I medborgarinitiativet föreslås det att lagen om punktskatt på flytande bränslen ändras och att punktskatten sänks med 50 procent jämfört med nivån för 2021.
Initiativet motiveras med att beskattningen av drivmedel ur ett internationellt perspektiv sett är hög. Enligt initiativet bidrar en låg bränslebeskattning till att främja sysselsättningen, öka den inhemska turismen och stödja företagens tillväxtmöjligheter. Dessutom framförs det att höjningarna av bränsleskatten försätter dem som arbetspendlar och dem som bor i glesbygden i ojämlik ställning. Höjningarna drabbar en stor grupp människor som en platt skatt, eftersom dessa inte har råd att skaffa den nyaste bilen med den mest utsläppssnåla tekniken. Klimatskäl betraktas inte i initiativet som någon hållbar motivering till att höja bränsleskatten.
Skattesystemet för trafik och transport grundar sig på de fasta fordonsskatterna, det vill säga bilskatten, fordonsskattens grundskatt och drivkraftsskatten, och beskattningen av faktisk användning, det vill säga bränsleskatten. Punktbeskattningen på drivmedel består av energiinnehållsskatt och koldioxidskatt. Dessutom tas en försörjningsberedskapsavgift ut för drivmedel i samband med punktbeskattningen. Utöver de fiskala målen syftar trafikbeskattningen till att minska miljöolägenheterna till följd av trafiken. Skattesystemet ska särskilt främja att koldioxidutsläppen beaktas i konsumenternas och företagens beslut om anskaffning av fordon och användning av dem i trafik.
Vid utskottets sakkunnigutfrågning uttrycktes förståelse för den oro som framgår av medborgar-initiativet i fråga om den ekonomiska och regionala ojämlikheten mellan medborgare och företag som de stigande bränslepriserna medför. Allmänt taget ansågs dock att en skattesänkning på föreslaget sätt inte är rätt sätt att lindra beskattningen, samtidigt som det inte heller stöder målen för att minska utsläppen. En sådan skattelättnad som den som föreslås skulle i praktiken gälla fossila bränslen, vilket ansågs problematiskt både med tanke på målen för att minska utsläppen från trafiken och med tanke på statsfinanserna. De sakkunniga lyfte däremot fram att transport- och skattepolitiken bör uppmuntra till att ta i bruk rena och utsläppssnåla transportsätt och drivmedel i stället för fossila bränslen. De sakkunniga ansåg också att bränsleskatten har en viktig roll när det gäller att samla in skatteinkomster till staten. Vid utfrågningen hänvisades det också till att forskning visar att hushåll med medelinkomster eller höga inkomster konsumerar mest bränsle och att bränsleförbrukningen ökar relativt kraftigt när hushållens inkomster ökar. Det skulle särskilt vara hushåll med höga inkomster som skulle få fördelar av en sänkt bränsleskatt.
De sakkunniga påpekade också att det höga bränslepriset i synnerhet beror på att världsmarknadspriset på olja har stigit, vilket är en följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina sedan början av 2022. Bränslepriserna steg snabbt 2022, men började sjunka mot slutet av året.
Bränslebeskattningens fiskala roll är viktig för statsfinanserna. I budgetpropositionen för 2023 beräknas de punktskatter som tas ut på bensin och diesel ge sammanlagt cirka 2,8 miljarder euro i skatteinkomster. Miniminivån för skattenivåerna på bränslen fastställs i EU:s energiskattedirektiv (direktiv 2003/96/EG), vilket redan i sig begränsar möjligheterna att sänka skattenivåerna på det sätt som föreslås i medborgarinitiativet. Om skatterna på bensin, diesel och biodrivmedel som ersätter dem exempelvis sänks till EU:s miniminivå, minskar skatteinkomsterna med cirka 1 miljard euro. En sådan sänkt skattenivå som medborgarinitiativet föreslår skulle leda till minskade skatteinkomster i ett läge där de offentliga finanserna uppvisar ett klart underskott.
Bränsleskatten har ansetts vara ett kostnadseffektivt sätt att styra utsläppen. När det gäller utsläppsminskningarna är effekten störst i fråga om de bilister som har den största bränsleförbrukningen. De kalkylerade utsläppen från trafiken kan också styras genom distributionsskyldigheten. En ökad distributionsskyldighet minskar ändå samtidigt skatteinkomsterna, eftersom biodrivmedel med en lägre punktskattenivå då utgör en större andel av konsumtionen. På nationell nivå har Finland förbundit sig till att minska utsläppen från trafiken med minst 50 procent fram till 2030. En sådan ändring som föreslås i medborgarinitiativet kan uppmuntra till ökad konsumtion i en situation där det finns skäl att sträva efter energieffektivitet och sparsamhet.
Många måste i praktiken ha egen bil. De höga bränslepriserna har under innevarande regeringsperiod kompenserats genom en höjning av maximibeloppet för avdraget för resor till och från arbetet samt av den kilometerbaserade ersättningen. Dessa ändringar gäller också 2023. På grund av de stigande bränslepriserna har också distributionsskyldigheten för biodrivmedel sänkts 2022 och 2023.
De stigande bränslepriserna har ökat kostnaderna särskilt för dem som behöver bil på grund av långa avstånd eller dåliga trafikförbindelser. Den oro som uttrycks i initiativet över att bilisternas kostnader för mobilitet har stigit till en ohållbar nivå är förståelig. Utskottet anser det vara viktigt att medborgarna är aktiva och genom medborgarinitiativ för fram dessa missförhållanden till riksdagen. Utskottet anser dock att en lindring av bränslebeskattningen inte är det rätta sättet att ingripa i de problem som lyfts fram i initiativet.
Skatteinkomsterna som fås från bränslebeskattningen är fiskalt betydande och en sådan skattelättnad som nu föreslås skulle leda till ett behov av att kompensera de förlorade skatteinkomsterna på andra sätt. En lindring av beskattningen stöder inte heller övergången till utsläppssnål trafik. För att stödja dem som är i behov av stöd bör det däremot vidtas sådana åtgärder som bättre riktar sig till dem som verkligen behöver stödet och som också bibehåller incitamentet att minska förbrukningen av fossila bränslen.
Med beaktande av vad som anförts ovan föreslås det att medborgarinitiativet förkastas.
Åtgärdsmotionerna
Med beaktande av vad som anförts ovan föreslås det att åtgärdsmotionerna förkastas.