfrågningen av sakkunniga i utskottet har också den förändrade skattebehandlingen av skattehöjningar i anknytning till avdragbara skatter påtalats. För tillfället är t.ex. skattehöjningar på förskottsinnehållningar och moms avdragbara, eftersom de i sig är avdragsgilla eller till sin typ genomgångsposter.

Utskottet anser att propositionen är konsekvent också på denna punkt. Det finns ingen anledning att koppla ihop skattehöjningen med behandlingen av den skatt som ligger till grund för den eftersom skattehöjningen inte bygger på själva skatten utan på den skattskyldiges försummelse. Vad gäller dröjsmålspåföljderna svarar den föreslagna skattebehandlingen ändringen från 1995. Därmed vore den motiverad också ur denna synvinkel.

Som utskottet ser det är det viktigt att förändringarna i skattebehandlingen beaktas också när skattehöjningen bestäms. En färsk proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om beskattningsförfarande och vissa lagar som har samband med den (RP 91/2005 rd) innehåller dessutom en sådan ändring att man i samtliga fall också kan låta bli att bestämma en skattehöjning. Meningen är alltså att avstå från minimibeloppet på en skattehöjning. Utskottet anser att också detta bör ges en viss tyngd i det framtida skattehöjningsförfarandet.

Icke avdragbara mutor och förmåner med karaktär av mutor

Meningen är alltså att i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet ta in en bestämmelse som gör mutor och förmåner med karaktär av mutor icke avdragbara. Avsikten är inte att rubba det rådande rättsläget eller att utvidga nuvarande tillämpningspraxis. Bestämmelsen har ansetts befogad på grund av att OECD:s kommitté för skattefrågor har fäst uppmärksamhet vid saken.

Utskottet anser att bestämmelsen i sig är lämplig men att det brister i den föreslagna lydelsens exakthet. Passusen om att förmåner som getts i osakligt syfte inte är avdragbara kan lätt leda till subjektiva och varierande tolkningar. Därför vill utskottet precisera formuleringen med att varken mutor eller förmåner med karaktär av mutor är avdragbara. Precis som nu ska inte heller utgifterna för mutor och andra förmåner med karaktär av mutor enligt strafflagen vara avdragbara.